24 november 2006

Stöd Nabila i Libanon

Alla kan bidra med det lilla man kan och har i kampen mot orättvisa och krigselände. / Roba
Artisten, krönikören och Palestinavännen Nabila har precis anlänt till Libanon. Hon ska under tre månader arbeta tillsammans med unga tjejer i palestinska flyktingläger. Resan har hon i stort bekostat själv. Ett bidrag på 4 000 kr som hon utlovats och räknat med har uteblivit. Dessa pengar saknas och det är där vi kommer in. Alla bidrag är välkomna. Projektet är seriöst och angeläget. Nabila är en person som alltid ställt upp för Palestina - därav denna min uppmaning. Se Nabilas korta projektbeskrivning på engelska nedan. Nabilas hemsida. http://www.nabila.se/ Nabilas blog från vilken hon skriver om sin Libanonresa: http://nabilas.blogspot.com/
Bankkontonr till Nabila Abdul Fattah: Nordea 3300 810604 0424 Hello! My name is Nabila Abdul Fattah. I am 25 years old and I was born in Beirut but moved to Sweden in 1984 because of the civil war. I am a socialpedagouge and my main focus is on youths. I was in Lebanon this summer right before the war started but we had to leave after 2 weeks because of the situation. Ever since we came back I´ve been thinking about how I could come back and help in any way I can. So among a lot of other things I decided that I want to come down and teach girls self defence. I have trained Tae Kwon Do witch is Korean martial arts for 2 years, Thai Boxing for a year and now I train Krav Maga witch is more based on self defence. In the whole world it is known that women and children are the ones that suffers the most from injustice. Womenabuse and rape has come to be something common and almost accepted especially in parts of the world where the population has it tough either economically or if they are in or just have finished a war. So I am thinking about this project when I come down to Lebanon: To teach girls from the age 15 and up how to defend themselves in necessary situations. It will be if someone tries to strangle them, kidnap them, hit them etc. I know that this will maybe seem as really provocative that we teach girls how to defend themselves against men but one good argument is that we teach girls how to defend themselves against strangers..not men. Against kidnappers and rapist, not family members. Some people could say that this is not what the girls need. They need to get education and food and shelter. And yes that may be the case but until that is fixed girls and women should feel secure and safe and confident enough to fix a situation on their own if they should ever be attacked. One of the human beings fundamental needs is to feel safe to change his/her life, and that is what I want to offer. Even if they wouldn't ever be attacked, just the knowledge that they CAN fight back gives them more confidence to handle other things in life. The class will be mixed with talk about female oppression and learn different ways to bring your opponent down. We will talk about why girls need to defend themselves and that the most important thing is not to learn how to kick or hit but to learn how to change your mind from making yourself a victim to someone who wont accept to be oppressed. This class will be for 2 hours and its completely free of charge. The only thing I need will be a place to be at when we train. The girls doesn't have to be professional fighters when they come to me, because it will be basic training that anyone can do. I would be happy if you would take part of this project if you find it interesting or if you want to change something just tell me. I want this to be suitable for the women and girls You work for. Nabila Abdul Fattah

19 november 2006

Guldhjärta

Skånes SSU-distrikt delar varje år ut priset Det Gyllene Armeringsjärnet till någon särskilt betongig sosse. Jag vill också ha ett pris att dela ut! Fast det skulle vara ett mycket gladare pris, ett litet guldhjärta till folk som gör mig riktigt lycklig. Som Håkan Sörman, som är Kommunförbundets VD och därmed en av de viktigaste tjänstemännen i offentliga Sverige. I torsdags var jag på en konferens som Kommunförbundet arrangerade. Det var en mycket bra konferens om kommunernas kvalitetsarbete och Håkan var inbjuden för att avsluta den. Så vid dagens slut går han fram till podiet, greppar mikrofonen och börjar: "Nu står jag här och ska sammanfatta den här konferensen som ännu en man i raden. På hela dagen har vi bara haft två kvinnor här framme, men en hel massa män. Det är ju inte så bra." Har ni någonsin hört en man i kostym inleda så? Sedan fortsätter han, säger en massa kloka och bra saker om kvalitetsarbete, får skratt och applåder...och springer snabbt iväg till bussen för att hinna till ett föräldramöte. Håkan får mitt allra finaste guldhjärta.

Julia
.

Lilla syster, höj din röst!

I onsdags var jag inbjuden till Borgmästaregårdens s-förening i Malmö för att tala om jämställdhet. Det blev en bra diskussion om löneskillnader, kvinnliga brandmän, hushållsarbetets fördelning hos olika generationer och om hur man ska göra för att övertyga unga tjejer om att kampen för ett jämställt samhälle måste fortsätta. Idag reagerar nämligen många unga tjejer starkt inför ordet feminism. De ser feminismen som något mossigt, vänsteristiskt och onödigt. Och det är kanske inte så konstigt att en ung tjej som varken kommit ut på arbetsmarknaden, skaffat barn eller delat skötseln av ett hushåll med en man faktiskt tror att samhället är jämställt. Inte minst som de flesta skolor är bra på att jobba med jämställdhetsfrågor. Jag tror att vi måste prata mer med våra småsystrar om jämställdhet. Om att de friheter och rättigheter de har idag faktiskt är resultatet av en lång och trög kamp för jämställdhet. Om att kvinnor fortfarande är underordnade män - inte minst på arbetsmarknaden. Och om att forskning visar att män ofta tolkar jämställdhet som något de kommer att förlora på, det vill säga att risken faktiskt finns att de fri- och rättigheter vi kämpat oss till blir kringskurna om vi inte bevakar dem. Kära lillasyster, idag har 97 % av de skånska företag som har över 200 anställda en manlig VD, sammanboende småbarnsmödrar gör 50 timmars obetalt hemarbete varje vecka medan sammanboende småbarnsfäder gör 25 timmar, papporna tar ut mindre än 15 % av föräldraledigheten, den löntagargrupp som jobbar mest kvällar, nätter och helger är småbarnsmammorna och LO har räknat ut att det kommer att ta över hundra år innan vi har en jämställd arbetsmarknad om förändringarna fortsätter i dagens tempo. Det är alltså en del kvar att göra. Kom igen syrran - våga vara feminist!

Julia

12 november 2006

Om könskvotering och kvinnliga politiker

Apropå könskvotering råder det på min arbetsplats inom kommunen en klar kvinnodominans, så som det ofta är inom kommuner. Under året har vi haft hög personalomsättning och det har på personalmöten tagits upp att vi nu verkligen måste ta chansen att få in fler män. Så vi har könskvoterat, alla män med högskoleutbildning som sökte tjänsterna togs in på intervju. Ingen ifrågasätter det, det gör man sällan när det kvoteras åt detta håll för lite fler killar är ju alltid trevligt. Aldrig på mötena har det diskuterats om det är så kul att komma in som man och misstänka att man fick jobbet bara därför att man var man. Inte heller har det fällts kommentarer kring kompetens, huruvida det ändå inte är viktigast att den bästa får jobbet. Vilket ganska säkert kommer upp när man diskuterar "vanlig" könskvotering, det vill säga när det är kvinnor som kvoteras in. Jag tog ut min examen som personal- och beteendevetare i vintras, och i slutet av min utbildning var alla mina dåvarande kursare mer eller mindre oroliga över hur det skulle gå med jobb. Fast killarna var det lite mindre. "Jag vet att det kommer att gå bra", sa en killkompis. Han räknade upp vad han läst för kurser och vad han hade haft för extrajobb under studietiden. "Och så är jag kille", la han till. "Jag är inte bara jäkligt bra", var kontentan, "jag är dessutom kille". Eller som en manlig kollega sa till en annan manlig kollega i lunchkön som oroade sig över potentiella nedskärningar: "Oroa dig inte, du har en kuk. Det är aldrig fel att ha en kuk". Kanske är det så vi ska marknadsföra kvinnliga kandidater till partiledarposten i vårt parti. Ibland finns det tendenser att mest motivera utifrån något slags rättviseperspektiv, det är inte uttalat men jag kan uppleva det så. Att vi måste ha en kvinna, mer eller mindre enbart för att vi inte har haft en kvinnlig partiledare tidigare. Kanske är det även medias fel men jag upplever att det första man får veta om kvinnor som ställer upp till poster med ekonomisk eller politisk makt, är just att de är kvinnor. Först därefter får man veta meriterna, som liksom skyler över faktum -könet. Så ska vi inte marknadsföra oss. Att kandidaten är en kvinna ska helt enkelt vara en bonus, pricken över i:t. "Inte bara har hon bästa tänkbara meriter. Hon är DESSUTOM kvinna". I USA har Nancy Pelosi blivit vald till talman i det amerikanska representanthuset och Hillary Clinton ses som demokraternas favorit som kandidat i nästa presidentval. De banar väg för oss andra, även oss ett världshav bort. Det inte alltid fel med ett par bröst.

Sara Clapham

________________________________________________

07 november 2006

Fackeltåg den 9 november

Den 9 november, närmare bestämt på torsdag är det manifestation till minne av kristallnatten. Det är en viktig dag för att manifestera att vi inte längre står ut med att samhället ska behandla människor olika i Sverige. Varje dag blir tusentals människor diskriminerade på olika sätt, på grund av kön, hudfärg, etnicitet, sexualitet eller annan typ av annorlundaskap. Vi lever också med en struktur i Sverige där vi på olika ställen lär oss att människor med mörkare hud än den nordiska och en sexualitet som är annorlunda än den heterosexuella är konstigt. Det är dags att Sverige på riktigt börjar leva efter den politiska mångfaldsmodell som satts upp. Kom därför och manifestera att alla människor är lika mycket värda, trots de budskap vi varje dag bombaderas av i media och runt omkring oss. Manifestationen utgår från Gustav Adolfs Torg klockan 18.00. Då är det tal av bland annat riksdagsledamoten och vår medlem Hillevi Larsson. 18.30 går vi i fackeltåg mot Möllevångstorget. Vi möts 17.50 vid H & M.
/Elin

04 november 2006

Vi vill ha en kvinna!

Vad har Centern, Folkpartiet, Vänstern och Miljöpartiet gemensamt? Och vad har Sossarna, Moderaterna och Kristdemokraterna ihop? Jo de förstnämda har någon gång haft en kvinnlig partiledare men hos den senare gruppen har det varit total manlig dominans. Ska vi nu äntligen bryta det mönstret och säga hejdå till våra konservativa kamrater? Efter drygt 100 år med manliga partiledare är det hög tid för oss socialdemokrater att visa att vi verkligen står för jämställdhet även i praktiken! Vi kan börja med att studera hur det gick till när Socialdemokraterna i Danmark vågade skaffa sig en en kvinnlig partiledare, Helle Thorning-Schmidt. Med andra ord, i mars är det dags att krossa några glastak och låta Gudrun, Maud, Maria och Maria få sällskap av Mona, Margot eller Carin!
/Jorun