Slaget mot deltidsarbetslösa kvinnor

Den förra regeringen förberedde en lag för att stärka rätten till heltid. ”Deltid möjlighet, heltid rättighet” kallades initiativet som syftade till att ge den enskilde större inflytande över sin arbetstid och möjlighet till en högre lön. Den nya regeringen har skrotat förslaget. Bland de ofrivilligt deltidsarbetslösa är en överväldigande majoritet kvinnor. Många jobbar i offentlig sektor och inom handel, hotell och restaurang.

Regeringens politik har hittills fått negativa effekter för landets deltidsarbetslösa. Förutom chockhöjd a-kasseavgift förlorar många av dem nu rätten till ersättning vid arbetslöshet.
De deltidsarbetslösa kvinnorna har bara fått en liten del av regeringens skattesänkningar. Över 60 procent av regeringens skattesänkningar har gått till män, och detta samtidigt som lönegapet mellan män och kvinnor har vuxit ytterligare.

Möjligheten att deltidsstämpla reduceras nu till att gälla högst 75 dagar. Därmed riskerar många kvinnor att hamna i en betydligt värre ekonomisk knipa än de redan är i. Det finns nämligen ingen garanti för att arbetsgivarna verkligen kommer att erbjuda heltid bara för att deras anställda får svårare att försörja sig. Redan i dag betraktas kvinnors låga löner som ett mindre problem av många arbetsgivare, eftersom deras män ofta har betydligt bättre lön. Risken med det nya förslaget är att ännu fler kvinnor hamnar i ekonomisk beroendeställning till sina män.
De ensamstående deltidsarbetslösa kvinnorna riskerar att få så låg inkomst att de tvingas söka försörjningsstöd för att överleva ekonomiskt. Arbetsmarknadsminister Littorins svar på frågan vad dessa kvinnor ska göra för att förbättra sin situation är att de bör säga upp sig från sina deltidsjobb och söka heltidsjobb.

Tvyärr glömmer ministern att det inte finns några som helst garantier för att den som lämnar ett deltidsjobb ska få ett heltidsjobb. Risken är att de som följer Littorins råd går från att vara deltidsarbetslösa till att bli heltidsarbetslösa. Vilket rimmar illa med regeringens motto: "Det ska alltid vara mer lönsamt att arbeta än att inte arbeta."

Hillevi Larsson, riksdagsledamot (s), Amela A. Hodzic (s), Ledamot i Rådslaget för välfärd, Johanna Essemyr (s), kommunikationskonsult

Alla tre är medlemmar i S-kvinnoklubben Avantgarde Skåne
.

Gästbloggaren Marie Granlund om utbildning

Nu börjar den borgerliga utbildningspolitiken visa färg. Innan valet lovade framför allt Folkpartiet att forskning och utbildning skulle stå i fokus. Efter gör man precis tvärtom.
Satsningarna på forskning uteblir och det har blivit färre högskoleplatser trots att såväl söktryck som ungdomskullar nu ökar. Detta innebär att möjligheterna att studera på högskolan (något som 60% av ungdomarna på gymnasiet vill) kommer att variera starkt i en syskonskara. Slakten av komvux, borttagandet av rekryteringsstödet, en starkt uppdelad gymnasieskola fullbordar bilden. Detta är sann högerpolitik!

I stället för utbildning införs avdrag för hushållsnära tjänster som ekonomiskt motsvarar 22 000 högskoleplatser! Är det genom att kratta gräsmattor och städa som vi ska bygga Sverige starkt? De signaler man sänder till ungdomar är att utbildning ska vara förbehållet några. För dem som kommer från studievana hem och redan från början valt rätt inriktning på gymnasiet. Jag kan bli så arg när jag ser denna utveckling. Utbildning ska vara återkommande hela livet och egentligen aldrig sluta. Men då måste det finnas möjligheter till att välja om när man valt fel och det måste finnas så många utbildningsplatser att det motsvarar ungdomars drömmar.

Den bistra sanningen är att detta är en medveten politik från den borgerliga regeringen. Ett låglönesamhälle håller på att växa fram och då behöver alla inte ha möjlighet till utbildning.
Sluta dröm och bli vid din läst!

Marie Granlund, riksdagsledamot (s)
.

Ropen skalla! Förskola åt alla!

När jag var liten fick jag aldrig gå på dagis. Första åren var min mamma arbetslös och när hon sedan fick jobb hade vi inte råd, och jag fick vara hos mormor på dagarna. Minns hur jag brukade stå och hänga vid dagisets grind och längtansfullt titta in på barnen som lekte där. Ibland var det öppet hus på dagis och då fick jag följa med min kompis Sandra dit. Inne på dagis fanns det snäll dagispersonal och ett klätterrum där man kunde springa och leka. Men för det mesta var jag hemma med mamma eller mormor. När jag sedan började första klass hade jag svårt att leka i grupp för jag var inte van vid det, och medan de flesta redan lärt sig läsa, räkna och sjunga vissa sånger på dagis fick jag börja från noll.

Jag är väldigt glad att det hänt saker gällande barnomsorgen sedan jag växte upp i slutet av 70-talet. Det finns betydligt många fler platser och maxtaxan har gjort att fler har råd att ha sina barn i förskola. Men jag tycker allt för sällan politiker pratar om barnens behov av förskolan. Det finns en föreställning om att familjen skulle vara den bästa platsen för ett barn att vara, och när man pratar om förskoleplatser så är det ofta ur ett föräldraperspektiv. Det man då glömmer är barnens behov av att leka med andra barn och ha egna sociala kontakter, samt att förskolan spelar en viktig pedagogisk roll i barns liv. Sedan lever inte alla barn i bra hemmiljöer och för barn från dysfunktionella familjer kan förskolan vara livsavgörande.

Idag 2008 när den borgerliga regeringen infört vårdnadsbidrag i valfrihetens namn känns det extra viktigt att slå ett slag för den kommunala barnomsorgen. Det är därför glädjande att Socialdemokraterna i Malmö kommer att besluta att även barn till arbetslösa ska få rätt till 30 timmars förskola i veckan till hösten. Nästa steg är att införa samma rättighet för föräldraledigas barn. För barnens skull!

Frida Karlsson
.

Vi ger oss inte

Vi vill ha jämställda förhållanden. Om det mest privata som finns i människors liv görs politiskt kan vi också få bättre skjuts med den generella jämställdheten. Grundvärderingar om typiska kvinnliga respektive manliga sysslor kan sättas i gungning om man märker att även mannen kan ta lika stort ansvar som kvinnan om utrymme finns för förändring.

Det anser jag utgöra del i grunden till varför socialdemokraterna satsar så mycket på att göra om föräldraförsäkringen. I vår ska vi fortsätta diskutera möjligheterna för en individualiserad föräldraförsäkring och jag tror att det är nu vi måste möta de politiska förslag som finns för att snarare permanenta traditionella könsmönster. Om vi vågar ta steget fullt ut och skapa möjligheter för män och kvinnor att vara hemma lika länge med sina nyfödda barn kan människor få bättre förståelse för vilken positiv effekt praktisk jämställdhet kan få på deras liv.

Reglerna ska inte vara tvingande utan rådgörande och ju bättre människor kommer att märka att en rättvis fördelning av ansvaret är, desto fler kommer att vilja utnyttja dessa möjligheter.

Jag tror på jämställd förändring och på att vardagsbehoven ska styra den.

/Elin

.

Gästbloggaren: Camilla Odhnoff om barnbidraget

Bravo, Maud, ännu ett populärt för att inte säga populistiskt förslag. Barnbidragen ska bort från dem som klarar sig utan. Som så ofta är det i detaljerna som djävulen hukar sig. En gräns måste sättas, kanske flera trappsteg för att skilja "behövande" från rika knösar med över 20.000 (eller vad hade Du tänkt) i månaden. Har Du funderat över vad som händer när den lågavlönade utbildar sig och kanske höjer sin lön? Vad händer när hennes (jo, låg lön, barn ochkvinnligt kön hänger nära ihop) fackförening gör en jätteansträngningoch får upp hennes lön nån tusenlapp? Hur glad blir hon när barnbidraget minskar i samma mån? Skall ett inkomstprövat bostadstillägg räknas med i bidragskarusellen? Hur skall avtrappningen ske när inkomstenförhoppningsvis ökar? Skall den sammanlagda marginaleffekten bli över eller under 100 procent? Arbetslinjen talades det om. Men vem vill arbeta när det lönar sig bättre att låta bli.

Camilla Odhnoff, familjeminister för Socialdemokraterna 1967-74
.

När JämO försvinner

Den 1 januari nästa år försvinner JämO och slås ihop med de andra diskrimineringsombudsmännen till en enda stor ombudsman.

Framöver är det bara arbetsgivare med fler än 25 anställda som måste skriva jämställdhetsplaner och dessutom bara vart tredje år. Det ger möjlighet att arbeta mer långsiktigt med planerna säger vissa. Jag tror snarare att det möjliggör för arbetsgivaren att glömma bort allt vad jämställdhet och lönekartläggningar heter under 3 år för att sen damma av ett gammalt dokument när det är dags för nästa plan.

Det känns som ett steg tillbaka att behandla jämställdhet som vilken annan diskriminering som helst, kvinnor tillhör trots allt inte en minoritet i samhället. Naturligtvis hoppas även jag att vi en dag inte ska behöva en speciell diskrimineringsombudsman för varken jämställdhet eller någon annan fråga men där är vi inte än!

Jorun
.

Vad är början på demokrati?

Jag såg precis Folke Rydéns dokumentär "Irak under slöjan" på SVT 2 som handlade om hur kvinnors rättigheter starkt har inskränkts sedan 2003. Rydén skildrade två politiskt aktiva kvinnor med skilda politiska åsikter, enkelt sammanfattat var den ena för demokrati utan religiöst inflytande och den för det rakt motsatta. I Irak mördas kvinnor med utbildning, kvinnor som är arbetar politiskt för kvinnors rättigheter. Men man har idag nåt slags fria val, åtminstone mer fria än under Saddam Hussein. Jag kom på mig själv med att varje gång de filmade vallokaler, eller personer som talade till potentiella väljare på gatan, tänka att "det måste ju börja nånstans". Men vad är en början på demokrati? Kvinnors rättigheter i Irak blir sämre och sämre, där har demokratin försvagats. Hur stor del av en demokrati är egentligen just fria val? Vad gör man när ökad demokrati (fria val) leder till att halva befolkningen får sina grundläggande rättigheter försämrade? Vad är demokratin värd då?

Sara C

Gästbloggaren Ylva Johansson: rädda apoteket!

När vi blir sjuka är det allt oftare vi kan bli bra eller bättre med hjälp av läkemedel. Sjukdomar som tidigare krävde operation eller strålning eller inte kunde botas alls kan nu behandlas framgångsrikt med mediciner. Det är en bra utveckling. Men det betyder samtidigt att riskerna med felaktig använding av läkmedel har ökat och att kostnaderna har ökat. Skattebetalarna står idag för 80% av läkemedelskostnaden, drygt 20 miljarder kr per år, och för 100% av kostnaderna för felaktig användning av läkemedel.

Nu föreslår regeringen att flera hundra apotek skall säljas ut till internationella läkemedelsgrossister och att apoteket skall avregleras. Det kommer att leda till högre kostnader för skattebetalarna och sämre säkerhet, vinstintresset riskerar leda till överkonsumtion av läkemedel och att apotek i glesbygd måste läggas ned. Om man vill öka tillgängligheten till vanliga läkemedel borde man istället låta vanliga affärer sälja allergimedicin och nässpray och huvudsvärkstabletter. Men den borgerliga regeringen är idologiskt förblindad att sälja ut gemensamma värden. Stoppa dem! Skriv på protestlistorna! Sälj inte ut apoteken!

Ylva Johansson, riksdagledamot (s)

Sekelskifte

Här kommer några årtal till!


1900
En ny lag träder ikraft som fastslår att kvinnor som fött barn och jobbar inom industrin inte får arbeta under fyra veckor efter förlossningen. En slags föräldraledighet – men utan ersättning! Samma år blir Kata Dahlström den första kvinnan i socialdemokraternas partistyrelse.

1884
Ogifta kvinnor blir myndiga vid 21 års ålder, samma som männen.

1874
Gift kvinna får rätt att råda över sin enskilda egendom förtjänsten av sitt eget arbete – om hon skriver äktenskapsförord.

1873
Kvinnor får lov att avlägga akademisk examen, utom i juridik och teologi. (Det finns dock inga tjänster för kvinnor.)

1870
Kvinnor får lov att avlägga studentexamen (som privatister).


Julia

Då och nu

Avantgarde Skåne firade 8 mars med årsmöte och en väldigt trevlig middag.

Vi firar på bloggen också, så här lite i efterhand, med några viktiga årtal i kvinnokampens historia!

Jag lägger ut fem årtal i taget med några dagars mellanrum så blir det inte övermäktigt att läsa.

Julia


1864
Männen förlorar sin lagliga rätt att aga sina fruar. En ny Handels- fabriks och hantverksförordning införs som ger ogifta kvinnor samma formella rättigheter som män i det privata näringslivet.

1858
Ogift kvinna som fyllt 25 kan bli myndig efter ansökan i domstol. Om hon gifter sig, blir hon omyndig igen!

1845
Lika arvsrätt införs för kvinnor och män.

1778
Kvinnor får lov att föda sitt utomäktenskapliga barn anonymt.

1260-talet
Birger Jarl instiftar lagen om kvinnofrid. Det är inte längre tillåtet att våldta kvinnor och tjejer som har bröder är inte längre arvlösa utan ärver hälften mot sönerna.

Skärpning IF Metall!

– När fackförbundet IF Metalls ordförande Stefan Löfven säger nej till jämställdhetspott visar han att han inte har förstått sammanhangen mellan rådande maktordning och kvinnors arbete och löner. Det handlar om solidaritet och samhällsansvaransvar, säger S-kvinnors vice ordförande Anne Ludvigsson.

– Kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden och kvinnor är felavlönade och detta måste vi ändra på. Jämställdhetspott är ett sätt, jämställt uttag av föräldraledigheten ett annat. IF Metalls ordförande trampar luft, skärpning och läs på om syftet med LO:s jämställdhetspott säger Anne Ludvigsson.

Pressmeddelande från S-kvinnor

Gästbloggaren Lena Näslund om jämlikhet, jämställdhet och feminism

Lika lön för lika arbete. Det är grunden för rättvisa och jämlikhet. Men det finns andra ingredienser i jämlikhetsbegreppet. Jämställdhet är en sådan. 1944 skrevs lika lön för lika arbete för första gången in i det socialdemokratiska partiprogrammet. Ernst Wigforss som höll i pennan. Tillsammans med Alva och Gunnar Myrdal var han en av konstruktörerna bakom Arbetarrörelsens efterkrigsprogram.
”De har löner som nästan alltid är lägre än männens, även när de är lika dugliga som sina manliga arbetskamrater. Kvinnornas arbetsområde måste utvidgas och deras löner bestämmas efter samma grunder som för männen.”

Det kunde ha skrivits idag. Vi har tagit många steg framåt, men ännu har vi inte lika lön för lika arbete. Det är oacceptabelt och kräver hederliga ansträngningar av både arbetsgivare och löntagarorganisationer, inte bara munväder. I lönerörelsen hade vissa förbund krav på särskilda insatser för att jämna ut löneskillnaderna mellan könen. Det räcker inte. Alla måste anstränga sig för att få bort de orättvisa kvinnolönerna.

Jämlikhet handlar om klass. Jämställdhet om kön. Det är ett unikt svenskt ord, det går t. ex. inte att översätta till engelska. Jag har varit aktiv i s-kvinnor sedan 70-talet och jämställdhet mellan kvinnor och män står högst på vår dagordning. En hel del har hänt, men vi har långt kvar till målet. Ta bara arbetsfördelningen i hemmet. Där tar vi nu ett stort steg tillbaka med skattesubventionerade hushållsnära tjänster. Männen kan köpa sig fria och slipper ta ansvaret för hem och barn.

Så var det då bara feminismen kvar. Det är få i den nuvarande regeringen som säger sig vara feminister. Vårt parti tog in begreppet i partiprogrammet 2002. Det innebär inte att alla sossar är feminister. Långt därifrån. Och det finns en rädsla för begreppet. Man möter en viss nervositet när man säger att man är feminist. S-kvinnors mål är jämställdhet. Det uppnår man med feministiska redskap. Den som är feminist måste erkänna att det nuvarande förhållandet – att män har större makt och inflytande är fel – och att man vill göra något åt det. Den som ser orättvisorna och vill bryta könsmaktsordningen – den personen är feminist.

Lena Näslund, ordförande för S-kvinnor i Skåne

Vi vill inte gå bakåt i tiden!

Det pågår heta diskussioner om vårdnadsbidraget, kristdemokraternas hjärtefråga. Vårdnadsbidraget innebär ett stort steg tillbaka för jämställdheten och ett gigantiskt steg tillbaka för vår moderna familjepolitik som är i världsklass. En ensamstående förälder kan aldrig klara sig på 3000 i månaden och de blir direkt selekterade från denna valmöjlighet. Tycker borgarna att det är rättvist att ensamstående föräldrar med låga inkomster ska betala reformen som vänder sig bara till dem som är sammanboende och gifta? En familj där den ena förälder är arbetslös, sjuk eller har någon typ av funktionshinder? De får inte heller någon valmöjlighet. En invandrarfamilj? Det är otroligt viktigt att invandrarbarnen ska få del av den pedagogiska verksamheten och lära sig det svenska språket parallellt med modersmålet. Förskolan är oftast den enda möjligheten för dem att komma ut, träffa svenska vänner och lära sig språket.

Dessa barn ska sedan börja skolan och språket är det viktigaste verktyget att klara av betygen. Språket är nyckeln till att lyckas vidare med sin utbildning och etablera sig från början i det nya samhället. Barnen ska ha rätt att lära sig det nya språket, genom lek , i kontakt med andra barn och genom den goda pedagogiska verksamheten som våra förskolor erbjuder. Vi socialdemokrater har byggt ut föräldraförsäkringen medvetet under många år med tanke på både barnen och deras föräldrar. Möjligheten att kunna stanna hemma med sina barn i drygt ett och ett halvt år och en stor del av tiden kunna få föräldraförsäkring med 80-90 procent av lönen är en fantastisk gåva som man får i samband med barnets födelse. Det blir legitimt att stanna hemma för dig som är förälder, din arbetsgivare kan inte neka dig din rättighet och din ekonomi blir inte lidande. Du behöver inte känna den ekonomiska stressen utan ska kunna njuta av den tid du får med ditt barn.

Internationella jämförelser visar på mycket negativa erfarenheter med vårdnadsbidraget. Vi har t ex Norge o Finland där det visat sig att vårdnadsbidraget utnyttjats till 95 % av kvinnor och i Norge är man redan på väg att ta bort vårdnadsbidraget. Många länder avundas den svenska familjepolitiken och ser Sverige som en förebild. Sverige har bevisat att vi har kunnat förena en hög förvärvsfrekvens med ett högt barnafödande. Kombination av en väl utbyggd förskola och en generös föräldraförsäkring är avgörande faktorer att svenska kvinnor slapp välja mellan arbete och barn. Införandet av vårdnadsbidraget är en gigantisk smäll för jämställdheten och en reform som inte gynnar kvinnor.

Amela A. Hodzic (s), ledamot i Rådslaget för välfärd,Malmö
Hillevi Larsson (s), riksdagsledamot, Malmö
Johanna Essemyr (s), kommunikationskonsult, Malmö

Alla tre är medlemmar i S-kvinnoklubben Avantgarde Skåne

Polis löser inte skolkproblem!

För en tid sedan föreslog utbildningsminister Björklund (fp) att skolkare skulle hämtas av polis och föras till skolan eftersom denna är obligatorisk. Jag tycker att Folkpartiets syn på skolk är sorglig. Det finns två sorters skolkare; det är de som någon gång under sin skoltid hoppar över någon lektion och det finns de som ofta skolkar och uteblir från skolan. Jag jobbar dagligen med den sista gruppen. Min erfarenhet är att detta är ungdomar med mycket social problematik. Det kan till exempel vara föräldrar som missbrukar, psykiska problem eller att den unge är utsatt för mobbing som ligger bakom skolket. Skolk är endast ett syntom för dessa problem. En första signal på att något inte står rätt till.

Det snabba tempot, ökade kraven och hårdare konkurensen har gjort att många människor hamnar utanför i samhället. Enligt skolverket ökar skolket vilket bekräftar att barn och ungdomar mår sämre i dagens samhälle. Det finns flera undersökningar som visar på att skolk ökar risken för att hamna i kriminalitet och drogmissbruk. Det är därför en otroligt viktig grupp att arbeta med, men jag tror inte att hämntning av polis är någon lösning. Istället tror jag på fler vuxna i skolan. Vuxna som kan se barnen och lyssna på vad de har att säga. Vuxna som i ett tidigt stadium kan slå larm när barnet/ungdomen uteblir från skolan så att skolan och socialtjänsten snabbt kan börja arbeta med problemet tillsammans med familjen.

Frida

Högerregeringen är kvinnofientlig!

Vi har sedan ett och ett halvt år tillbaka en högerregering i Sverige. Det blåser kalla vindar runt regeringen Reinfeldts alla försämringar för vanligt folk. Men som vanligt när högerkrafterna styr så är det kvinnorna som drabbas allra hårdast. Det började med försämringarna i a-kassan med lägre ersättningar och där kvinnorna i Handels fick den i särklass största ökningen av a-kasseavgiften. Därefter följde beslutet om avdragsrätt för välbeställda som använder hushållsnära tjänster, ett beslut som bara skapar ytterligare en låglönemarknad för kvinnor. Högerregeringen har också beslutat att ge arbetsgivare laglig rätt att kräva sjukintyg av sina anställda från första sjukdagen. Utöver att man skapar en enorm administration så är det också kvinnor med exempelvis återkommande menstruationssmärtor eller graviditetsbesvär med kraftigt illamående som riskerar att drabbas.

Nu senast i raden av kvinnofientliga förslag kan vi tillföra förslaget om ett införande av vårdnadsbidrag. Detta är ingenting annat än en kvinnofälla. Bidraget kommer att uppgå till max 3000 kr per månad. Erfarenheterna från andra länder visar att det är främst kvinnor, inte sällan kvinnor med bristande utbildning och kvinnor som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden, som utnyttjar bidraget. Detta är bara några exempel på beslut och förslag som högerregeringen Reinfeldt, ivrigt påhejad av de numer nyliberala folkpartisterna, presenterar och som är djupt kvinnofientliga.

Heléne Fritzon (s)

Delad föräldraledighet

För två veckor sen började jag jobba igen, efter att ha varit föräldraledig i nio månader.
― Oj, då är hon redan ett år? undrar arbetskamraterna.
Jag förklarar att hon snart blir nio månader.
― Men vem tar då hand om flickan? blir nästa fråga.
Jag förklarar att hennes pappa är hemma.
― Jaha, säger de förvånat. Men ville du inte vara hemma?
Jag berättar att jag jättegärna hade varit hemma längre.
― Men varför är du inte hemma då? frågar de ännu mer förvånat.
Då försöker jag förklara att jag varit hemma min del, och att min man nu ska vara hemma sina sex månader. Förvirringen blir total. Vadå hans sex månader?

Pappor har rätt till sina barn på samma sätt som barn har rätt till båda sina föräldrar. Fler pappor borde kräva denna rätt. För hur skulle jag kunna tvinga min man att skriva över sina dagar på mig om han inte själv vill?

Men fortfarande tar pappor ut mindre än en femtedel av föräldraledigheten. Detta kräver ömsesidighet då pappan aktivt måste skriva över sina dagar på mamman. Papporna inte bara passivt låter bli att kräva sin rätt, de medverkar aktivt till att slippa den. I det enskilda fallet drabbas ingen utomstående av detta. Men som struktur innebär det att alla kvinnors situation på arbetsmarknaden försämras. Det beror dels på den högre risk en arbetsgivare tar när han anställer en kvinna istället för en man, dels på den extra tid kvinnor är borta från arbetsmarknaden vid barnafödande jämfört med män. Den ojämställda arbetsmarknaden beror till stor del på det ojämställda uttaget av föräldraledighet.

Jag tycker det är hög tid att lagstiftningsvägen göra något åt detta. Det är inte en första åtgärd, utan snarare sista utvägen. Lagstiftning blir metoden när reklamfilmer med Hoa-Hoa inte hjälper. Mitt förslag är att föräldraförsäkringen förlängs till femton månader, varav fem månader knyts till vardera föräldern och resterande fem månader kan överlåtas inom familjen. Fler pappor som är hemma längre med sina barn helt enkelt. För barnens, mammornas och pappornas skull.

Sofia Hedén

Gästbloggaren Inger Leite om barnperspektiv

Vi hade en gång något som hette Barn- checklistan inom kommunpolitiken i Malmö. Den innebar att när politiska beslut skulle fattas så skulle en analys skeom vilka konsekvenser ett genomfört förslag skulle ha för barnen. Var sig tjänstemän eller politiker tog denna barn-checklista på allvar. I förslag efter förslag återfanns kommentaren "att förslag till beslut inte påverkade barn speciellt och att barn- checklistan inte var aktuell att använda". Barn- checklistan försvann snabbt från daordningen, ingen hävdade dess betydelse och ingen efterfrågade den efter det att den försvunnit. Jag tog själv ingen kamp för frågan och har funderat en hel del på detta men har inget rakt svar. Det är utmanande och besvärligt för vuxna, för tjänstemän och för det politiska etablisemanget att på allvar analysera konsekvenser för barn och att sedan dessutom agera utifrån dessa analyser. En viktig utgångspunkt i sökandet efter barnets perspektiv är förmågan till förståelse av hur ett barns vardag kan gestalta sig . Detta är en svår uppgift att ta sig an för en vuxen, eller.....?

Inger Leite, vice ordförande för S-kvinnor i Malmö och dagligdags chef för individ och familjeomsorgen i Rosengård.

Vårdnadsbidraget ett hot mot jämställdheten.

Hur vi väljer att organisera vårt liv under småbarnsåren är mycket olika. För mig är det viktigt att både män och kvinnor kan välja att prioritera både arbete och familj.

Vårdnadsbidraget är ett hot mot detta fria val. Vårdnadsbidraget utnyttjas till 95% av kvinnor. Den norska erfarenheten visar att det till stor del är invandrade kvinnor och unga kvinnor med låg utbildning och svag ställning på arbetsmarknaden som utnyttjar bidraget.

Vårdnadsbidraget i sig försvårar alltså etablering på arbetsmarknaden för redan svaga kvinnogrupper, försvårar integrationen av just kvinnor bland de invandrade svenskarna och förstärker de förtryckande könsroller som säger att kvinnor, inte män, är lämpade för att ansvara för barn och hem.

Dessutom är bidraget för litet. Det är så litet att det på intet sätt kan vara en reell valmöjlighet för den som idag finns väl etablerad på arbetsmarknaden. Resultatet blir ett bidrag till de med svagast etablering för att ytterligare förstärka inlåsningen i utanförskap av unga, invandrade och lågutbildade kvinnor. Eller ett hemmafrubidrag till de kvinnor som gift sig rikt. Jag säger som Feministiska föräldar: Stoppa Vårdnadsbidraget!

Veronica Palm S-kvinna och riksdagsledamot från Stockholm

Lagstifta mot könsdiskriminerande reklam!

Idag var jag på en debatt om den aktuella frågan "Lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam", som Jorun bloggade om häromveckan. I debatten medverkade bl.a. Eva Maria Svensson, som utrett frågan. Efter att ha hört hennes lysande argumentation och förslag är jag nu ännu mer övertygad om att lagstiftning behövs! Hela tiden och från alla håll bombarderas vi av reklam, varav en hel del är direkt kränkande och könsdiskriminerande.

För något år sedan var affischpelarna tapetserade med reklam för TV-programmet Popstars. På jätte-bilder fick man se en kvinna med djup urringning och kort-kort kjol. Fokus var på brösten och låren. Huvudet var avklippt. Ovanför bilden stod bara ordet "TALANG". Det gick inte att värja sig mot bilderna som var överallt vart man än gick i sta´n. Jag minns att jag inte kunde låta bli att bli upprörd. Det kändes som ett rent hån! Det här är inte det enda exemplet på könsdiskriminerande reklam. Hela tiden sker nya övertramp. Näringslivet etiska råd jobbar med självsanering som går ut på att de tar in anmälningar som de "fäller" eller "friar." Fällda anmälningar publiceras på deras hemsida. Det här arbetet är bra, men det räcker inte. Den förra s-regeringen tillsatte en utredning med syfte att se om det fanns förutsättningar att lagstifta mot könsdiskriminerande reklam.

Redan innan utredningen var klar uttalade sig jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) positivt om att lagstifta i frågan. Men när utredningen nu är klar vill hon inte uttala sig utan verkar ha "gått under jorden". Det är synd, för förslagen i utredningen är mycket bra. Det är nu dags att genom lagstiftning markera att vi inte accepterar könsdiskriminering som ett sätt att sälja varor!

Hillevi Larsson

Sluta jiddra börja trolla!

Jag läste i gårdagens Sydsvenska en intressant intervju med Pär Ström. Han ska starta en rörelse mot mansförtryck. Eftersom jämställdhet handlar om att båda könen ska frigöras från sina könsroller och ha samma möjligheter var jag uppriktigt intresserad av Pär Ströms synpunkter. Men jag blev snabbt besviken när jag började läsa. Han tar upp farbror Melker m.fl. ur Astrid Lindgrens böcker som exempel på hur män förlöjligas i media. Vad han glömmer är de andra 98 procenten av böcker och filmer där kvinnor framställs som stereotypa objekt.

Det som förundrar mig är att Pär Ström beskriver hur feministiska tankar om världen under flera decennier har upfattats som rådande sanning av media och det politiska etablissemanget. Var har Pär Ström varit när media bokstavligen slaktade FI och Tiina Rosenberg? Vet han inte att det misshandlas en kvinna var tjugonde minut i Sverige? Att kvinnor fortfarande stenas till döds i Afganistan för att de inte underkastar sig sin man? Att kvinnor i genomsnitt tjänar 75% av mäns lön? Att jordens kvinnor endast äger 1/10 del av jordens resurser? Att hälften av Sveriges kvinnor över 15 år enligt en statlig utredning utsatts för våld, kränkning eller sexuella trakasserier? Jag skulle kunna fortsätta att beskriva patriarkatets konsekvenser sida upp och sida ner. Detta är inte små svårigheter som drabbar kvinnor, utan detta är resultat av att kvinnor sedan urminnestider har värderats lägre än män.

Så kom igen Pär Ström! Du är välkommen i kampen mot orättivisorna som grundas på kön, men sluta gnäll om Melker och börja jobba. Du kan börja med att ta ut hälften av föräldraledigheten så får du mer tid med ditt barn.

Frida Karlsson