När jag gick med i SSU 1993 tittade vi på ett repotage som hette "På rätt sida älven". Det repotaget etsade sig fast i mitt minne. Antagligen för att det satte ord på det jag som barn upplevt. De orättvisor och klasskillnader jag kände när jag som 11-åring flyttade från höghusområdet Kronogården till ett villaområde på andra sidan staden. Vi flyttade bara några kilometer men olikheterna fick det att kännas som flera mil.
I "På rätt sidan älven" åker Janne Josefsson med Spårvagn 5 genom Göteborg, från stadsdelen Örgryte till Biskopsgården. Året är 1987 och han intervjuar elever från en åk 9 i vardera stadsdel. Ungdomarna berättar om sina drömmar och tankar om framtiden. Killen i Biskopsgården ska jobba på volvo medan killen från Örgryte inte är nöjd förrän han blir direktör. Med repotaget vill Josefsson visa på klassklyftorna och segregationen som fanns i Göteborg.
Igår visade SVT en uppföljning av "På rätt sida älven". Josefsson söker upp ungdomarna i de båda nionde klasserna för se vad de gör idag drygt 20 år senare. Jag kan rekomendera alla att titta på repotaget. Det blir så tydligt att klassamhället lever kvar och att klyforna är större än någonsin.
Frida
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
"Ungdomarna berättar om sina drömmar och tankar om framtiden. Killen i Biskopsgården ska jobba på volvo medan killen från Örgryte inte är nöjd förrän han blir direktör."
Varför får man i Fridas värld inte välja själv vad man vill "göra när man blir stor"? Varför får inte barn drömma fritt om att bli polis, ballerina, svetsare, börsmäklare, racerförare, vd, bildhuggare, sjuksköterska eller vad det nu kan vara utan att Frida et al försöker göra det till en konstlad klassfråga?
När jag var liten ville jag absolut bli advokat ena dagen, filmstjärna andra dagen och rymdmekaniker tredje dagen osv. Och inget av det visade sig bli det jag sedan utbildade mig till... :-)
Men jag har inte heller låtit någon hjärntvätta mig, sätta skygglappar på mig eller bygga fiktiva stängsel runt mitt livsrum. Jag kan tänka själv. Är mycket tacksam för att jag även fått lyckan att umgås med dylika fria tänkande människor.
Man väljer nämligen själv hur man vill leva sitt liv.
Skicka en kommentar