21 oktober 2007

Det kostar att arbeta

En 60-årig kvinna jag känner har arbetat sedan 15 års ålder, huvudsakligen inom handel och industri. Efter att under några år haft ont i armarna och handlederna sa kroppen stopp. Händerna var utslitna och det fanns inget brosk kvar som hindrade benen från att slita mot varandra. Smärtan gjorde det omöjligt att arbeta och finmotoriken fungerade inte riktigt som tidigare. Att arbeta heltid var otänkbart och alternativet var att gå ner till deltid och få sjukersättning på deltid. Borgarnas politik gör att hon får mindre pengar eftersom ”det skall löna sig att arbeta”. Hur lönar det sig för den som har slitit ut sig genom arbete att få sänkt sjukersättning och sjukpenning? Budskapet till henne, och flera andra som har arbetat sig till sjukskrivning och sjukpension är snarare – ni borde inte ha arbetat så mycket, nu får ni skylla er själva!

Sänkta ersättningar i socialförsäkringssystemet ger varken fler arbeten eller färre sjukdomar. Konsekvensen blir istället att de som är för sjuka för att arbeta får mindre att leva för och att fler går till arbetet trots att de är sjuka för att de inte har råd att vara utan inkomsten. Hur det skall gagna någon förstår inte jag.

Anna-Lena Hogerud

1 kommentar:

Anonym sa...

Anna-Lena Hogerud skrev:
"Sänkta ersättningar i socialförsäkringssystemet ger varken fler arbeten eller färre sjukdomar."

Nej dessvärre, men det ger bevisligen eld i baken på parasiterna som utnyttjar försäkringssystemen utan att vara sjuka eller skadade! Som vid alla reformationer så är det omöjligt att undvika offer: de verkligt sjuka eller skadade får möjligen inledningsvis möta privatekonomiska problem, men man blir alltså av med parasit-packet. Det vinner hela samhället i stort på. Naturligtvis skulle vi alla se att de verkligt sjuka/skadade får en rimlig ersättning, men i en värld av lögnare/lata är således just de svagaste och sjukaste de som blir offren.

Att inte reformera försäkringssytemen skulle dessutom vara ren idioti. Se bara hur den gemensamma kassan mjölkats hittills av lata parasiter (det finns ju inget annat ord för dem) när dessa pengar istället skulle kunna användas till att förbättra vård, skola, bevilja fler flyktingar asyl här, öka stödet för sjuka och fattiga i mindre bemedlade länder, öka anslagen till forskningen osv osv.

Men så länge det finns parasiter - till dessa hör bl a drösvis med yngre med allehanda påhittade krämpor (själva har de inte ens bidragit med en enda skattekrona till samma system de gladeligen suger ut) - så finns det människor som blir lidande på deras bekostnad. Bland andra 60-åriga kvinnor som slitit hårt i hela sitt liv och nu har värkande leder.

Att parasiterna inte har vett att skämmas är ett kapitel för sig.


Anna Lena Hogerud skrev:
"Konsekvensen blir istället att de som är för sjuka för att arbeta får mindre att leva för..."

Ja, men det är inte reformernas fel - det är parasiternas utmjölkning av försäkringssystemen som är bovarna!