09 december 2007

Det finns bara ett offer!

Vid frukostborden för några dagar sedan fastnade jag vid en artikel om en obducent och allmänläkare som för 23 år sedan åtalades för att ha mördat 27-åriga Catrine da Costa. Jag var för ung när det hände för att komma ihåg det, men när jag fyllde 19 år fick jag boken ”Catrine och rättvisan” av en vän. Den boken förändrade min syn på samhället och det var efter det som jag började kalla mig feminist.

Det är Hanna Olsson (utredningssekreterare åt regeringen, bl.a. i prostitutionsutredningen) som i boken skrivit om ett av Sveriges mest uppmärksammande rättsfall. Det var sommaren 1984 som man hittade en styckad kvinnokropp. Kroppen identifierades som Catrine da Costa. En allmänläkare och en obducent anhölls skäligen misstänkta för att ha mördat Catrine. Nyckelvittne var den ena läkarens dotter, samt kollegor till Catrine da Costa. De båda läkarna blev frikända trots stark bevisning, men tingsrätten skrev i domskälen att de faktiskt styckat kroppen (ett brott de inte åtalats för och som var preskriberat). Enligt Hanna Olsson är denna rättegång ett exempel på när principen likhet inför lagen sätts ur spel och människors värde bestäms av deras sociala positioner. Catrine som var prostituerad värderas längst ned i samhället medan läkarna skyddades av rättssystemet. Jag var rasande efter att ha läst boken ”Catrine och rättvisan” och jag blir ännu argare när de två läkarna nu inleder en skadeståndsprocess där de kräver 40 miljoner av staten. När ska Catrine få rättvisa?

Frida

2 kommentarer:

Anonym sa...

Frida skrev:
"Enligt Hanna Olsson är denna rättegång ett exempel på när principen likhet inför lagen sätts ur spel och människors värde bestäms av deras sociala positioner."

I motsats till denna Hanna Olsson (och "Frida") tolkar jag inte domstolars slutgiltiga beslut utifrån egna tok-politiska åsikter. En friande eller fällande dom är inte något som ett gäng yra höns suttit och kacklat fram på ett kaffemöte utan bygger, i ett rättssamhälle, på bla god bevisföring och trovärdiga vittnesmål. Det minderåriga barn som det refereras till som "nyckelvittne" (!) är i sammanhanget INTE ett trovärdigt vittne: vid det ev mordet var barnet ca 18 månader gammalt och kunde ännu inte prata. Barnets vittnesmål avgavs först vid ca 3 års ålder (om jag minns rätt) - via barnets MAMMA som - vilket väl är rätt pikant - låg i skilsmässa med barnets pappa (en av de misstänkta läkarna). En mamma som dessutom kommit på att anklaga pappan för incest (ett inte helt ovanligt grepp av morsor vid skilsmässor...) - något som det inte gick att bevisa.

Övrigt: Vid tiden för dödsfallet och styckningen (det har ju som vi alla vet inte gått att bekräfta att kvinnan mördats, däremot att hon styckats - vilket är ett brott mot griftefriden - ett brott som hann bli preskriberat varför åtal inte kunde väckas, så klart) fanns inte den DNA-analysmetod som används idag. Då, i mitten av 80-talet, kunde således inte hittade spår efter en ev mördare (bla hårstrån) DNA-analyseras och jämföras mot de misstänkta männens DNA. Det kan man idag. För några år sedan lämnade också de båda misstänkta läkarna frivilligt DNA-prov och efter analys kunde ingen koppling göras mellan dem och det insamlade materialet (dvs ingen DNA-matchning fanns). Bland annat detta stärkta bevis FÖR de friade läkarnas del ligger till grund för skadeståndsprocessen.

Oavsett om dessa två ex-läkare är skyldiga eller inte (vilket ingen annan än de inblandade vet idag) så är de i juridisk mening friade. Det är fruktansvärt stötande att utan någon som helst insikt i fallet och på ren skvallernivå kryddat med tok-politiskt svammel påstå att personerna blev friade för att de skulle tillhöra "en annan samhällsklass" (vad f-n nu det är för något i Sverige år 2007? Skärpning!) och för att den döda kvinnan hade försörjt sig genom prostitution. Observera att jag, i motsats till "Frida" och tyvärr många med henne, inte titulerar offret "prostituerad" eftersom den döda kvinnan med alla sannolikhet var så mycket mer än det hon försörjde sig på. Hon var en person, faktiskt.

Att påstå att en person som friats från misstankar för att ha begått ett brott "ändå är skyldig" pga allehanda löst påhittade orsaker är detsamma som förtal. Sådant bör polisanmälas. Däremot kan man säkert privat "roa" sig med att ha både den ena märkliga "teorin" efter den andra om "hur det egeeeeentligen ÄR". Men man publicerar inte sådant skitsnack för andra att ta del av.

För övrigt tillhör det fakta i målet att det inte går att fastställa när, var eller av vilken orsak den aktuella kvinnan dött. Inte heller hur de sedemera friade läkarna skulle ha kommit över kroppen, var eller när styckningen skulle ha ägt rum. Inte ens ett motiv gick att få fram.

Men som sagt, oavsett vad som är sanningen bakom dödsfallet och styckningen: i ett rättssamhälle är en friad person just en friad person. Ingenting annat.

Så för att parafrasera "Frida" (och Hanna Olsson): principen "likhet inför lagen" och tanken om ett rättssamhälle sätts ur spel när människor belyses i falskskenet av tok-politiska åsikter. Det är mycket, mycket allvarligt.

(Slut på lektionen.)

Anonym sa...

Se dagens SvD.se för reell rättsröta, och inte bara hittepå-svammel à la Hanna Olsson et al:

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_674581.svd

Hur nu någon kan få för sig att ett 10-årigt barn verkligen önskar ha gruppsex med nio killar och män (i åldern 14-26 år) är för mig en gåta...
Men det är precis vad domaren Sarah Bradley (jodå, en kvinna!) gör i sin sammanfattning:

"I accept that the girl involved (...) was not forced, and that she probably agreed to have sex with all of you."

Javisst, ni läste rätt: flickan gick, enligt domaren, troligen med på att ha gruppsex med nio personer!

I Australien är det för övrigt olagligt att ha sex med en person under 16 år (räknas då som våldtäkt). De nio killar och män som våldtog flickan dömdes dock - trots att de förklarade sig skyldiga - inte till fängelse.

Frågan är om orsaken till de uteblivna fängelsestraffen är det som tidningen The Australian antyder:
"The offenders came from some of the most powerful and prominent Aboriginal families in Cape York, while the victim's family had a lower status."

Oavsett hur det är med den saken - man påstår inte att ett 10-årigt barn troligen ville ha sex med nio personer samtidigt. Det är riktigt sjukt.