Vad händer med sjuksköterskornas löner?

Sjuksköterskorna går snart in i sin sjätte strejkvecka. Cirka 7000 sjuksköterskor strejkar och blir det ett nytt varsel på onsdag blir det 10000 sjuksköterskor som är uttagna i strejk. Tyvärr hör man inte så mycket om strejken. Enstaka artiklar konstaterar förhandlingarna inte tycks ha någon lösning, men i övrigt är det tyst. Ett tag tänkte jag att det beror på att de arbetar i offentlig sektor. Eftersom offentlig sektor inte är någon vinstgenererande verksamhet sätts alltid lönehöjningar i relation till nedskärningar i verksamheten. Men sedan kom jag på att när mansdominerade yrkesgrupper inom offentlig sektor som exempelvis brandmän så har det hård bevakats och lönen har höjts relativt snabbt. Så kan det vara så att intresset för den här strejken är så lågt för att majoriteten av sjuksköterskorna är kvinnor, och att kvinnor i vårt patriarkala samhälle värderas lägre än män. Framförallt värderas kvinnors arbete lägre. Helst ska man vara en Florence Nightingale som arbetar gratis.

Detta råkade jag faktiskt ut för i veckan. Jag har nämligen sagt upp mig från mitt nuvarande arbete då jag fått ett nytt jobb. När en de manliga cheferna på mitt nuvarande jobb inom kommunen får höra detta söker han upp mig för att fråga varför jag byter arbetsplats. När jag svarar att det är för att jag anser att det nya jobbet är mer utmanande och att jag dessutom får högre lön blir han jätteförvånad och utbrister "jag trodde du var en schysst tjej som brann för det här jobbet och inte brydde dig om pengar". Trist att behöva krossa illusioner men även schyssta tjejer har utgifter att betala och ideellt arbetar vi ofta efter arbetstid. Arbete vill vi ha rättmätig lön för.

Så till alla sjuksköterskor "Kör hårt!" Vi är många som tänker på er och hoppas att ni lyckas den här gången.

Frida Karlsson

.

Gästbloggaren Carina Nilsson om ungas psykiska hälsa

Sitter och skriver på min masteruppsats i folkhälsovetenskap. Vill sågärna bli klar innan jag börjar på mitt nya jobb som kommunalråd. Detta borde varit klart sen länge men ibland behövs en extra skjuts för att komma loss. Jag skriver om ungdomars psykiska hälsa med speciellt fokus på unga tjejer. Det är mycket oroväckande siffror jag får fram ur mitt material, där över fyratusen 12-16 åringar har svarat på en enkät.

Fram träder en bild av att den psykiska hälsan är högst ojämställtfördelad. Tjejer mellan 14-16 år drabbas dubbelt så ofta som killarna. Vi har fortfarande en patriakalt system som blir uppenbart förtjejerna i 14-års åldern om inte förr. Du har inte samma chans som killarna! Det är siffror upp emot 35% av tjererna som mår dåligt, har huvudvärk, magont, svårt att sova och kanske det värsta; alltid eller ofta känner sig ensamma. Det betyder att varken vuxenvärlden eller kompisar räckertill, att man egentligen inte har någon att prata med.

För mig blir det klart att behovet av möteplatser, typ Avantgarde, har en jätteviktig uppgift. Tänk att få komma med i ett sammanhang där man kan känna att jag inte är ensam med mina bekymmer och att jag inte måste kvalificera in mig genom att vara den allra roligaste kompisen. Att få perspektiven förflyttade från individ till samhälle, det är kanske inte mig det är fel på utan hela systemet. Låt oss inguta mod att det är möjligt att påverka, inte ensam men tillsammans.

Carina Nilsson, nytt kommunalråd (S) för kultur och fritid i Malmö
.

Jag fick vatten på min kvarn

För ett par veckor sedan fick jag ett erbjudande om ett nytt jobb. Det nya jobbet skulle ge mig en bättre trygghet än det nuvarande. Kanske inte bättre lön men på längre sikt en större ekonomisk frihet. Men, som ung kvinna har jag aldrig stått i situationen att behöva säga upp mig. Hur gör man, tänkte jag? Jag kände mig som smått kriminell där jag stod i valet och kvalet att säga upp mig eller inte. Så många unga människor som går utan jobb och så ska jag byta jobb redan i ung ålder. Det är precis som att man måste vara tacksam över att ha jobb och trots att jag starkt bekämpade denna känsla hos mig själv kände jag mig fortfarande kriminell.

För att få råd om vilka regler som gäller för just mitt avtal ringde jag till det fackförbund som ansvarar för den yrkeskategori jag tillhörde. De förklarade hur det brukar gå till när man har det avtalet jag hade. Så efter ett samtal med deras avtalsjour blev allt lite klarare tyckte jag.

Eftersom det nya jobbet skulle gälla en anställning hos ett bemanningsföretag tänkte jag sen att det vore bra att fråga mitt fackförbund om vilken ingångslön som skulle gälla för mig. Ombudsmannen (i det här fallet en kvinna) svarade otydligt och började istället fråga efter varför jag skulle säga upp mig och omständigheterna kring det nya jobbet. Direkt kände jag mig ställd mot väggen och när ombudsmannen hävdade helt andra regler än vad det första fackförbundet gjort blev jag perplex. Vad betydde det här? Vem skulle jag lita på? Mitt fackförbund som svarade för min yrkeskompetens eller för det fackförbund som ansvarade för yrkeskompetensen på det gamla jobbet. Det värsta var att om jag från början känt mig som en rånare blev jag nu en mästertjuv, någon som var värd att spärras in för gott. Ombudsmannen hävdade att jag kunde bli skadeståndsskyldig till företaget jag jobbade. Hon blev nästan aggressiv och talade i uppfostrande ton. Samtalet slutade med att jag med ilskan hettande i örsnibbarna i alla fall tackade för hennes tid men att jag ändå hävdade att det första fackförbundet måste ha rätt i just det här fallet. Jag kände mig kränkt.

Efter de här upplevelserna har jag tyvärr inte längre stort förtroende för mitt fackförbund. Även om jag rent principmässigt är det trogen är jag osäker på om jag i fortsättningen kan få det stöd och hjälp jag behöver. Så många människor går ur facket idag och just därför borde förbunden satsa allt på att värva ungdomar och se till att de blir fullt betalande medlemmar. Om jag inte var en upplyst medborgare skulle jag kanske direkt gå ut mitt fack. Jag ser med andra ord seriöst på fackförbundens ansvar.

Men det är klart, inte kan man låta en enstaka ombudsman ha så stort inflytande över sina beslut, trots att jag egentligen tycker att deras råd borde vara vägledande i sina här situationer.

Jag litade på mitt förnuft och har nu förhandlat mig till en bra uppsägning på det gamla jobbet och en bra situation på det nya.

/Elin

Kvinnligt ledarskap

Tack vänner för era lyckönskningar och all uppbackning i samband med att jag utsågs till nytt socialkommunalråd från och med den 1 juli. Det känns roligt att få hugga tag i de politiska frågor som jag känner allra starkast för!

I veckan som gick bjöd Sund Kommunikation in till frukostseminarium. Stig-Björn Ljunggren talade om kommunikation, politiska strategier och siade inför valet 2010. Både trevligt och intressant. Av naturliga skäl uppehöll Ljunggren sig en del kring Mona Sahlin.

Bland annat pratade han om hur uppfattningen av hennes ledarskap kan påverka valutgången. På väg från mötet kom jag och mina följeslagare att diskutera hur tröttsamt det är att Sahlin så ofta utmålas som okunnig och politiskt ytlig. Ljunggren hävdade det förvisso inte själv, men refererade till en väldigt ”insatt och inflytelserik” källa.

Min gissning är att källan är en man, runt 60 och att han var med och förlorade förra valet…Men varför är det så lätt att uttala sig förklenande om kvinnor som tar plats? Sahlin är inte någon ny Persson, och det är vi väl glada för? Vi behöver en partiledare som kan kommunicera med både LO-kvinnor och unga kvinnor med akademisk bakgrund och det tror jag faktiskt att Sahlin kan.

I övrigt konstaterar jag att även valet av mig till kommunalråd har lett till bloggdiskussioner om kvotering och IQ. Ja, jag är ju ung, kvinna och sosse – och glad för att jag väljer mina vänner själv!

/Katrin Stjernfeldt Jammeh
.

Lever du som du lär?

hetFy fan vad det är mycket enklare att leva jämställt i teorin än i praktiken. Jag tror inte ett ord på par i min ålder när de säger att de är jämställda. Även om båda parter vill så är samhället allt för uppbyggt kring könsroller för att man ska orka göra det fullt ut.

Extra svårt är det när man som jag ska ha barn. Jag har alltid varit för en delad föräldraförsäkring; är övertygad om att det enbart är genom delat ansvar för hem och barn som kvinnor kan få samma karriär- och lönemöjligheter som män. Dessutom tror jag att det är bra för barnet att få tillgång till två föräldrar – om möjligt.

Men när jag nu själv står inför att planera föräldraledighet känner jag mig lite lurad på konfekten. Varför ska jag ge upp en av de få fördelarna med det ojämställda samhället - kvinnans abslouta rätt till barnen - när män fortfarande har större ekonomisk och politisk makt?
Jojo, jag anar ju svaret på fråga även om det är skymt av en längtan att få vara hemma och gosa med mitt barn. På lite längre sikt hoppas jag ju att min ofödda dotter ska leva i ett samhälle där hennes kön inte är avgörande för valen i hennes liv. Men det är teorin. Vi får väl se hur det går i praktiken.

/Jorun
.

Nytt kommunalråd!

I måndags kväll blev Katrin Stjernfeldt Jamen vald till nytt socialkommunalråd i Malmö från 1 juli. Katrin var med och startade vår S-kvinnoklubb Avantgarde och det var en stor seger för oss som drivit Katrins namn till posten. Det var inte bara en stor seger för att Katrin är en bra person med bra åsikter, utan också för att visa att det är möjligt att vara ung småbarnsmamma och heltidspolitiker. Ska politiker spegla samhället måste även vi finnas med där det fattas beslut. Grattis Katrin! Vi från Avantgarde önskar dig all lycka till med den nya utmaningen!

Här kan du läsa en artikel om när Katrin blev vald, och ytterligare en artikel om Katrin som person.

Gästbloggaren Lena Näslund om rättvisa löner

Alla kvinnor ska ha rätt till en inkomst som det går att leva på. Så är det inte i dag. Kvinnorna, som arbetar heltid, har en lön som i genomsnitt är 84 % av männens löner. Lönerna är lägre i sektorer där många kvinnor arbetar. Med låga löner följer låga pensioner. Det är dags att ändra på denna orättvisa!

Lika lön för lika arbete. Det är grunden för rättvisa och jämlikhet. Men det finns andra ingredienser i jämlikhetsbegreppet. Jämställdhet är en sådan. Detta är oacceptabelt och kräver hederliga ansträngningar av både arbetsgivare och löntagarorganisationer, inte bara munväder. I lönerörelsen 2007 var LO-förbunden överens om att satsa på att få upp kvinnolönerna. En särskild pott reserverades för löneökningar inom avtalsområden med stor andel kvinnor. Det blev ett steg framåt. Satsningen resulterade i att kvinnors löner ökade något mer än männens löner. Men det är långt kvar till målet, lika lön för lika arbete. Alla måste anstränga sig för att få bort de orättvisa kvinnolönerna.

Lena Näslund, ordförande S-kvinnor i Skåne
.

Gästbloggaren Elvy Wicklund om våldtäkt

Vad är det med ett nej som är så svårt att förstå? Som är så provocerande att vissa män känner sig påhoppade och falskt anklagade för våldtäkt?

Istället för en lagstiftning som utgår ifrån att alla män löper risk för att på falska grunder anklagas för våldtäkt kanske vi borde utgå ifrån hur en normalt aktsam man beter sig i en sexuell situation och straffa dem som istället använder sexualiteten som ett vapen.

Sedan länge är det omöjligt för pedofiler att skylla på att de inte visste att offret var under 15 år, för då säger lagen att om han hade ”skälig anledning att anta” det så kan de dömas ändå.

I Norge täpptes luckan i våldtäktslagstiftningen igen för åtta år sedan. Då kriminaliserades grov oaktsam våldtäkt. Nu finns en socialdemokratisk reservation till förmån för en motion som behandlas i Justitieutskottet den 24 april. Vågar Sverige följa Norges exempel?

Elvy Wicklund, advokat.

Hur blir det med våra apotek?

Borgarna, med Göran Hägglund i spetsen, försöker förknippa omregleringen av apoteksmarkanden med mångfald, valfrihet, större tillgänglighet och möjligheten att underlätta för nya aktörer. Och visst låter det bra! Det är säkert ingen av oss som säger nej till detta . Men vad innebär det i verkligheten? Utförsäljning av våra apotek är inget annat än att bana väg för stora internationella jättar som ska styra den svenska marknaden.

Vad händer hos våra grannar i Norge? Ambitionen med tillgänglighet och ökad mångfald har förvandlats till en marknad där tre stora internationella kedjor, icke norska, äger den norska marknaden. Läkemedelspriserna har i fler fall ökat och tillgänglighet i glesbygden har inte ökat. Vi i Sverige har bland de lägsta läkemedelspriserna i en internationell jämförelse och det ska vi vara stolta över. Det är ett bevis på att läkemedelsförsörjningen är kostnadseffektiv och att vi värnar om våra patienter.

Och missförstå mig inte! Vi ska naturligtvis kunna vara öppna för att andra aktörer än Apoteket AB ska kunna sälja vissa receptfria läkemedel. Men det viktigaste syftet med apoteksreformen måste vara att vi ska förbättra för patienterna, säkerställa kvaliteten och inte låta skattebetalarna stå för notan som går rakt in i fickan till stora internationella bolag.

Amela A. Hodzic
Ledamot i Socialdemokraternas Rådslag för välfärden och medlem i Avantgarde
.

Två dippar och en Topp

Topp:
Kom igen alla nordens sjuksköterskor! Ni är värda all löneförhöjning i världen. Kämpa! I Danmark skulle en kommun vara tvungen att sparka 3000 personer om ni skulle få en löneförhöjning med 1 miljard per år. Strunt! Kvinnor som dagligen räddar liv ska kunna ta betalt för sitt förvärv.

Dipp:
1. Somali Iman, en kambodjansk kvinnokämpe som i många år levt som sexslav får barnens nobelpris och kallas av Tv4 för fd. sexslav när hon i själva verket är en överlevare och hjältinna!

2. Kristina Axén Olin, förvisso vår antagonist men en stark och målmedveten kvinna i svensk politik, har bestämt sig för att avgå från sitt uppdrag som finansborgarråd. Ska priset bli för högt för att vara ensam kvinna på toppen? Var är mannen som står bakom sin kvinna när hon gör framsteg i sitt arbete?


När ska vi börja värdesätta samhällets verkliga hjältinnor? Vi vill inte vara offer för maktstrukturer. Vi vill istället förändra för bättre arbets- och levandsvillkor.

/ Elin

Gästbloggaren Christina Wessling om hyresrätten

I Sverige finns det 636.000 ungdomar som är på väg ut på bostadsmarknaden och det finns 4.000 lediga ettor. Samtidigt kan vi konstatera att byggandet av hyreslägenheter i Sverige i stort sett upphört. Slopade investeringsstöd och räntebidrag är orsakerna till detta.

I slutet av april släpps en utredning som Mats Odell gett direktiv till. Det har läckt rejält från utredningen. De allmännyttiga bostadsföretagen ska inte längre vara till nytta för allmänheten. De ska fungera som andra bostadsföretag på marknaden, d v s lönsamheten ska helt och hållet styra.

Är det inte lönsamt att upprusta miljonprogramsområdena, ska de inte upprustas.
Är det inte lönsamt att bygga en lekplats, ska den inte byggas.
Är det inte lönsamt att bygga ett äldreboende, ska det inte ske.

Utredningen förespråkar också ett nytt ord för marknadshyror, så kallade ”efterfrågehyror”. Hyrorna i eftertraktade områden ska kunna höjas med 5% per år, tills efterfrågan är borta. Så vill alliansregeringen, med Mats Odell i spetsen lösa Sveriges bostadsproblem.

Stackars alla unga som ska in på bostadsmarknaden!
Stackars alla äldre som är i behov av ett bekvämare boende!

Kasta utredningen i papperskorgen – där hör den hemma!

Christina Wessling, socialdemokrat som arbetar på Hyresgästföreningen
.

Slaget mot deltidsarbetslösa kvinnor

Den förra regeringen förberedde en lag för att stärka rätten till heltid. ”Deltid möjlighet, heltid rättighet” kallades initiativet som syftade till att ge den enskilde större inflytande över sin arbetstid och möjlighet till en högre lön. Den nya regeringen har skrotat förslaget. Bland de ofrivilligt deltidsarbetslösa är en överväldigande majoritet kvinnor. Många jobbar i offentlig sektor och inom handel, hotell och restaurang.

Regeringens politik har hittills fått negativa effekter för landets deltidsarbetslösa. Förutom chockhöjd a-kasseavgift förlorar många av dem nu rätten till ersättning vid arbetslöshet.
De deltidsarbetslösa kvinnorna har bara fått en liten del av regeringens skattesänkningar. Över 60 procent av regeringens skattesänkningar har gått till män, och detta samtidigt som lönegapet mellan män och kvinnor har vuxit ytterligare.

Möjligheten att deltidsstämpla reduceras nu till att gälla högst 75 dagar. Därmed riskerar många kvinnor att hamna i en betydligt värre ekonomisk knipa än de redan är i. Det finns nämligen ingen garanti för att arbetsgivarna verkligen kommer att erbjuda heltid bara för att deras anställda får svårare att försörja sig. Redan i dag betraktas kvinnors låga löner som ett mindre problem av många arbetsgivare, eftersom deras män ofta har betydligt bättre lön. Risken med det nya förslaget är att ännu fler kvinnor hamnar i ekonomisk beroendeställning till sina män.
De ensamstående deltidsarbetslösa kvinnorna riskerar att få så låg inkomst att de tvingas söka försörjningsstöd för att överleva ekonomiskt. Arbetsmarknadsminister Littorins svar på frågan vad dessa kvinnor ska göra för att förbättra sin situation är att de bör säga upp sig från sina deltidsjobb och söka heltidsjobb.

Tvyärr glömmer ministern att det inte finns några som helst garantier för att den som lämnar ett deltidsjobb ska få ett heltidsjobb. Risken är att de som följer Littorins råd går från att vara deltidsarbetslösa till att bli heltidsarbetslösa. Vilket rimmar illa med regeringens motto: "Det ska alltid vara mer lönsamt att arbeta än att inte arbeta."

Hillevi Larsson, riksdagsledamot (s), Amela A. Hodzic (s), Ledamot i Rådslaget för välfärd, Johanna Essemyr (s), kommunikationskonsult

Alla tre är medlemmar i S-kvinnoklubben Avantgarde Skåne
.

Gästbloggaren Marie Granlund om utbildning

Nu börjar den borgerliga utbildningspolitiken visa färg. Innan valet lovade framför allt Folkpartiet att forskning och utbildning skulle stå i fokus. Efter gör man precis tvärtom.
Satsningarna på forskning uteblir och det har blivit färre högskoleplatser trots att såväl söktryck som ungdomskullar nu ökar. Detta innebär att möjligheterna att studera på högskolan (något som 60% av ungdomarna på gymnasiet vill) kommer att variera starkt i en syskonskara. Slakten av komvux, borttagandet av rekryteringsstödet, en starkt uppdelad gymnasieskola fullbordar bilden. Detta är sann högerpolitik!

I stället för utbildning införs avdrag för hushållsnära tjänster som ekonomiskt motsvarar 22 000 högskoleplatser! Är det genom att kratta gräsmattor och städa som vi ska bygga Sverige starkt? De signaler man sänder till ungdomar är att utbildning ska vara förbehållet några. För dem som kommer från studievana hem och redan från början valt rätt inriktning på gymnasiet. Jag kan bli så arg när jag ser denna utveckling. Utbildning ska vara återkommande hela livet och egentligen aldrig sluta. Men då måste det finnas möjligheter till att välja om när man valt fel och det måste finnas så många utbildningsplatser att det motsvarar ungdomars drömmar.

Den bistra sanningen är att detta är en medveten politik från den borgerliga regeringen. Ett låglönesamhälle håller på att växa fram och då behöver alla inte ha möjlighet till utbildning.
Sluta dröm och bli vid din läst!

Marie Granlund, riksdagsledamot (s)
.

Ropen skalla! Förskola åt alla!

När jag var liten fick jag aldrig gå på dagis. Första åren var min mamma arbetslös och när hon sedan fick jobb hade vi inte råd, och jag fick vara hos mormor på dagarna. Minns hur jag brukade stå och hänga vid dagisets grind och längtansfullt titta in på barnen som lekte där. Ibland var det öppet hus på dagis och då fick jag följa med min kompis Sandra dit. Inne på dagis fanns det snäll dagispersonal och ett klätterrum där man kunde springa och leka. Men för det mesta var jag hemma med mamma eller mormor. När jag sedan började första klass hade jag svårt att leka i grupp för jag var inte van vid det, och medan de flesta redan lärt sig läsa, räkna och sjunga vissa sånger på dagis fick jag börja från noll.

Jag är väldigt glad att det hänt saker gällande barnomsorgen sedan jag växte upp i slutet av 70-talet. Det finns betydligt många fler platser och maxtaxan har gjort att fler har råd att ha sina barn i förskola. Men jag tycker allt för sällan politiker pratar om barnens behov av förskolan. Det finns en föreställning om att familjen skulle vara den bästa platsen för ett barn att vara, och när man pratar om förskoleplatser så är det ofta ur ett föräldraperspektiv. Det man då glömmer är barnens behov av att leka med andra barn och ha egna sociala kontakter, samt att förskolan spelar en viktig pedagogisk roll i barns liv. Sedan lever inte alla barn i bra hemmiljöer och för barn från dysfunktionella familjer kan förskolan vara livsavgörande.

Idag 2008 när den borgerliga regeringen infört vårdnadsbidrag i valfrihetens namn känns det extra viktigt att slå ett slag för den kommunala barnomsorgen. Det är därför glädjande att Socialdemokraterna i Malmö kommer att besluta att även barn till arbetslösa ska få rätt till 30 timmars förskola i veckan till hösten. Nästa steg är att införa samma rättighet för föräldraledigas barn. För barnens skull!

Frida Karlsson
.

Vi ger oss inte

Vi vill ha jämställda förhållanden. Om det mest privata som finns i människors liv görs politiskt kan vi också få bättre skjuts med den generella jämställdheten. Grundvärderingar om typiska kvinnliga respektive manliga sysslor kan sättas i gungning om man märker att även mannen kan ta lika stort ansvar som kvinnan om utrymme finns för förändring.

Det anser jag utgöra del i grunden till varför socialdemokraterna satsar så mycket på att göra om föräldraförsäkringen. I vår ska vi fortsätta diskutera möjligheterna för en individualiserad föräldraförsäkring och jag tror att det är nu vi måste möta de politiska förslag som finns för att snarare permanenta traditionella könsmönster. Om vi vågar ta steget fullt ut och skapa möjligheter för män och kvinnor att vara hemma lika länge med sina nyfödda barn kan människor få bättre förståelse för vilken positiv effekt praktisk jämställdhet kan få på deras liv.

Reglerna ska inte vara tvingande utan rådgörande och ju bättre människor kommer att märka att en rättvis fördelning av ansvaret är, desto fler kommer att vilja utnyttja dessa möjligheter.

Jag tror på jämställd förändring och på att vardagsbehoven ska styra den.

/Elin

.

Gästbloggaren: Camilla Odhnoff om barnbidraget

Bravo, Maud, ännu ett populärt för att inte säga populistiskt förslag. Barnbidragen ska bort från dem som klarar sig utan. Som så ofta är det i detaljerna som djävulen hukar sig. En gräns måste sättas, kanske flera trappsteg för att skilja "behövande" från rika knösar med över 20.000 (eller vad hade Du tänkt) i månaden. Har Du funderat över vad som händer när den lågavlönade utbildar sig och kanske höjer sin lön? Vad händer när hennes (jo, låg lön, barn ochkvinnligt kön hänger nära ihop) fackförening gör en jätteansträngningoch får upp hennes lön nån tusenlapp? Hur glad blir hon när barnbidraget minskar i samma mån? Skall ett inkomstprövat bostadstillägg räknas med i bidragskarusellen? Hur skall avtrappningen ske när inkomstenförhoppningsvis ökar? Skall den sammanlagda marginaleffekten bli över eller under 100 procent? Arbetslinjen talades det om. Men vem vill arbeta när det lönar sig bättre att låta bli.

Camilla Odhnoff, familjeminister för Socialdemokraterna 1967-74
.

När JämO försvinner

Den 1 januari nästa år försvinner JämO och slås ihop med de andra diskrimineringsombudsmännen till en enda stor ombudsman.

Framöver är det bara arbetsgivare med fler än 25 anställda som måste skriva jämställdhetsplaner och dessutom bara vart tredje år. Det ger möjlighet att arbeta mer långsiktigt med planerna säger vissa. Jag tror snarare att det möjliggör för arbetsgivaren att glömma bort allt vad jämställdhet och lönekartläggningar heter under 3 år för att sen damma av ett gammalt dokument när det är dags för nästa plan.

Det känns som ett steg tillbaka att behandla jämställdhet som vilken annan diskriminering som helst, kvinnor tillhör trots allt inte en minoritet i samhället. Naturligtvis hoppas även jag att vi en dag inte ska behöva en speciell diskrimineringsombudsman för varken jämställdhet eller någon annan fråga men där är vi inte än!

Jorun
.

Vad är början på demokrati?

Jag såg precis Folke Rydéns dokumentär "Irak under slöjan" på SVT 2 som handlade om hur kvinnors rättigheter starkt har inskränkts sedan 2003. Rydén skildrade två politiskt aktiva kvinnor med skilda politiska åsikter, enkelt sammanfattat var den ena för demokrati utan religiöst inflytande och den för det rakt motsatta. I Irak mördas kvinnor med utbildning, kvinnor som är arbetar politiskt för kvinnors rättigheter. Men man har idag nåt slags fria val, åtminstone mer fria än under Saddam Hussein. Jag kom på mig själv med att varje gång de filmade vallokaler, eller personer som talade till potentiella väljare på gatan, tänka att "det måste ju börja nånstans". Men vad är en början på demokrati? Kvinnors rättigheter i Irak blir sämre och sämre, där har demokratin försvagats. Hur stor del av en demokrati är egentligen just fria val? Vad gör man när ökad demokrati (fria val) leder till att halva befolkningen får sina grundläggande rättigheter försämrade? Vad är demokratin värd då?

Sara C

Gästbloggaren Ylva Johansson: rädda apoteket!

När vi blir sjuka är det allt oftare vi kan bli bra eller bättre med hjälp av läkemedel. Sjukdomar som tidigare krävde operation eller strålning eller inte kunde botas alls kan nu behandlas framgångsrikt med mediciner. Det är en bra utveckling. Men det betyder samtidigt att riskerna med felaktig använding av läkmedel har ökat och att kostnaderna har ökat. Skattebetalarna står idag för 80% av läkemedelskostnaden, drygt 20 miljarder kr per år, och för 100% av kostnaderna för felaktig användning av läkemedel.

Nu föreslår regeringen att flera hundra apotek skall säljas ut till internationella läkemedelsgrossister och att apoteket skall avregleras. Det kommer att leda till högre kostnader för skattebetalarna och sämre säkerhet, vinstintresset riskerar leda till överkonsumtion av läkemedel och att apotek i glesbygd måste läggas ned. Om man vill öka tillgängligheten till vanliga läkemedel borde man istället låta vanliga affärer sälja allergimedicin och nässpray och huvudsvärkstabletter. Men den borgerliga regeringen är idologiskt förblindad att sälja ut gemensamma värden. Stoppa dem! Skriv på protestlistorna! Sälj inte ut apoteken!

Ylva Johansson, riksdagledamot (s)

Sekelskifte

Här kommer några årtal till!


1900
En ny lag träder ikraft som fastslår att kvinnor som fött barn och jobbar inom industrin inte får arbeta under fyra veckor efter förlossningen. En slags föräldraledighet – men utan ersättning! Samma år blir Kata Dahlström den första kvinnan i socialdemokraternas partistyrelse.

1884
Ogifta kvinnor blir myndiga vid 21 års ålder, samma som männen.

1874
Gift kvinna får rätt att råda över sin enskilda egendom förtjänsten av sitt eget arbete – om hon skriver äktenskapsförord.

1873
Kvinnor får lov att avlägga akademisk examen, utom i juridik och teologi. (Det finns dock inga tjänster för kvinnor.)

1870
Kvinnor får lov att avlägga studentexamen (som privatister).


Julia