21 december 2006

På tal om kvinnor och män

”På tal om kvinnor och män” är en liten skrift som SCB ger ut vartannat år. Här presenteras siffror på hur det är ställt med jämställdheten i vårt land. Det mesta är kartlagt, könsuppdelat och jämfört över tid; hälsa, dödorsaker, utbildning, tidsanvändning, vård av barn, lön, inflytande, kriminalitet...och inom alla dessa områden visar publikationen svart på vitt att ojämställdheten kvarstår! Ta exemplet utbildning. Fler kvinnor än män läser idag vidare på universitetet. Man kan ju då tycka att vår högre kompetens borde ge oss bättre jobb och högre lön! När det efter grundutbildningen är dags att söka in på forskarutbildning är det plötsligt lika många män som kvinnor som blir antagna. Och steget därefter, att göra karriär inom universitetet, är det fortfarande många fler män än kvinnor som tillåts ta. Kanske är det inte så konstigt med tanke på att 84% av de befintliga professorerna redan är män! Den här skriften i lagom fickstorlek är perfekt att sticka under näsan på okunniga pojkvänner, chefer och andra män (eller tjejer för den delen) som hävdar att ojämställdheten i samhället inte är strukturell utan enbart beror på att kvinnor väljer annorlunda. Ni kan ladda ner den här eller beställa den för bara 40 kr. Länsstyrelsen i Skåne brukar dessutom ta fram en egen upplaga med uppgifter enbart för Skåne – även den är nyttig läsning! God Jul/ Jorun

17 december 2006

En "kvinnlig" partiledare

Är det nån mer än jag som känner ett visst "buuää" (dvs illamåendekänsla) av att läsa att kravprofilen på den nya partiledaren är "en lyssnande, lyhörd person", dock med tillägget att hon/han ska kunna peka med hela handen. Vad händer om vi får en kvinnlig partiledare som beter sig ungefär som ledare i allmänhet, det vill säga lite mer hela handen än lyssnande och lyhörd? Blir det nån vits med en kvinnlig partiledare då? Jag insåg när jag läste artikeln i Sydsvenskan (15/12) att jag var tvungen att tänka efter. Varför är det viktigt för mig med en kvinnlig partiledare? Är jag egentligen nåt slags särartsfeminist som tror att en kvinnlig partiledare blir något alldeles särskilt... mjukt och fint? Jo, det handlar såklart om delad tillgång till makt. Men varför då denna så riktat "kvinnliga" kravprofil? Vad förväntar vi oss av en kvinnlig partiledare jämfört med en man, och vad händer om inte förväntningarna uppfylls? Sara

13 december 2006

Ett liv i förnedring

"Puzzy open bottle, puzzy play ping-pong, puzzy blowing ballon, puzzy smoking...." Inkastarna försöker locka till sig kunder genom olika shower. Inne i barerna står unga flickor och dansar runt stolpar i minimal BH och trosa. Blicken är uttråkad och frånvarande, förmodligen påtända. Jag går genom Patpong som är Thailands redlightdistrict. Patpong är absolut inte störst eller har mest prostitution. Här ligger endast 30-40 av Bankoks ca. 1000 bordeller (eller som de kallas offentligt: go-go barer). Jag läste även någonstans att 96% av Thailands prostituerade inte jobbar på bordell utan på kafe, frissörsalong och landsortshotell.

I Patpong är i varjefall allt till salu. Sex är en kul grej, en show, en suvernier från Thailand. Jag reagerar över att det är så få "fula gubbar" omkring mig. Vet inte vad jag hade förväntat mig, men jag hade en bild av attt området skulle vara överrepresenterat av medelålders europeiska män som sexturistar i Thailand. Men människorna runt omkring mig är unga tjejer och killar, par på semester och en och annan barnfamilj. Till Patpong åker man som sagt inte för att utbudet av prostitution är så stort, utan för att det är accepterat här. Det är ett turistmål som omskrivs i guideböckerna precis som vilket som helst. Människorna jag möter på gatan slänger nyfikna blickar in i barerna. Att titta känns säkert oskyldigt. En del går in och betalar för att se tjejerna förnedra sig. Den traditionella sexturismen har dock långt ifrån lämnat Thailand. överallt på gatorna er man äldre och yngre europeiska män med unga Thailändska flickor.

En tjej i 17 års åldern håller handen på sitt kön samtidigt som hon roterar med höfterna och skriker "fucky, fucky". Det är inte till mig hon vänder sig utan till den äldre mannen som går bakom mig. Han tvekar en stund, sedan går han över gatan och pratar med henne. Jag hör hur han blandar engelska och svenska. Jag skäms, jag blir förbannad, men mest av allt blir jag ledsen. För dessa flickor är detta deras sista hopp att komma bort från ett liv i fattigdom. Vill du göra något? Det finns en kvinna som heter Eva Olofsson, och som bedriver ett projekt i Bangkok som förebygger prostitution och ger skyddåt kvinnor/flickor i riskzonen. Det behövs pengar! Så sätt in lite av julklappspengarna på postgiro 4353871-9.

Frida Karlsson, Thailand, december 2006

05 december 2006

Ny besättning

Igår valde Malmö Arbetarekommuns representantskap vilka personer som ska sitta för oss socialdemokrater i Malmö kommuns nämnder och styrelser under ett och ett halvt år framåt. (Sedan ska organisationen byggas om och då gör vi nya val.) Nå. Ett helt gäng Avantgardister finns med bland de valda: Katrin blev ersättare i Oxie, Helena blev ersättare i stadsbyggnadsnämnden, Frida valdes om som ledamot i utbildningsnämnden, Lynn valdes om till ordförande i fritidsnämnden, Sara blev ersättare i Malmö Dramatiska Teater och Jorun blev ledamot i Stiftelsen Malmö sommargårdar. Stort GRATTIS till era uppdrag! Och så valdes det en hel hög unga tjejer till. Johanna, Patricia, Fredrika, Linda, Petra, Helene, Caroline, Dawlat, Helena, Petra, Annika, Viktoria, Sofia, Jessica, Marie, Sara och Sara (jag har säkert glömt några). Ni är hjärtligt välkomna att bli med i Avantgarde - som jobbar med att lyfta fram feministiska frågor på den politiska dagordningen, plus att vi stödjer och uppmuntrar varandra i det politiska arbetet. Och ni andra unga tjejer som läser det här är lika varmt välkomna! Skriv en kommentar på bloggen eller maila till Avantgardskane@yahoogroups.com så kontaktar vi er. Julia

24 november 2006

Stöd Nabila i Libanon

Alla kan bidra med det lilla man kan och har i kampen mot orättvisa och krigselände. / Roba
Artisten, krönikören och Palestinavännen Nabila har precis anlänt till Libanon. Hon ska under tre månader arbeta tillsammans med unga tjejer i palestinska flyktingläger. Resan har hon i stort bekostat själv. Ett bidrag på 4 000 kr som hon utlovats och räknat med har uteblivit. Dessa pengar saknas och det är där vi kommer in. Alla bidrag är välkomna. Projektet är seriöst och angeläget. Nabila är en person som alltid ställt upp för Palestina - därav denna min uppmaning. Se Nabilas korta projektbeskrivning på engelska nedan. Nabilas hemsida. http://www.nabila.se/ Nabilas blog från vilken hon skriver om sin Libanonresa: http://nabilas.blogspot.com/
Bankkontonr till Nabila Abdul Fattah: Nordea 3300 810604 0424 Hello! My name is Nabila Abdul Fattah. I am 25 years old and I was born in Beirut but moved to Sweden in 1984 because of the civil war. I am a socialpedagouge and my main focus is on youths. I was in Lebanon this summer right before the war started but we had to leave after 2 weeks because of the situation. Ever since we came back I´ve been thinking about how I could come back and help in any way I can. So among a lot of other things I decided that I want to come down and teach girls self defence. I have trained Tae Kwon Do witch is Korean martial arts for 2 years, Thai Boxing for a year and now I train Krav Maga witch is more based on self defence. In the whole world it is known that women and children are the ones that suffers the most from injustice. Womenabuse and rape has come to be something common and almost accepted especially in parts of the world where the population has it tough either economically or if they are in or just have finished a war. So I am thinking about this project when I come down to Lebanon: To teach girls from the age 15 and up how to defend themselves in necessary situations. It will be if someone tries to strangle them, kidnap them, hit them etc. I know that this will maybe seem as really provocative that we teach girls how to defend themselves against men but one good argument is that we teach girls how to defend themselves against strangers..not men. Against kidnappers and rapist, not family members. Some people could say that this is not what the girls need. They need to get education and food and shelter. And yes that may be the case but until that is fixed girls and women should feel secure and safe and confident enough to fix a situation on their own if they should ever be attacked. One of the human beings fundamental needs is to feel safe to change his/her life, and that is what I want to offer. Even if they wouldn't ever be attacked, just the knowledge that they CAN fight back gives them more confidence to handle other things in life. The class will be mixed with talk about female oppression and learn different ways to bring your opponent down. We will talk about why girls need to defend themselves and that the most important thing is not to learn how to kick or hit but to learn how to change your mind from making yourself a victim to someone who wont accept to be oppressed. This class will be for 2 hours and its completely free of charge. The only thing I need will be a place to be at when we train. The girls doesn't have to be professional fighters when they come to me, because it will be basic training that anyone can do. I would be happy if you would take part of this project if you find it interesting or if you want to change something just tell me. I want this to be suitable for the women and girls You work for. Nabila Abdul Fattah

19 november 2006

Guldhjärta

Skånes SSU-distrikt delar varje år ut priset Det Gyllene Armeringsjärnet till någon särskilt betongig sosse. Jag vill också ha ett pris att dela ut! Fast det skulle vara ett mycket gladare pris, ett litet guldhjärta till folk som gör mig riktigt lycklig. Som Håkan Sörman, som är Kommunförbundets VD och därmed en av de viktigaste tjänstemännen i offentliga Sverige. I torsdags var jag på en konferens som Kommunförbundet arrangerade. Det var en mycket bra konferens om kommunernas kvalitetsarbete och Håkan var inbjuden för att avsluta den. Så vid dagens slut går han fram till podiet, greppar mikrofonen och börjar: "Nu står jag här och ska sammanfatta den här konferensen som ännu en man i raden. På hela dagen har vi bara haft två kvinnor här framme, men en hel massa män. Det är ju inte så bra." Har ni någonsin hört en man i kostym inleda så? Sedan fortsätter han, säger en massa kloka och bra saker om kvalitetsarbete, får skratt och applåder...och springer snabbt iväg till bussen för att hinna till ett föräldramöte. Håkan får mitt allra finaste guldhjärta.

Julia
.

Lilla syster, höj din röst!

I onsdags var jag inbjuden till Borgmästaregårdens s-förening i Malmö för att tala om jämställdhet. Det blev en bra diskussion om löneskillnader, kvinnliga brandmän, hushållsarbetets fördelning hos olika generationer och om hur man ska göra för att övertyga unga tjejer om att kampen för ett jämställt samhälle måste fortsätta. Idag reagerar nämligen många unga tjejer starkt inför ordet feminism. De ser feminismen som något mossigt, vänsteristiskt och onödigt. Och det är kanske inte så konstigt att en ung tjej som varken kommit ut på arbetsmarknaden, skaffat barn eller delat skötseln av ett hushåll med en man faktiskt tror att samhället är jämställt. Inte minst som de flesta skolor är bra på att jobba med jämställdhetsfrågor. Jag tror att vi måste prata mer med våra småsystrar om jämställdhet. Om att de friheter och rättigheter de har idag faktiskt är resultatet av en lång och trög kamp för jämställdhet. Om att kvinnor fortfarande är underordnade män - inte minst på arbetsmarknaden. Och om att forskning visar att män ofta tolkar jämställdhet som något de kommer att förlora på, det vill säga att risken faktiskt finns att de fri- och rättigheter vi kämpat oss till blir kringskurna om vi inte bevakar dem. Kära lillasyster, idag har 97 % av de skånska företag som har över 200 anställda en manlig VD, sammanboende småbarnsmödrar gör 50 timmars obetalt hemarbete varje vecka medan sammanboende småbarnsfäder gör 25 timmar, papporna tar ut mindre än 15 % av föräldraledigheten, den löntagargrupp som jobbar mest kvällar, nätter och helger är småbarnsmammorna och LO har räknat ut att det kommer att ta över hundra år innan vi har en jämställd arbetsmarknad om förändringarna fortsätter i dagens tempo. Det är alltså en del kvar att göra. Kom igen syrran - våga vara feminist!

Julia

12 november 2006

Om könskvotering och kvinnliga politiker

Apropå könskvotering råder det på min arbetsplats inom kommunen en klar kvinnodominans, så som det ofta är inom kommuner. Under året har vi haft hög personalomsättning och det har på personalmöten tagits upp att vi nu verkligen måste ta chansen att få in fler män. Så vi har könskvoterat, alla män med högskoleutbildning som sökte tjänsterna togs in på intervju. Ingen ifrågasätter det, det gör man sällan när det kvoteras åt detta håll för lite fler killar är ju alltid trevligt. Aldrig på mötena har det diskuterats om det är så kul att komma in som man och misstänka att man fick jobbet bara därför att man var man. Inte heller har det fällts kommentarer kring kompetens, huruvida det ändå inte är viktigast att den bästa får jobbet. Vilket ganska säkert kommer upp när man diskuterar "vanlig" könskvotering, det vill säga när det är kvinnor som kvoteras in. Jag tog ut min examen som personal- och beteendevetare i vintras, och i slutet av min utbildning var alla mina dåvarande kursare mer eller mindre oroliga över hur det skulle gå med jobb. Fast killarna var det lite mindre. "Jag vet att det kommer att gå bra", sa en killkompis. Han räknade upp vad han läst för kurser och vad han hade haft för extrajobb under studietiden. "Och så är jag kille", la han till. "Jag är inte bara jäkligt bra", var kontentan, "jag är dessutom kille". Eller som en manlig kollega sa till en annan manlig kollega i lunchkön som oroade sig över potentiella nedskärningar: "Oroa dig inte, du har en kuk. Det är aldrig fel att ha en kuk". Kanske är det så vi ska marknadsföra kvinnliga kandidater till partiledarposten i vårt parti. Ibland finns det tendenser att mest motivera utifrån något slags rättviseperspektiv, det är inte uttalat men jag kan uppleva det så. Att vi måste ha en kvinna, mer eller mindre enbart för att vi inte har haft en kvinnlig partiledare tidigare. Kanske är det även medias fel men jag upplever att det första man får veta om kvinnor som ställer upp till poster med ekonomisk eller politisk makt, är just att de är kvinnor. Först därefter får man veta meriterna, som liksom skyler över faktum -könet. Så ska vi inte marknadsföra oss. Att kandidaten är en kvinna ska helt enkelt vara en bonus, pricken över i:t. "Inte bara har hon bästa tänkbara meriter. Hon är DESSUTOM kvinna". I USA har Nancy Pelosi blivit vald till talman i det amerikanska representanthuset och Hillary Clinton ses som demokraternas favorit som kandidat i nästa presidentval. De banar väg för oss andra, även oss ett världshav bort. Det inte alltid fel med ett par bröst.

Sara Clapham

________________________________________________

07 november 2006

Fackeltåg den 9 november

Den 9 november, närmare bestämt på torsdag är det manifestation till minne av kristallnatten. Det är en viktig dag för att manifestera att vi inte längre står ut med att samhället ska behandla människor olika i Sverige. Varje dag blir tusentals människor diskriminerade på olika sätt, på grund av kön, hudfärg, etnicitet, sexualitet eller annan typ av annorlundaskap. Vi lever också med en struktur i Sverige där vi på olika ställen lär oss att människor med mörkare hud än den nordiska och en sexualitet som är annorlunda än den heterosexuella är konstigt. Det är dags att Sverige på riktigt börjar leva efter den politiska mångfaldsmodell som satts upp. Kom därför och manifestera att alla människor är lika mycket värda, trots de budskap vi varje dag bombaderas av i media och runt omkring oss. Manifestationen utgår från Gustav Adolfs Torg klockan 18.00. Då är det tal av bland annat riksdagsledamoten och vår medlem Hillevi Larsson. 18.30 går vi i fackeltåg mot Möllevångstorget. Vi möts 17.50 vid H & M.
/Elin

04 november 2006

Vi vill ha en kvinna!

Vad har Centern, Folkpartiet, Vänstern och Miljöpartiet gemensamt? Och vad har Sossarna, Moderaterna och Kristdemokraterna ihop? Jo de förstnämda har någon gång haft en kvinnlig partiledare men hos den senare gruppen har det varit total manlig dominans. Ska vi nu äntligen bryta det mönstret och säga hejdå till våra konservativa kamrater? Efter drygt 100 år med manliga partiledare är det hög tid för oss socialdemokrater att visa att vi verkligen står för jämställdhet även i praktiken! Vi kan börja med att studera hur det gick till när Socialdemokraterna i Danmark vågade skaffa sig en en kvinnlig partiledare, Helle Thorning-Schmidt. Med andra ord, i mars är det dags att krossa några glastak och låta Gudrun, Maud, Maria och Maria få sällskap av Mona, Margot eller Carin!
/Jorun

24 oktober 2006

Reinfeldts nya ministrar

Jaha nu har Reinfeldt installerat sina nya ministrar. Det som från början var 10 kvinnliga och 12 manliga statsråd har nu blivit 9 kvinnliga och 13 manliga. Ny handelsminister är en karl till enligt vad som verkar följa den bakvända logiken "vi försökte med en kvinna förra gången och det funkade ju inte". När jag lyssnade på presskonferensen med Reinfeldt nyss så får han det att låta som att det finns olika kvoter, ANTINGEN rekryterar man statsråd på kompetens ELLER så rekryterar man en kvinna eller invandrare....
/Jorun

16 oktober 2006

Betraktelse från Kina

Jag befinner mig just nu på resande fot i Kina. Det är mycket intryck när man reser i ett nytt land, och som feminist reflekterar jag naturligtvis över jämställdheten. Kineserna är påhittiga när det gäller att hitta arbetsuppgifter till alla. Det måste de naturligtvis vara eftersom det är hemskt många människor som ska sättas i arbete. Men bortsett från det har jag reagerat på att arbetsmarknaden inte tycks vara lika könssegregerad som i Sverige.

Det är minst lika vanligt med kvinnliga som manliga chufförer i såväl taxi som bussar. Hårfrisör som i Sverige i huvudsak är ett kvinnligt yrke verkar vara lika vanligt bland män som kvinnor. På sjukhuset såg jag fler kvinnliga läkare än manliga. Även poliser verkar vara ett jämställt yrke. Däremot försäljare är mestadels kvinnor. På de industrier som jag besökt har det varit lika många man som kvinnor, däremot återfanns den traditionella fördelningen då män är chefer och kvinnor arbetare. När jag frågade varför fick jag svaret "kvinnor är starka, de föder barn. Män skulle aldrig klara av de tunga arbetsuppgifterna".

Även på byggen är det lika vanligt att se män som kvinnor (vilket för mig är facinerande) men jag har noterat en viss olikhet i arbetuppgifterna (kvinnor gör något fysiskt lättare uppgifter). Kanske beror det på att det är så många fler kvinnor än man som lever i Kina att man måste ta vara på all arbetskraft. Fram till 1986 blev människor födda i Kina tilldelade ett yrke vilket man kan se som en form av kvotering (jag vet inte hur yrkena blev valda men). Jag tycker ialla fall det är en intressant iaktagelse som jag gärna vill att ni kommenterar. Är nyfiken på era kommentarer på varför det är så här!

Hälningar från er resande ordförande Frida
.

17 september 2006

Då var valdagen här...

Då är den stora dagen här. Valdagen den 17 september. Enligt opinionsundersökningarna är det enormt jämt mellan blocken. Varenda röst är viktig och det knyter sig i magen när jag tänker på att det finns en möjlighet att det är en borgerlig regering imorgon. Valdagen har enligt tradition varit väljarnas dag, då ska partierna inte kampanja utan enbart dela ut valsedlar och stå till förfogande. Därför blir jag så förbanad när Alliansen idag är ute och kampanjar. I övrigt känns allt lugnt just nu. De senaste sex veckorna har jag kampanjat från morgon till kväll för Socialdemokraterna, och senaste veckan har det även blivit några nätter. Ett av de bästa valminnen jag har när jag sitter och tänker tillbaka är när vi stod 25 sossar i ösregn och mötte ett förvånat nattskift som slutade på Saab. Alla tog de en röd påse med valinformation, en festis och en banan och traskade ut i nattmörkret. Nu har vi gjort vad vi kunnat, nu är det bara att vänta på resultatet. Och jag hoppas så innerligt att vi vinner och får fira ikväll!
Frida

13 september 2006

Hur skyndar man på integrationsarbetet?

Idag var min tredje dag på nya jobbet och kom att tänka på din fråga om hur man kan skynda på integrationsarbetet. På mina senaste två jobb fick jag en fadder som skulle kunna besvara mina frågor om arbetsplatsen och uppgifterna. Min fadder skulle helt enkelt se till att jag integreras i företagskulturen på ett smidigt sätt. Det har jag upplevt som väldigt bra system. Skulle inte pågående integrationsarbete idag kunna tjäna på ett liknande faddersystem? Tänk er att en nyanländ invandrarfamilj får kontakt med en svensk fadderfamilj som exempelvis binder sig att introducera den nyanlända familjen till svenska samhället. Vad tycker ni?

/Roba & Jorun

12 september 2006

Var är jämställdhetsfrågorna i valdebatten?

Var är jämställdhetsfrågorna i valdebatten? Är det bara jag som tycker att de helt försvunnit? Det borde ju vara het debatt om hur lönerna ska bli jämställda, hur föräldraledigheten ska nyttjas mer jämlikt, hur kvinnor ska få mer ekonomisk och politisk makt, hur det offentliga rummet ska bli en säker plats för kvinnor att vistas i, hur mäns våld mot kvinnor ska stävjas, hur sexuellt utnyttjande av kvinnor ska utrotas, hur kvinnosjukdomar ska botas....men det är det inte! Jag trodde att FI skulle bidra till att sätta igång debatten men istället tycks det ha blivit tvärtom, de tog död på den. Socialdemokraterna måste vara tydliga med att vi står för den politik som är bäst för jämställdheten mellan könen!!
/Jorun

11 september 2006

Sista kvinnokaféet

Så var sista kvinnokaféet för denna valrörelse över och vi har hunnit lära oss mycket under alla dessa veckor som kaféet har arrangerats. Kaféet idag veks år ämnet trafficking. Jag började först att berätta om mina erfarenheter på området då jag både arbetat mot trafficking i en ideell organisation i Brasilien och också skrivit en B- uppsats i ämnet. Trafficking är en komplicerad företeelse och det kan vara svårt att veta hur man på bästa sätt kan arbeta mot denna fruktansvärda brottslighet. I och med min uppsats fick jag lära mig om de förbättringar som kan göras på det nationella planet. Efter min korta introduktion tog Agneta Idbohrn från IM över för att berätta om ett projekt hon startade för att arbeta mot trafficking. Hon kände att hon ville göra något efter att hon sett att många flickor farit illa i trafficking i Rumänien. Agneta startade därför ett projekt med hjälp av Individuell Människohjälp som gick ut på att sätta upp en teaterpjäs i Sverige och Rumänien som handlade om två flickor som blivit lurade att arbeta utomlands men istället blev sålda till en människohandlare. Agneta hade intervjuat flickorna själv och även skrivit manuset till pjäsen. Projektet blev lyckat och resultatet gick att se i olika teatersalonger runt om i Sverige förra hösten men också i Rumänien. Människohandel är en hemsk och cynisk marknad men med kunskap om hur den verkar och möjlihet att påverka på olika plan kan vi komma åt den. Tack för kvällens föredrag och för denna valrörelses kvinnokaféer! Vi lovar att det kommer flera. Nästa aktivitet är på lördag då vi ska stå på Rosengård och dela ut våra foldrar. För dem som vill följa med träffas vi 11.40 utanför Café Tellus för att tillsammans cykla till Rosengård. Välkomna! / Elin

Tandvårdsreformen

Förra helgen var jag på fest och då var det flera som jag pratade med som beklagade sig över höga tandvårdskostnader och att tänderna inte ses som en del av kroppen. När jag berättade att Socialdemkraternas största vallöfte är en reform som gör tandvården gratis upp till 24 år och därefter kommmer ett högkostnadsskydd införas blev de glatt överraskade. Samma sak hände mig flera gånger i valstugan idag. Verkar som om vi inte nått ut med budskapet om tanvårdsreformen! Just nu försöker jag tala om det för alla jag träffar. Tänderna håller på att bli en ny klassfråga i Sverige och angår alla.
/Frida

10 september 2006

Irakiska kvinnoföreningen

I fredags, den 8 september, var vår S-kvinnoklubb inbjuden till Irakiska kvinnoföreningen i Malmö. Vi skulle berätta lite om vår politik inför det stundande valet. Vi var 8 tjejer från klubben som gick till Vitemöllegatan i fredags för att träffa ca. 30 kvinnor i varierande åldrar med bakgrund i Irak. Hillivi Larsson, som sitter i riksdagen för (S) och som är medlem i Avantgarde, inledde med att berätta om vår grundsyn och vad vi vill satsa på om vi vinner valet, medan Roba tolkade till arabiska. I början var vi lite ovana vid att ta pauser för tolkning men vi vande oss snabbt. Efter Hillevis inledning var det många som hade frågor att ställa. De flesta handlade om hur vi ska skapa fler arbetstillfällen, men också om integration och fritid. Personligen tyckte jag integrationsdiskussionen var den mest intressanta. Hur ska vi få barn från olika stadsdelar i Malmö att mötas och integreras? Att bussa barn hit och dit till olika skolor är ingen lösning, men om vi skulle kunna bygga upp ett attraktivt föreningsliv i segregerade områden så skulle denna integration kunna ske naturligt. En annan deltagare tog upp behovet av fler praktikplatser på Malmö högskola, så att studenterna kan få arbetslivserfarenhet innan examen. Detta var vi rörande överens om, men frågan är bara hur, då arbetsmarknaden har förändrats. I pausen bjöds vi på traditionell irakisk mat, som var fantastisk god. Frågorna var många och fortsatte även under tiden vi åt. Deltagarna var mycket engagerade och vi kom överens om att fortsätta samarbetet även efter valet.
För mig som kommunpolitiker var det väldigt intressant att ta del av så många olika erfarenheter från verkligheten. Både de som hade positiva exempel, men allra mest de som hade mindre bra erfarenheter av tex. Arbetslöshetsprojekt. Det är på det sättet vi kan utveckla politiken, genom att plocka fram de saker som vi måste göra bättre. Jag fick själv en hel del funderingar och idéer efter mötet, som jag tänker ta med mig till fullmäktige efter den 17 september.
Integration är en svår fråga. Alla partier har välformulerande ord om hur dåligt det är och hur det borde vara, men få har konkreta åtgärder. Jag känner själv att det ofta blir väldigt långsiktiga åtgärder som tas upp när vi pratar om integration. Vad tycker ni? Hur skulle man kunna skynda på integrationsarbetet?

/Frida

05 september 2006

Valcafé om trygghet i Malmö

Igår var Ingegerd Larsson, som är ledamot i tekniska nämnden, gäst på Avantgardes valcafé för unga kvinnor. Hon pratade om hur socialdemokraterna arbetar för ett tryggare Malmö och vad man hoppas kunna göra nästa mandat period. Vi var så klart mest intresserade av det som rör oss unga kvinnor, dvs rädslan för överfall och våldtäkter när man som tjej rör sig i stan på kvällen! Vi efterlyste mer belysning, bättre cykelvägar med mindre buskage och färre tunnlar (Ingegerds förslag var att lägga cykelvägarna parallellt med stora vägar - bra tyckte vi!) och fler vuxna som rör sig ute på kvällen och mer civilkurage när man ser något hända! Vi diskuterade även förslaget om kameraövervakningen i centrum som alla partier förutom vänstern ställer sig bakom, hur trafiksituationen kan förbättras genom fler vägbulor och enkelriktade gator samt hur man kan ta kontakt med stora företag som ex Mc Donalds för att diskutera hur man får bukt med nedskräpningen. Nästa vecka är det sista valcaféet innan valet och då ska Elin Sundin prata om trafficking - dra med er så många som möjligt för det kommer bli jätte intressant!

04 september 2006

Att rösta

Såhär i valtider är alla valarbetare särskilt intresserade av att vinna över de där personerna till sitt eget parti som inte alls skulle ha röstat ifall man inte skulle ha träffats där på gatan eller på torget just den där tidpunkten på dagen. Ifall du råkar vara en person som inte förstår varför du ska rösta, läs det här inlägget http://thisisnotpublicspace.blogspot.com/2006/08/rsta-snlla-smarta-fantastiska.html. /Elin

Mer om Avantgarde

Vill du veta mer om oss gå in på: http://www.avant-garde.nu/skane/plattform.html Där kan du läsa mer om vår plattform och vad vi står för.

Äntligen igång!

Nu är vi äntligen igång med vår blogg! För att värma upp oss inför det stundande valet den 17 september anordnar vi varje måndag kvinnokafé där vi diskuterar frågor som rör tjejer och kvinnor. Måndagen den 4 september klockan 18.30 kommer Ingegerd Larsson från tekniska nämnden för att tala om ett tryggare Malmö. Kom och diskutera hur staden ska bli en trygg miljö för kvinnor att bo i! Kvinnokaféet är på Café Tellus, Ystadgatan 6 på Möllevångstorget i Malmö. Vi bjuder på fika. Alla kvinnor oavsett värderingar och partitillhörighet är välkomna!