För några år sedan ledde Liza Marklund ett TV-program om våld mot kvinnor. I programmet fanns en skärm som visade ett ständigt ökande antal misshandlade kvinnor, siffrorna visade tydligt hur ofta kvinnor faktiskt utsätts för våld. Man kan tycka vad man vill om Liza Marklund men jag tycker i alla fall det var bra att uppmärksamma detta våld som ofta hamnar i skymundan och inte tas på allvar. Våld mot ensamstående mödrar och kvinnor i yrkeslivet är exempel på grupper där våldet har ökat mellan åren 2000- 2007, enligt Brottsförebyggande rådet. Med denna utveckling är det hög tid att börja ta kvinnovåldet på allvar.
Det handlar om faktorer som att känna frihet och trygghet i tillvaron och att våga anmäla utan att känna sig hotad- och att ha någonstans att ta vägen när våldet hotar i hemmiljön. Därför blev jag glad när jag hörde att det på S-partikongressen föreslogs att det ska finnas kvinnojourer i alla kommuner.
Vi har rätt att slippa bli utsatta för våld oavsett kön, sexuell tillhörighet, etnisk bakgrund eller andra preferenser.
/Sussi Nilsson
30 oktober 2009
25 oktober 2009
Ensamkommande flyktingbarn - en fråga om solidaritet!
Sverige har skrivit under FN:s barnkonvention, och det är ju finemang. Det är stort. Det betyder inte bara att vi gillar barn och i största allmänhet vill dem väl utan att vi faktiskt lovat att göra vissa bestämda saker. Tyvärr innebär de svenska kommunernas ovilja att ta emot ensamkommande flyktingbarn under asylprocessen att Sverige i dag har svårt att leva upp till åtagandena i barnkonvention. Denna märkliga ovilja innebär mer än ett problem.
Främst är det förstås ett problem för de över 400 barn som just nu väntar orimligt länge på att få ordentlig skolgång, vuxenstöd och möjlighet att mer långsiktigt kunna planera sin framtid. Men det belyser även ett allvarligt politiskt problem. I en del kommuner har oviljan att upprätta avtal med Migrationsverket nämligen visat sig bero på rädsla att ge Sverigedemokraterna medieutrymme och tillfälle att skapa opinion.
Detta är naturligtvis ett fruktansvärt dumt resonemang. Det innebär att Sverigedemokraterna inte behöver ha en enda plats i kommunstyrelsen, vi ger dem rätt att sätta dagordningen där i alla fall. Jag uppmanar alla Socialdemokratiska kommunpolitiker att visa politiskt mod i denna fråga. Visa solidaritet! Solidaritet med de ensamma barnen som saknar vuxna omkring sig, men även solidaritet med de fyra ankomstkommunerna som idag gör vad de kan för att klara av den omöjliga uppgiften att erbjuda barnen en bra uppväxt.
Marika Bjerstedt Hansen
Främst är det förstås ett problem för de över 400 barn som just nu väntar orimligt länge på att få ordentlig skolgång, vuxenstöd och möjlighet att mer långsiktigt kunna planera sin framtid. Men det belyser även ett allvarligt politiskt problem. I en del kommuner har oviljan att upprätta avtal med Migrationsverket nämligen visat sig bero på rädsla att ge Sverigedemokraterna medieutrymme och tillfälle att skapa opinion.
Detta är naturligtvis ett fruktansvärt dumt resonemang. Det innebär att Sverigedemokraterna inte behöver ha en enda plats i kommunstyrelsen, vi ger dem rätt att sätta dagordningen där i alla fall. Jag uppmanar alla Socialdemokratiska kommunpolitiker att visa politiskt mod i denna fråga. Visa solidaritet! Solidaritet med de ensamma barnen som saknar vuxna omkring sig, men även solidaritet med de fyra ankomstkommunerna som idag gör vad de kan för att klara av den omöjliga uppgiften att erbjuda barnen en bra uppväxt.
Marika Bjerstedt Hansen
23 oktober 2009
Försäkringskassan stämms av DO
Försäkringskassan har nu blivit stämda av diskrimineringsombudsmannen (DO) för fyra fall av könsdiskriminering. Det är fyra kvinnor som nekats sjukpenning pga. graviditet. Jag hoppas innerligt att DO vinner detta rättsmål. Det är inte värdigt Sverige år 2009 att ha en myndighet som behandlar kvinnor på det här sättet.
Läs gärna Tony Johanssons lysande krönika i gårdagens Skånska dagbladet.
/ Frida Trollmyr
Läs gärna Tony Johanssons lysande krönika i gårdagens Skånska dagbladet.
/ Frida Trollmyr
21 oktober 2009
När gravida blir sjuka
Det är så tröttsamt att kvinnors sjukdomar alltid ska ifrågasättas och förlöjligas. Det är därför inte en dag för tidigt att plattityden "att vara gravid är ingen sjukdom" ifrågasätts. Diskrimineringsombudsmannen har tagit upp fall med gravida kvinnor som trots besvärliga graviditeter inte fått ut någon sjukpenning och menar att detta är systematisk könsdiskriminering. Nä det är klart det inte är en sjukdom att vara gravid och de allra flesta kvinnor arbetar sig igenom sina graviditeter. Men när graviditeten gör dig så sjuk att du inte klarar dina arbetsuppgifter så borde sjukskrivning vara en självklarhet. Säg den man som hade jobbat med ryggvärk, hjärtklappning, illamående och halsbränna. Och det är ju ändå bara symptomen vid en hyfsat normal graviditet!
Jorun Koca Jakobsson
Jorun Koca Jakobsson
1950-talsnormer på 2000-talet- nej tack
Begreppet kvinnoförtryck används titt som tätt av politiker inom SD- när de fördomsfullt och lösryckt vill belysa invandrare som problem.
Själva ser de kärnfamiljen som det enda rätta sättet att leva på. Kärnfamiljen, där kvinnan hela dagarna ska ägna sig åt hem och barn och helst inte konkurrera med männen på arbetsmarknaden. En norm som utesluter människor med t.ex. andra sexualiteter:"konstruerade kollektiv" kan inte ersätta kärnfamiljen, menar SD (källa: partiets hemsida).
En kvinna aktiv i SD framhåller kvinnor som förhindrade att vara hemma med sina barn av ekonomiska skäl- och inte förvånande anges anledningen dessutom vara mångkultur:
"[...] strukturer i samhället som kraftigt begränsar kvinnors valmöjligheter kan vi härleda till det mångkulturella samhället. Det […] kostar enorma pengar som vi betalar för[…] Vi skulle lättare kunna organisera vår vardag och själva ta hand om våra barn om inte den ekonomiska pressen hade varit så stor[...]" (Källa: http://www.sdkvinnor.se/)
Inte bara den tydliga främlingsfientligheten fick mig att reagera på denna text. Kvinnors valmöjligheter har ingenting med det mångkulturella samhället att göra. Istället skymmer detta lösryckta ställningstagande den kamp för kvinnlig frigörelse som lett till ökad självständighet för kvinnor och ökat våra möjligheter i samhället. Skribenten inriktar sig på en mycket snäv definition av kvinnor, de som enbart vill vara hemmafruar, som på 1950-talet och tidigare. Den definitionen av "valmöjligheter" är konservativ och skulle förkasta det jämställdhetsarbete som har pågått och fortfarande pågår.
Jag tror inte det är speciellt hållbart att försöka representera kvinnor i ett 2000-talets Sverige med främlingsfientlighet och trångsynthet- det tror jag knappast majoriteten av kvinnor idag kunnat känna igen sig i.
/Sussi Nilsson
Själva ser de kärnfamiljen som det enda rätta sättet att leva på. Kärnfamiljen, där kvinnan hela dagarna ska ägna sig åt hem och barn och helst inte konkurrera med männen på arbetsmarknaden. En norm som utesluter människor med t.ex. andra sexualiteter:"konstruerade kollektiv" kan inte ersätta kärnfamiljen, menar SD (källa: partiets hemsida).
En kvinna aktiv i SD framhåller kvinnor som förhindrade att vara hemma med sina barn av ekonomiska skäl- och inte förvånande anges anledningen dessutom vara mångkultur:
"[...] strukturer i samhället som kraftigt begränsar kvinnors valmöjligheter kan vi härleda till det mångkulturella samhället. Det […] kostar enorma pengar som vi betalar för[…] Vi skulle lättare kunna organisera vår vardag och själva ta hand om våra barn om inte den ekonomiska pressen hade varit så stor[...]" (Källa: http://www.sdkvinnor.se/)
Inte bara den tydliga främlingsfientligheten fick mig att reagera på denna text. Kvinnors valmöjligheter har ingenting med det mångkulturella samhället att göra. Istället skymmer detta lösryckta ställningstagande den kamp för kvinnlig frigörelse som lett till ökad självständighet för kvinnor och ökat våra möjligheter i samhället. Skribenten inriktar sig på en mycket snäv definition av kvinnor, de som enbart vill vara hemmafruar, som på 1950-talet och tidigare. Den definitionen av "valmöjligheter" är konservativ och skulle förkasta det jämställdhetsarbete som har pågått och fortfarande pågår.
Jag tror inte det är speciellt hållbart att försöka representera kvinnor i ett 2000-talets Sverige med främlingsfientlighet och trångsynthet- det tror jag knappast majoriteten av kvinnor idag kunnat känna igen sig i.
/Sussi Nilsson
18 oktober 2009
En flört till höger
Den senaste månaden har det rasat en debatt inom partiet med anledning av en debattartikel som fyra ledande socialdemokrater från Stockholm skrivit. De anser att socialdemokratin måste ha en ny politik som passar Stockholms medelklass. De krav som de för fram i artikeln är skrämmande höger. De vill ha sänkta skatter på tjänstesektorn, fler friskolor och en ny egnahemrörelse för medelklassen i storstäderna.
Jag blev faktiskt illa berörd när artikelförfattarna skriver om den urbana medelklassen, om hur orättvist det är att de inte har råd att bo i ett eget hus. Detta samtidigt som tusentals människor inte har någonstans att bo överhuvudtaget. Där delar av befolkningen bor i lägenheter med mögel och kackerlackor.
Självklart måste socialdemokraterna tilltala medelklassen och vinna röster i storstäderna, men jag tror att deras lösning är alldeles för enkel. För att vinna nästa val måste vi minska klyftorna i det här landet. Vi måste föra en politik som alla tjänar på och som på allavar bygger på solidaritet och jämlikhet. Allas rätt till arbete är grunläggande. En politik som förenar grupper iställer för att ställa dem emot varandra som högern alltid försöker är en politik som föder trygghet. När det gäller att inte få livspysslet att gå ihop så kräver S-kvinnor dessutom sänkt arbetstid till 30 timmar i veckan och delad föräldraförsäkring.
Det ska bli spännande att följa vad partikongressen beslutar om en dryg vecka.
Frida Trollmyr
Jag blev faktiskt illa berörd när artikelförfattarna skriver om den urbana medelklassen, om hur orättvist det är att de inte har råd att bo i ett eget hus. Detta samtidigt som tusentals människor inte har någonstans att bo överhuvudtaget. Där delar av befolkningen bor i lägenheter med mögel och kackerlackor.
Självklart måste socialdemokraterna tilltala medelklassen och vinna röster i storstäderna, men jag tror att deras lösning är alldeles för enkel. För att vinna nästa val måste vi minska klyftorna i det här landet. Vi måste föra en politik som alla tjänar på och som på allavar bygger på solidaritet och jämlikhet. Allas rätt till arbete är grunläggande. En politik som förenar grupper iställer för att ställa dem emot varandra som högern alltid försöker är en politik som föder trygghet. När det gäller att inte få livspysslet att gå ihop så kräver S-kvinnor dessutom sänkt arbetstid till 30 timmar i veckan och delad föräldraförsäkring.
Det ska bli spännande att följa vad partikongressen beslutar om en dryg vecka.
Frida Trollmyr
16 oktober 2009
Nobels fredspris 2009
Jag var nog inte den ende som blev förvånad när Barack Obama fick Nobels fredspris. En president som visserligen talat vackert om nedrustning och fred men som samtidigt har två pågående krig i världen. Bara några dagar efter att han fick beskedet om att han blivit utsedd till Nobels fredspristagare 2009, så sände Obama iväg 13000 nya soldater till Afghanistan för att förstärka den armé med 21000 soldater som han redan har där. Orden och handlingarna går kort sagt isär.
Obama själv tycker inte han förtjänar priset. Han får nobels fridspris efter minder än 9 månader i vita huset. Vad är det han konkret har gjort för freden under de här nio månaderna? Mer än nedrustningen av robotskölden i östeuropa? Enligt motiveringen har han stärkt internationell diplomati och samarbete mellan olika folkslag. Ja, vi kan ju fråga människorna i Irak och Afghanistan vad de tycker.
Vad jag däremot inte blev förvånad över var att Nobels fredspris gick till en man. Sedan inrättandet 1901 har 85 män och endast 12 kvinnor mottagit priset. Det alternativa nobelpriset (Right livelihood award) gick däremot till Rene Nyongo som arbetar med att försvara regnskogen i Kongo, Alyn Ware från Nya zeeland som kämpar mot kärnvapen, David Suzuki som jobbar med att få ut information om klimatförändringarna och Catrin Hamlin som i 50 år har arbetat med att behandla förlossningsskadade kvinnor i Etiopien. Speciellt glad blev jag när jag hörde att Catrin Hamlin fått "Right livelihood award" eftersom hon är en riktig feministisk hjälte.
Frida Trollmyr
Obama själv tycker inte han förtjänar priset. Han får nobels fridspris efter minder än 9 månader i vita huset. Vad är det han konkret har gjort för freden under de här nio månaderna? Mer än nedrustningen av robotskölden i östeuropa? Enligt motiveringen har han stärkt internationell diplomati och samarbete mellan olika folkslag. Ja, vi kan ju fråga människorna i Irak och Afghanistan vad de tycker.
Vad jag däremot inte blev förvånad över var att Nobels fredspris gick till en man. Sedan inrättandet 1901 har 85 män och endast 12 kvinnor mottagit priset. Det alternativa nobelpriset (Right livelihood award) gick däremot till Rene Nyongo som arbetar med att försvara regnskogen i Kongo, Alyn Ware från Nya zeeland som kämpar mot kärnvapen, David Suzuki som jobbar med att få ut information om klimatförändringarna och Catrin Hamlin som i 50 år har arbetat med att behandla förlossningsskadade kvinnor i Etiopien. Speciellt glad blev jag när jag hörde att Catrin Hamlin fått "Right livelihood award" eftersom hon är en riktig feministisk hjälte.
Frida Trollmyr
Välkomna tillbaka!
Hej alla våra läsare!
Den här bloggen har under en tid varit passiv, men som ni ser har vi nu fräschat upp sidan och kommer att skriva regelbundet om olika aktuella frågor fram till valet. Vi hoppas att ni hjälper oss att få en levande blogg genom att läsa och kommentera våra texter. Vi som skriver är alla aktiva medlemmar i S-kvinnoklubben Avantgarde. Som ni kan läsa här bredvid så är vi alla bosatta i Skåne och vi verkar i Malmö. Våra texter kommer därför ta upp såväl nationella som regionala och lokala frågor. Främst vill vi lyfta upp jämställdhetsfrågorna på dagordningen, men också belysa unga kvinnors livsvillkor i samhället. Vårt mål är att föra ut våra åsikter och skapa en debatt. Med detta vill vi hälsa alla gamla och nya läsare välkomna tillbaka!
Systerliga hälsningar
Frida Trollmyr
Ordförande för S-kvinnoklubben Avantgarde i Malmö
Den här bloggen har under en tid varit passiv, men som ni ser har vi nu fräschat upp sidan och kommer att skriva regelbundet om olika aktuella frågor fram till valet. Vi hoppas att ni hjälper oss att få en levande blogg genom att läsa och kommentera våra texter. Vi som skriver är alla aktiva medlemmar i S-kvinnoklubben Avantgarde. Som ni kan läsa här bredvid så är vi alla bosatta i Skåne och vi verkar i Malmö. Våra texter kommer därför ta upp såväl nationella som regionala och lokala frågor. Främst vill vi lyfta upp jämställdhetsfrågorna på dagordningen, men också belysa unga kvinnors livsvillkor i samhället. Vårt mål är att föra ut våra åsikter och skapa en debatt. Med detta vill vi hälsa alla gamla och nya läsare välkomna tillbaka!
Systerliga hälsningar
Frida Trollmyr
Ordförande för S-kvinnoklubben Avantgarde i Malmö
08 oktober 2009
Unga starka tjejer
Den senaste tiden har tidningen Sydsvenskan spekulerat kring vilka socialdemokrater som kommer att föras fram i Malmö efter valet. Bland de som presenterades som tänkbara kandidater fanns tre av våra aktiva medlemmar i Avantgarde; Katrin Stjernfeldt-Jammeh, Julia Janiec och Frida Trollmyr. Läs artikeln här!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
