Jag heter Elsa Hansson, född i Hököpinge, inflyttad till Malmö som 14-åring då jag började arbeta. Hököpinge var som en ankdamm av världen. Kommunen hade sin egen polis med finka, egen ölgubbe som ofta hade våta byxor och egen fängelsekund. För mig var nog skolbiblioteket det viktigaste. Fint folk var disponenten på sockerbruket, läraren i folkskolan, rättaren på gården. Vi barn var arbetarbarn till 99 %. Men det fanns skillnader även bland arbetarbarnen. En skolkamrat till mig berättade i vuxen ålder att läraren talat om för henne att hon aldrig skulle bli något.
Alla pojkar hade dubbelnamn, det hade bönders barn oftast. Vi åkte till Trelleborg för att lära oss simma. Då fick vi titta på ”Sälen Isac” och ”Stora sjöormen” av Axel Ebbe. Det var inte självklart att man skulle läsa vidare. Det kostade pengar med högre studier. Därför blev det vuxenstudier för mig på 70-talet. Tack Sverige för att KomVux fanns!
Som pensionär läste jag med två andra överåriga ”Medicinsk antropologi”. Det var alldeles fantastiskt att få en inblick i detta ämne. Och tänk att det inte kostade mer än böckerna. Hur länge ska vi arbetarbarn få göra sådana saker?
Elsa Hansson
Medlem i S-kvinnoklubben K.A.R.L. och i Sofielunds S-förening i Malmö
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Apropå att barn förr kallades "arbetarbarn".
Vilka ska räknas som arbetarbarn?
Alla vuxna arbetar ju (eller SKA göra det...) - så vilka av dessa vuxna som arbetar har barn som ska tituleras "arbetarbarn"? Och vad ska de icke-arbetandes barn då kallas? Vad skulle man idag kalla dem?
Socialfallsungar? Långtidssjukskrivnings-telningar? Latmans-pysslingar (de barn som har föräldrar som inte ens ids resa rumpan ur soffan och göra ett vettigt handtag)?
Även disponentens barn var ju bevisligen "arbetarbarn", givet att disponenten arbetade. För inte ska vi göra skillnad på vilket arbete som utförs.
Att indela människor i olika fack är inte ok. Oavsett vem som gör det.
Roligt att se att du läst "Medicinsk antropologi"! Det är ett väldigt intressant ämne!
Arbetarbarn syftar ju inte till barn till de som arbetar utan till barn till arbetarklass föräldrar. Samhällsklassbegreppet har använts mycket historiskt, men används inte lika mycket till vardags längre (dock inom akademin). Arbearklass var/är bedämningen på de människor som inte äger något annat än sin arbetskraft och därför arbetar för andra. En intressant diskussion är vilka som tillhör arbetarklassen idag.
/Em
Tror inte att disponenten skulle bli glad om vi kallade hans son för arbetarbarn. Vi hjälpte honom hem från isen då han fallit och svimmat av. Tro inte att vi fick ett tack. Sonen drogs in genom den halvöppna dörren och slog igen framför näsan på oss.
Jag behöver väl inte berätta att vi hade ”sillarör” på fötterna och sonen ”helrör”
Elsa Hansson
"Arbearklass var/är bedämningen på de människor som inte äger något annat än sin arbetskraft och därför arbetar för andra."
Hahahaha... ja, då kan vi VERKLIGEN dra slutsatsen att "arbetarklass" INTE existerar i Sverige idag överhuvudtaget! Finns ju INGEN i Sverige idag som inte äger någonting.
Däremot finns det uppenbart oerhört många som inte ids bruka sin egen arbetskraft (dvs klarar av att masa till sig till ett lönearbete varje dag!)...
Låter som att man ev drar det för långt genom att skriva "det var bättre förr", men frågan är om det inte stämmer här...
Skicka en kommentar