03 februari 2008

Vårdnadsbidraget ett hot mot jämställdheten.

Hur vi väljer att organisera vårt liv under småbarnsåren är mycket olika. För mig är det viktigt att både män och kvinnor kan välja att prioritera både arbete och familj.

Vårdnadsbidraget är ett hot mot detta fria val. Vårdnadsbidraget utnyttjas till 95% av kvinnor. Den norska erfarenheten visar att det till stor del är invandrade kvinnor och unga kvinnor med låg utbildning och svag ställning på arbetsmarknaden som utnyttjar bidraget.

Vårdnadsbidraget i sig försvårar alltså etablering på arbetsmarknaden för redan svaga kvinnogrupper, försvårar integrationen av just kvinnor bland de invandrade svenskarna och förstärker de förtryckande könsroller som säger att kvinnor, inte män, är lämpade för att ansvara för barn och hem.

Dessutom är bidraget för litet. Det är så litet att det på intet sätt kan vara en reell valmöjlighet för den som idag finns väl etablerad på arbetsmarknaden. Resultatet blir ett bidrag till de med svagast etablering för att ytterligare förstärka inlåsningen i utanförskap av unga, invandrade och lågutbildade kvinnor. Eller ett hemmafrubidrag till de kvinnor som gift sig rikt. Jag säger som Feministiska föräldar: Stoppa Vårdnadsbidraget!

Veronica Palm S-kvinna och riksdagsledamot från Stockholm

1 kommentar:

Anonym sa...

Till "Veronica Palm":

Vårdnadsbidraget är en total icke-fråga och finns inte ens med på kartan vad gäller jämställdhetsfrågor i jämförelse med det könsdiskriminerande faktum att ÄN IDAG får inte ensamstående/frånskilda/separerade pappor automatiskt rätt till halva barnbidraget vid delad vårdnad av gemensamma barn.

En mer rättslös och utsatt situation som dessa tappra pappor och deras barn befinner sig i existera inte i Sverige. Det handlar om pappor som gör 50% av arbetet vad gäller omvårdnad och uppfostran och för att hjälpa till att täcka kostnaderna för detsamma utbetalas 0 kr i barnbidrag - enbart grundat på att de är MÄN. Det är VIDRIGT sexistiskt! Och denna sexism drabbar inte bara papporna utan även deras barn. Och det är riktigt sjukt.

Konsekvensen av detta är att dessa pappor (tex en ung student) lever ett betydligt mer ekonomiskt ansträngt liv tillsammans med sina barn, än vad morsan till ungarna gör! Är det rättvist på något sätt? Hur fan tänker man egentligen? Ska barnen alltid vara fattigmansungar under pappans veckor, för att morsan ska leva sötebrödsdagar under sina veckor?

Så innan tanken om ett rättvist fördelat barnbidrag har friats från könsdiskrimineringens och sexismens boja så är verkligen vårdnadbidraget en flugskits-fråga!
Det borde "Veronica Palm" själv ha fattat. Av någon anledning *ironi* gör hon uppenbarligen inte det...