Regionfullmäktige i Region Skåne tog 26-27 november budget för 2008. Den innebär en besparing på hälso- och sjukvården i Skåne med över en miljard kronor 2008. Om den nu skulle genomföras fullt ut det vill säga. Sannolikt blir det istället ett stort underskott i hälso- och sjukvårdens budget, eftersom sjukhusen har ett vårdbehov att svara upp till.
Effekterna av detta kan vi inte veta, men att patienterna på ett eller annat vis kommer att drabbas kan vi nog vara ganska säkra på. Särskilt de patienter som inte med enkelhet tar för sig och talar för sin sak. De som är ”enkla” att prioritera bort när personalen inte hinner med alla.
Vi föreslog en förstärkning av hälso- och sjukvården på 753 miljoner jämfört med majoriteten. I denna förstärkning ingår en jämställdhetssatsning för rättvisa löner. Fortfarande är det ju så att den kvinnodominerade vårdpersonalens arbete ger lägre lön än flera manligt dominerade yrken som oftare återfinns i privat sektor. Trots att arbetet i vården ställer högre krav på den enskilde. Vi, stora offentliga arbetsgivare, måste förr eller senare ta vårt ansvar för att rätta till denna orättvisa, annars riskerar vi en situation där både män och kvinnor gör andra yrkesval. Ett som betalar bättre med lägre arbetsinsats.
Ingrid Lennerwald (s) Oppositionsråd, Region Skåne
14 december 2007
09 december 2007
Det finns bara ett offer!
Vid frukostborden för några dagar sedan fastnade jag vid en artikel om en obducent och allmänläkare som för 23 år sedan åtalades för att ha mördat 27-åriga Catrine da Costa. Jag var för ung när det hände för att komma ihåg det, men när jag fyllde 19 år fick jag boken ”Catrine och rättvisan” av en vän. Den boken förändrade min syn på samhället och det var efter det som jag började kalla mig feminist.
Det är Hanna Olsson (utredningssekreterare åt regeringen, bl.a. i prostitutionsutredningen) som i boken skrivit om ett av Sveriges mest uppmärksammande rättsfall. Det var sommaren 1984 som man hittade en styckad kvinnokropp. Kroppen identifierades som Catrine da Costa. En allmänläkare och en obducent anhölls skäligen misstänkta för att ha mördat Catrine. Nyckelvittne var den ena läkarens dotter, samt kollegor till Catrine da Costa. De båda läkarna blev frikända trots stark bevisning, men tingsrätten skrev i domskälen att de faktiskt styckat kroppen (ett brott de inte åtalats för och som var preskriberat). Enligt Hanna Olsson är denna rättegång ett exempel på när principen likhet inför lagen sätts ur spel och människors värde bestäms av deras sociala positioner. Catrine som var prostituerad värderas längst ned i samhället medan läkarna skyddades av rättssystemet. Jag var rasande efter att ha läst boken ”Catrine och rättvisan” och jag blir ännu argare när de två läkarna nu inleder en skadeståndsprocess där de kräver 40 miljoner av staten. När ska Catrine få rättvisa?
Frida
Det är Hanna Olsson (utredningssekreterare åt regeringen, bl.a. i prostitutionsutredningen) som i boken skrivit om ett av Sveriges mest uppmärksammande rättsfall. Det var sommaren 1984 som man hittade en styckad kvinnokropp. Kroppen identifierades som Catrine da Costa. En allmänläkare och en obducent anhölls skäligen misstänkta för att ha mördat Catrine. Nyckelvittne var den ena läkarens dotter, samt kollegor till Catrine da Costa. De båda läkarna blev frikända trots stark bevisning, men tingsrätten skrev i domskälen att de faktiskt styckat kroppen (ett brott de inte åtalats för och som var preskriberat). Enligt Hanna Olsson är denna rättegång ett exempel på när principen likhet inför lagen sätts ur spel och människors värde bestäms av deras sociala positioner. Catrine som var prostituerad värderas längst ned i samhället medan läkarna skyddades av rättssystemet. Jag var rasande efter att ha läst boken ”Catrine och rättvisan” och jag blir ännu argare när de två läkarna nu inleder en skadeståndsprocess där de kräver 40 miljoner av staten. När ska Catrine få rättvisa?
Frida
03 december 2007
"Girls only"
Jag hade lovat min dotter att köpa en leksak. Det var ett set med en låtsaskniv och en massa plastfrukter och bröd som går att dela och sätta ihop i det oändliga. Alltså en perfekt leksak för snudd på vilken treåring som helst.
Väl i Malmös största leksaksaffär hittade jag snabbt vad vi letade efter. Men vid kassan såg jag att det stod ”Girls only” på förpackningen och det visade sig att en hel hylla var fylld av Girls only- märkta produkter.
En sådan urusel affärsidé! En butik och en tillverkare som väljer bort hälften av alla potentiella kunder. Mer förresten, för jag utgår ifrån att jag inte var den första som valde att köpa ett annat märke i en annan butik, trots att jag skulle handla till en tjej.
En tid därefter hörde jag ett gäng flickor och pojkar i tre- fyra årsåldern, som enades om att flickor är fina och pojkar är coola, helt i linje med diskussionen om tjejfärger som jag hade lagt mig i vid ett tidigare tillfälle.
Lite senare tog jag del av en diskussion om genuspedagogik. Den här gången var det inte treåringar som resonerade utan vuxna stadsdelspolitiker, vara av jag var den ena. Jag är helt på det klara med att vi har olika bilder av hur våra drömsamhällen ser ut och att vi har olika syn på individen och att vi i konsekvens med det prioriterar och fattar olika beslut. Inget konstigt med det, tvärtom.
Vad jag däremot tycker är märkligt är att det finns vuxna som inte ser att redan väldigt små barn skolas in i sociala roller. Åtminstone en ledamot i nämnden hävdade att treåringar är så unga att de inte hunnit påverkas av omgivningen. För mig är det obegripligt, jag ser bevis på motsatsen varje dag. Jag har mer förståelse för dem som åtminstone erkänner att vuxenvärlden överför sina idéer och könsroller på barnen, men hävdar att de struntar i det eller att det rent av är önskvärt.
/Katrin Stjernfeldt Jammeh
Väl i Malmös största leksaksaffär hittade jag snabbt vad vi letade efter. Men vid kassan såg jag att det stod ”Girls only” på förpackningen och det visade sig att en hel hylla var fylld av Girls only- märkta produkter.
En sådan urusel affärsidé! En butik och en tillverkare som väljer bort hälften av alla potentiella kunder. Mer förresten, för jag utgår ifrån att jag inte var den första som valde att köpa ett annat märke i en annan butik, trots att jag skulle handla till en tjej.
En tid därefter hörde jag ett gäng flickor och pojkar i tre- fyra årsåldern, som enades om att flickor är fina och pojkar är coola, helt i linje med diskussionen om tjejfärger som jag hade lagt mig i vid ett tidigare tillfälle.
Lite senare tog jag del av en diskussion om genuspedagogik. Den här gången var det inte treåringar som resonerade utan vuxna stadsdelspolitiker, vara av jag var den ena. Jag är helt på det klara med att vi har olika bilder av hur våra drömsamhällen ser ut och att vi har olika syn på individen och att vi i konsekvens med det prioriterar och fattar olika beslut. Inget konstigt med det, tvärtom.
Vad jag däremot tycker är märkligt är att det finns vuxna som inte ser att redan väldigt små barn skolas in i sociala roller. Åtminstone en ledamot i nämnden hävdade att treåringar är så unga att de inte hunnit påverkas av omgivningen. För mig är det obegripligt, jag ser bevis på motsatsen varje dag. Jag har mer förståelse för dem som åtminstone erkänner att vuxenvärlden överför sina idéer och könsroller på barnen, men hävdar att de struntar i det eller att det rent av är önskvärt.
/Katrin Stjernfeldt Jammeh
27 november 2007
Kommentar till artikelserie i DN
DN har just nu en artikelserie på Insidan om internetsajter där autentiska klipp med misshandel, tortyr och avrättningar visas. Dessa uppges vara populära bland tonårskillar. Grovt våld blandas med klipp med hårdporr. Serien har gått några dagar, läs gärna på http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=531. Intressantaste artikeln är intervjun med Andreas och Stefan, två intelligenta och analytiska femtonåringar. Intressant är egentligen fel ord, upplyftande mer. Kanske kan man hoppas på den nya generationen, om man nu kan säga att de tillhör en annan än oss. Andreas säger bland annat: "Våldtäktsmän går igång på känslan av makt, det handlar inte om lust". Andreas och Stefan funderar insiktsfullt hur killar uppfostras och påverkar varandra att gilla att titta på våld och hur detta påverkar ens inställning till våld. Stefan säger: "Det är ju killar som krigar och gör lumpen. Männen står för nästan allt våld i samhället. Alltid när någon har blivit misshandlad eller mördad är det en man som är skyldig. Inte för att jag skäms över att vara kille. Men det känns trist".
Fast när jag läste artikeln första gången tänkte jag spontant "vad modiga de är, vad mycket skit de kommer att få för det här i skolan". För varken som kille eller man kommer man undan med att prata om män som grupp och koppla denna grupp till mönster och inte bara prata om enskilda galningar.
Sara
Ladda ner bästa reseguiderna alldeles gratis! MSN Resor
24 november 2007
Barnbrudar
Jag har precis läst boken ”Barnbrudar” av journalisten Tina Thunander som jag varmt kan rekommendera. Den handlar om unga flickor i Sverige som gifts bort som barn trots att lagen säger 18 år. Ibland får de dispens från Länsstyrelsen för att gifta sig unga men ofta handlar det om att religiösa företrädare välsignar äktenskapet och sen anmäls det till myndigheterna först senare. Naturligtvis är det nästan alltid flickor det handlar om.
Det värsta i boken är myndigheternas flathet. Unga tjejer berättar om hur det blivit bortgifta och tagna ur skolan när de var 14 år utan att skolpersonal tagit tag i saken, trots den svenska skolplikten. Inte heller gör skolan något när flickor förbjuds närvara vid sexualundervisningen i högstadiet och ingen utreder när flickor under 15 år föder flera barn.
Thunander menar i boken att det finns två tolkningar av svenska lagar; en som gäller för svenska barn och en som myndigheter tillämpar för flickor med annan etnisk bakgrund. Flickorna blir skyddslösa när inga vuxna vågar ta konflikter för att samma rättigheter ska gälla för dem.
I FNs deklaration om Mänskliga rättigheter står att alla äktenskap ska ingås av fri vilja. Tyvärr återfinns inte den formuleringen i den svenska äktenskapsbalken, kanske för att den fria viljan ses som självklar.
/Jorun
Det värsta i boken är myndigheternas flathet. Unga tjejer berättar om hur det blivit bortgifta och tagna ur skolan när de var 14 år utan att skolpersonal tagit tag i saken, trots den svenska skolplikten. Inte heller gör skolan något när flickor förbjuds närvara vid sexualundervisningen i högstadiet och ingen utreder när flickor under 15 år föder flera barn.
Thunander menar i boken att det finns två tolkningar av svenska lagar; en som gäller för svenska barn och en som myndigheter tillämpar för flickor med annan etnisk bakgrund. Flickorna blir skyddslösa när inga vuxna vågar ta konflikter för att samma rättigheter ska gälla för dem.
I FNs deklaration om Mänskliga rättigheter står att alla äktenskap ska ingås av fri vilja. Tyvärr återfinns inte den formuleringen i den svenska äktenskapsbalken, kanske för att den fria viljan ses som självklar.
/Jorun
19 november 2007
Gästbloggare: En feministisk tvåsamhet – finns den?
Tvåsamhet. Kärlek. Feminism. Kan de kombineras och hur i helvete gör man det i så fall? Jag läser det senaste numret av den feministiska tidskriften Bang och letar efter svar. Temat är just detta: vill vi leva i den heteronormativa tvåsamheten, kan vi överleva i den och kanske ännu viktigare, kan kärleken överleva i den?
Världen har skolat mig att tro att jag blir hel av en mans kärlek, att all tvåsamhet är bättre än ensamhet och att det himlastormande heterosexuella paradiset ska frigöra mig från allt ont. Det krävdes varken tusen högskolepoäng eller femton SSU-kurser i feminism för att jag skulle inse att världen runt omkring mig ljög. Som den så ofta gör.
Så vad blir då nästa steg? Vilken kärleksstrategi ska vi som medvetna feminister ha?
Maria Sveland skriver i sin bok Bitterfittan att man måste bråka. Att för att motverka äktenskapets och parrelationens inneboende, förtryckande struktur måste man bråka för att inte ramla ned i någon av de riggade fällorna. Det låter tråkigt praktiskt. Varför lärde de oss inte det? Varför var det ingen som sade att kärlek inte är den fluffiga drömmen med avsändare Hollywood, utan att kärlek i grunden är ett praktiskt arrangemang som bygger på handling. Handlingar som kan styras i olika riktningar, utifrån olika intressen. Kärlek är vad kärleken gör, som Marie Pettersson skriver i Bang. Hon menar att feminismen inte kan återerövra begreppet kärlek så länge vi ser den som ett virrvarr av känslor, vi måste låta kärleken vara ”en viljeakt och inte bara en pirrig känsla i magen”. Bara så kan vi ta ansvar för den och dess konsekvenser.
Katrine Kielos, även hon en av skribenterna i Bang, anser att den feministiska debatten om kärlek och relationer har reducerats till att handla om vem som städar och går ut med soporna. Hon vänder sig mot att kärlek skulle vara det ”jämställda, lättadministrerade, friktionsfria lagarbetet”, att definitionen av att lyckas i kärlek inte kan vara att hitta en man och att sedan göra honom jämställd. Hon menar att vi måste vara ”banalare och radikalare än så.” Det hon inte svarar på är vad jämställd kärlek i så fall är och hur man når dit? Måste det vara antingen eller? Kan det inte vara något underbart och eftersträvansvärt samtidigt som det kräver genomtänkta strategier och timmar av samtal och handling?
Är annars svaret att den inte finns? Går feminismens princip om total självständighet och frigörelse rakt emot tvåsamhetens nödvändiga kompromissande? Ska vi ge upp kärleken och deklarera dess död? Men, som Marie Pettersson skriver, ”vart tar vi vägen då, alla vi som älskar att älska men som vill göra det med en feministisk agenda i botten?”
Jag är övertygad om att vi kan prata och planera oss fram till i alla fall en någorlunda jämställd kärlek, en någorlunda rättvis tvåsamhet. Men också att vi kan prata och planera sönder den. En feministisk strategi som ingen någonsin lärde oss var att man då måste vara beredd att lämna. Alla relationer är inte bättre än ensamhet.
Elin Brusewitz är ombudsman på Skånes SSU-distrikt
Världen har skolat mig att tro att jag blir hel av en mans kärlek, att all tvåsamhet är bättre än ensamhet och att det himlastormande heterosexuella paradiset ska frigöra mig från allt ont. Det krävdes varken tusen högskolepoäng eller femton SSU-kurser i feminism för att jag skulle inse att världen runt omkring mig ljög. Som den så ofta gör.
Så vad blir då nästa steg? Vilken kärleksstrategi ska vi som medvetna feminister ha?
Maria Sveland skriver i sin bok Bitterfittan att man måste bråka. Att för att motverka äktenskapets och parrelationens inneboende, förtryckande struktur måste man bråka för att inte ramla ned i någon av de riggade fällorna. Det låter tråkigt praktiskt. Varför lärde de oss inte det? Varför var det ingen som sade att kärlek inte är den fluffiga drömmen med avsändare Hollywood, utan att kärlek i grunden är ett praktiskt arrangemang som bygger på handling. Handlingar som kan styras i olika riktningar, utifrån olika intressen. Kärlek är vad kärleken gör, som Marie Pettersson skriver i Bang. Hon menar att feminismen inte kan återerövra begreppet kärlek så länge vi ser den som ett virrvarr av känslor, vi måste låta kärleken vara ”en viljeakt och inte bara en pirrig känsla i magen”. Bara så kan vi ta ansvar för den och dess konsekvenser.
Katrine Kielos, även hon en av skribenterna i Bang, anser att den feministiska debatten om kärlek och relationer har reducerats till att handla om vem som städar och går ut med soporna. Hon vänder sig mot att kärlek skulle vara det ”jämställda, lättadministrerade, friktionsfria lagarbetet”, att definitionen av att lyckas i kärlek inte kan vara att hitta en man och att sedan göra honom jämställd. Hon menar att vi måste vara ”banalare och radikalare än så.” Det hon inte svarar på är vad jämställd kärlek i så fall är och hur man når dit? Måste det vara antingen eller? Kan det inte vara något underbart och eftersträvansvärt samtidigt som det kräver genomtänkta strategier och timmar av samtal och handling?
Är annars svaret att den inte finns? Går feminismens princip om total självständighet och frigörelse rakt emot tvåsamhetens nödvändiga kompromissande? Ska vi ge upp kärleken och deklarera dess död? Men, som Marie Pettersson skriver, ”vart tar vi vägen då, alla vi som älskar att älska men som vill göra det med en feministisk agenda i botten?”
Jag är övertygad om att vi kan prata och planera oss fram till i alla fall en någorlunda jämställd kärlek, en någorlunda rättvis tvåsamhet. Men också att vi kan prata och planera sönder den. En feministisk strategi som ingen någonsin lärde oss var att man då måste vara beredd att lämna. Alla relationer är inte bättre än ensamhet.
Elin Brusewitz är ombudsman på Skånes SSU-distrikt
14 november 2007
Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter!
Det är på tiden att vi på allvar erkänner kvinnors rättigheter och i konsekvens med det kräver att FN utökar sin katalog över mänskliga rättigheter till att även omfatta kvinnors rättigheter.
Det anses idag självklart att kränkningar av t.ex. yttrandefriheten innebär en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Däremot anses det inte lika självklart att flickor och kvinnor som fråntagits rätten att bestämma över sina egna liv och kroppar är utsatta för motsvarande kränkning.
De vanligaste dödsorsakerna för världens kvinnor är idag osäkra aborter och komplikationer vid förlossning. Otaliga kvinnors liv skulle kunna räddas om alla hade haft rätt till sexualrådgivning, preventivmedel, säker abort och mödravård. Dessa frågor kan inte reduceras till "kvinnofrågor" eller "kulturella frågor". Det handlar om mänskliga rättigheter och är en fråga om liv eller död för världens kvinnor!
Det finns tusen skäl till att en kvinna väljer att göra abort. Om barnet tillkommit genom våldtäkt eller incest, om den gravida kvinnan är minderårig, om kvinnan redan har fler barn än hon kan ta hand om, om utomäktenskapligt sex fördöms och bestraffas där hon bor, om preventivmedel är förbjudet, om kvinnan är fattig och ensamstående osv. Listan kan göras hur lång som helst. Varje kvinna har sina egna individuella skäl för att göra abort.
I tredje världen tillkommer ytterligare ett skäl. Där dör otroliga mängder kvinnor i barnsäng, på grund av att deras kroppar redan slitits ut av otaliga födslar sedan tidiga tonåren och på grund av undermålig sjukvård vid förlossningen.
Möjligheten att bestämma över sin egen kropp är en rättighet som majoriteten av världens kvinnor fortfarande saknar. Även i åtskilliga västerländska,"civiliserade" länder saknar kvinnor grundläggande rättigheter. I större delen av världen är det männen som tagit sig rätten att bestämma över kvinnors kroppar och liv.
Det är nu dags att göra upp med denna patriarkala världsordning! FN bör snarast införliva kvinnors rättigheter i katalogen över mänskliga rättigheter!
Hillevi Larsson, riksdagsledamot (s) och aktiv i Avantgarde.
Det anses idag självklart att kränkningar av t.ex. yttrandefriheten innebär en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Däremot anses det inte lika självklart att flickor och kvinnor som fråntagits rätten att bestämma över sina egna liv och kroppar är utsatta för motsvarande kränkning.
De vanligaste dödsorsakerna för världens kvinnor är idag osäkra aborter och komplikationer vid förlossning. Otaliga kvinnors liv skulle kunna räddas om alla hade haft rätt till sexualrådgivning, preventivmedel, säker abort och mödravård. Dessa frågor kan inte reduceras till "kvinnofrågor" eller "kulturella frågor". Det handlar om mänskliga rättigheter och är en fråga om liv eller död för världens kvinnor!
Det finns tusen skäl till att en kvinna väljer att göra abort. Om barnet tillkommit genom våldtäkt eller incest, om den gravida kvinnan är minderårig, om kvinnan redan har fler barn än hon kan ta hand om, om utomäktenskapligt sex fördöms och bestraffas där hon bor, om preventivmedel är förbjudet, om kvinnan är fattig och ensamstående osv. Listan kan göras hur lång som helst. Varje kvinna har sina egna individuella skäl för att göra abort.
I tredje världen tillkommer ytterligare ett skäl. Där dör otroliga mängder kvinnor i barnsäng, på grund av att deras kroppar redan slitits ut av otaliga födslar sedan tidiga tonåren och på grund av undermålig sjukvård vid förlossningen.
Möjligheten att bestämma över sin egen kropp är en rättighet som majoriteten av världens kvinnor fortfarande saknar. Även i åtskilliga västerländska,"civiliserade" länder saknar kvinnor grundläggande rättigheter. I större delen av världen är det männen som tagit sig rätten att bestämma över kvinnors kroppar och liv.
Det är nu dags att göra upp med denna patriarkala världsordning! FN bör snarast införliva kvinnors rättigheter i katalogen över mänskliga rättigheter!
Hillevi Larsson, riksdagsledamot (s) och aktiv i Avantgarde.
13 november 2007
Är det skillnad på våld och våld?
Tidningen City rapporterar idag att försäkringsbolagen inte betalar ut någon ersättning till den som blivit misshandlad av en medförsäkrad familjemedlem. Detta gäller även om det finns en fällande dom och även om den som utsatts för våldet är ett barn. Den som utsätts för våld och där gärningsmannen är skriven på samma adress får istället vända sig till Brottsoffermyndigheten.
Om en kvinna misshandlas eller våldtas, är förövaren i de allra flesta fall en närstående person. Män blir däremot oftast misshandlade av en främling på stan. Därför är denna inskränkning i praktiken könsdiskriminerande. Och försäkringsbolagen ger sig till att tolka lagen på ett bekymmersamt sätt genom att signalera att den som drabbas av våld i hemmet inte är "lika drabbad" som den som utsätts för precis samma våld men av en främling. I detta finns ett obehagligt element av att den som misshandlas i hemmet får "skylla sig själv". (Jämför för övrigt med våldtäktsdebatten.)
Vad kan man göra åt saken? Jag tror att en person som blir misshandlad av en närstående och inte får ersättning av sitt försäkringsbolag skulle ha ett starkt fall både hos Diskrimineringsombudsmannen och i EU-domstolen.
Vi andra kan skriva ett brev till vårt försäkringsbolag och påpeka det absurda och könsdiskriminerande i situationen.
Julia
PS En liten guldstjärna till Länsförsäkringar, som diskuterar att förändra utformningen av sina försäkringsvillkor så att de täcker misshandel i hemmet och Förenade liv, som faktiskt erbjuder krisskydd i form av samtalsterapi för den som utsatts för brott i hemmet.
Om en kvinna misshandlas eller våldtas, är förövaren i de allra flesta fall en närstående person. Män blir däremot oftast misshandlade av en främling på stan. Därför är denna inskränkning i praktiken könsdiskriminerande. Och försäkringsbolagen ger sig till att tolka lagen på ett bekymmersamt sätt genom att signalera att den som drabbas av våld i hemmet inte är "lika drabbad" som den som utsätts för precis samma våld men av en främling. I detta finns ett obehagligt element av att den som misshandlas i hemmet får "skylla sig själv". (Jämför för övrigt med våldtäktsdebatten.)
Vad kan man göra åt saken? Jag tror att en person som blir misshandlad av en närstående och inte får ersättning av sitt försäkringsbolag skulle ha ett starkt fall både hos Diskrimineringsombudsmannen och i EU-domstolen.
Vi andra kan skriva ett brev till vårt försäkringsbolag och påpeka det absurda och könsdiskriminerande i situationen.
Julia
PS En liten guldstjärna till Länsförsäkringar, som diskuterar att förändra utformningen av sina försäkringsvillkor så att de täcker misshandel i hemmet och Förenade liv, som faktiskt erbjuder krisskydd i form av samtalsterapi för den som utsatts för brott i hemmet.
11 november 2007
Ojämställd sjukvård!
På det Skånska partidistriktets kongress i våras, slogs vi för en motion som krävde jämställdhet i vården. Vi fick ganska skarpt mothugg av det sjukvårdsansvariga regionrådet, som tyckte att saker och ting inte alls var så illa som vi sade.
Men nu finns en sprillans färsk genusmedicinsk kunskapsöversikt från kommunernas och landstingens intresseorganisation SKL som visar att det till och med är värre än vi trodde:
Kvinnor drabbas oftare av kvalitetsbrister och problem i vården och har sämre tillgång till vård än män inom en rad områden. Några exempel är att kvinnor för vänta längre på hjärtoperation, operation av grå starr, höft- och knäleder och har sämre tillgång till dialys, transplantation vid njursvikt, remiss til bronkoskopi (ett slags undersökning av luftvägarna), ljusbehandling av psoriasis (som i hög grad är en kvinnosjukdom!) samt vård vid särskild stroke-enhet.
Mannen är normen och behandlingsmetoderna är anpassade efter honom. Otillräcklig forskning om kvinnors sjukdomstillstånd gör att kvinnor sägs lida av "diffusa" besvär. Kvinnor får fler biverkningar av sina mediciner och det antas både bero på att forskningen om hur olika substanser påverkar kroppen i stor utsträckning utförs på män och på att doserna är anpassade efter män.
Boken ställer frågan "Hur blev det så här?" och tar upp frågor om mäns och kvinnors hälsa samt könsperspektiv på vårdens kvalitet.
Här kan du beställa den eller hämta den som pdf-fil.
Julia
Men nu finns en sprillans färsk genusmedicinsk kunskapsöversikt från kommunernas och landstingens intresseorganisation SKL som visar att det till och med är värre än vi trodde:
Kvinnor drabbas oftare av kvalitetsbrister och problem i vården och har sämre tillgång till vård än män inom en rad områden. Några exempel är att kvinnor för vänta längre på hjärtoperation, operation av grå starr, höft- och knäleder och har sämre tillgång till dialys, transplantation vid njursvikt, remiss til bronkoskopi (ett slags undersökning av luftvägarna), ljusbehandling av psoriasis (som i hög grad är en kvinnosjukdom!) samt vård vid särskild stroke-enhet.
Mannen är normen och behandlingsmetoderna är anpassade efter honom. Otillräcklig forskning om kvinnors sjukdomstillstånd gör att kvinnor sägs lida av "diffusa" besvär. Kvinnor får fler biverkningar av sina mediciner och det antas både bero på att forskningen om hur olika substanser påverkar kroppen i stor utsträckning utförs på män och på att doserna är anpassade efter män.
Boken ställer frågan "Hur blev det så här?" och tar upp frågor om mäns och kvinnors hälsa samt könsperspektiv på vårdens kvalitet.
Här kan du beställa den eller hämta den som pdf-fil.
Julia
06 november 2007
Gästbloggaren: Sofia Hedén om gymnasieskolan
Det är några år sen nu som gymnasieskolan reformerades. Tanken var ju god. Alla skulle kunna läsa samma teori. Alla skulle kunna gå vidare till högskolan. Alla skulle ha samma chans. Men hur blev det då? Sökte sig eleverna från de praktiska programmen vidare till högskolan? Gick de ens ut gymnasiet med betyg i alla ämnen?
Det ser lite olika ut på de olika programmen. På det naturvetenskapliga programmet har 80%börjat på högskolan inom tre år. På Barn och fritid har 20,5% procent börjat högskolan. På byggprogrammet har 1,5% läst vidare och på fordonsprogrammet har 0,9% sökt sig vidare.
Det är läge att fråga sig varför det är så viktigt att alla elever på alla program ska ha högskolebehörighet. Samtidigt som vi socialdemokrater stångar pannan blodig för allas rätt till högskolebehörighet, så är det en allt större del av gymnasieeleverna som inte klarar av att slutföra gymnasiet. Endast två av tre gymnasieelever klarar gymnasieskolan på tre år. Lägst andel hittar vi på fordonsprogrammet, där ju intresset för högskolestudier verkar milt sagt lågt.
Alla har samma rätt till utbildning, men idag har vi en utbildning som långt ifrån alla klarar. Är det inte dags att sluta med den missriktade välviljan och skapa en gymnasieskola som är byggd efter elevernas förutsättningar? Jag vill inte ta ifrån någon möjligheten redan när de är femton, men det finns andra vägar att gå. Vid övergången till dagens gymnasieskola fanns det en kort period en möjlighet att läsa ett valfritt tredje år för de elever som gick praktiska linjer. Det var faktiskt inte så dumt. Under två år kunde de koncentrera sig på att utbilda sig till ett yrke, men möjligheten fanns att få högskolebehörighet när de var ett par år äldre och kanske mer motiverade. På så sätt kunde exempelvis barnskötaren få möjlighet att läsa vidare till förskollärare.
En sådan gymnasieskola skulle ge fler elever fler valmöjligheter än dagens. Politik handlar inte bara om att vilja, det ska fungera också.
Sofia Hedén är gymnasielärare och sitter för (S) i kulturnämnden i Malmö.
Det ser lite olika ut på de olika programmen. På det naturvetenskapliga programmet har 80%börjat på högskolan inom tre år. På Barn och fritid har 20,5% procent börjat högskolan. På byggprogrammet har 1,5% läst vidare och på fordonsprogrammet har 0,9% sökt sig vidare.
Det är läge att fråga sig varför det är så viktigt att alla elever på alla program ska ha högskolebehörighet. Samtidigt som vi socialdemokrater stångar pannan blodig för allas rätt till högskolebehörighet, så är det en allt större del av gymnasieeleverna som inte klarar av att slutföra gymnasiet. Endast två av tre gymnasieelever klarar gymnasieskolan på tre år. Lägst andel hittar vi på fordonsprogrammet, där ju intresset för högskolestudier verkar milt sagt lågt.
Alla har samma rätt till utbildning, men idag har vi en utbildning som långt ifrån alla klarar. Är det inte dags att sluta med den missriktade välviljan och skapa en gymnasieskola som är byggd efter elevernas förutsättningar? Jag vill inte ta ifrån någon möjligheten redan när de är femton, men det finns andra vägar att gå. Vid övergången till dagens gymnasieskola fanns det en kort period en möjlighet att läsa ett valfritt tredje år för de elever som gick praktiska linjer. Det var faktiskt inte så dumt. Under två år kunde de koncentrera sig på att utbilda sig till ett yrke, men möjligheten fanns att få högskolebehörighet när de var ett par år äldre och kanske mer motiverade. På så sätt kunde exempelvis barnskötaren få möjlighet att läsa vidare till förskollärare.
En sådan gymnasieskola skulle ge fler elever fler valmöjligheter än dagens. Politik handlar inte bara om att vilja, det ska fungera också.
Sofia Hedén är gymnasielärare och sitter för (S) i kulturnämnden i Malmö.
01 november 2007
Borgerlig politik drabbar barnen
Från och med första april 2007 har den nya majoriteten i Region Skåne (m,fp, c, kd + mp) infört patientavgifter för barn över 12 år och det gäller full avgift som för vuxna. Införandet av patientavgifter för barn över 12 år är ingen positiv eller ansvarsfull insats. Diskussionen om bindande politiska regler att tänka på barnens hälsa skjuter i storutsträckning bredvid målet. Femklövern prioriterar inte barnens hälsa. Femklövern skapar otrygghet för många barn och barnfamiljer. Visst ryser man lite av obehag när man inser att barnen kommer att behandlas olika och att föräldrarnas ekonomiska ställning ska i många fall avgöra om man ska ta barnet till läkare eller inte. Det finns inga bäst före-datum, det finns inte heller några färdiga recept när det gäller många politiska beslut men i det här fallet är det solklart att femklövern kommer att sätta barnens hälsa på spel. I det här fallet vet vi att från och med den 1 april 2007 har vi ingen fri sjukvård för barn och unga.
Jag undrar om införandet av patientavgifter för barn är ett yttre politiskt tryck eller en inre övertygelse hos Femklövern? Är det kortsiktigt vinstintäkt som dikterar deras agerande? Menar Femklövern att solidaritet med kommande generationer är beslutet att låta barnfamiljer betala för barnavård?
Barnen ska behandlas med respekt. När de är små bygger barnen upp en bild av en värld som det går att lita på och en bild av sig själv som en person som är värd att älska och som själv sedan kommer att kunna älska andra. Vi vuxna ska vara förebilder, vi ska ta hand om dem och vi politiker är också vuxna som har det yttersta ansvaret att tänka på våra barn och skydda dem på alla sätt. Det är politiskt ansvarstagande att satsa på barnen och inte svika barn. Det är rättvist att behandla alla lika! Det är solidariskt att tänka på alla människor men i första hand på barnen men det är grymt att göra det svårare för dem. Avslutningsvis vill jag bara säga att fri sjukvård för barn och unga har länge varit en socialdemokratisk hjärtefråga och därför känns det extra tungt att Region Skåne har infört avgiftsbelagd sjukvård för barn och unga över 12 år. Vi socialdemokrater tänker på alla familjer med sämre ekonomi som kan tvingas avstå från att söka vård när deras barn är sjuka. Det är orättvist! Det är en grym, omänsklig och utan överdrift förnedrande behandling av våra barn.
Jag sitter i Regionfullmäktige och vi har reserverat oss mot detta beslut. Tyvärr så har vi inte majoritet denna mandatperiod och vi har inte kunnat styra detta beslut. Men vi tänker driva frågan vidare!
Amela A. Hodzic
Jag undrar om införandet av patientavgifter för barn är ett yttre politiskt tryck eller en inre övertygelse hos Femklövern? Är det kortsiktigt vinstintäkt som dikterar deras agerande? Menar Femklövern att solidaritet med kommande generationer är beslutet att låta barnfamiljer betala för barnavård?
Barnen ska behandlas med respekt. När de är små bygger barnen upp en bild av en värld som det går att lita på och en bild av sig själv som en person som är värd att älska och som själv sedan kommer att kunna älska andra. Vi vuxna ska vara förebilder, vi ska ta hand om dem och vi politiker är också vuxna som har det yttersta ansvaret att tänka på våra barn och skydda dem på alla sätt. Det är politiskt ansvarstagande att satsa på barnen och inte svika barn. Det är rättvist att behandla alla lika! Det är solidariskt att tänka på alla människor men i första hand på barnen men det är grymt att göra det svårare för dem. Avslutningsvis vill jag bara säga att fri sjukvård för barn och unga har länge varit en socialdemokratisk hjärtefråga och därför känns det extra tungt att Region Skåne har infört avgiftsbelagd sjukvård för barn och unga över 12 år. Vi socialdemokrater tänker på alla familjer med sämre ekonomi som kan tvingas avstå från att söka vård när deras barn är sjuka. Det är orättvist! Det är en grym, omänsklig och utan överdrift förnedrande behandling av våra barn.
Jag sitter i Regionfullmäktige och vi har reserverat oss mot detta beslut. Tyvärr så har vi inte majoritet denna mandatperiod och vi har inte kunnat styra detta beslut. Men vi tänker driva frågan vidare!
Amela A. Hodzic
30 oktober 2007
Miljöfrågan seg och felriktad
Miljöhoten har länge funnits i forskningens medvetande. Det började rean på 60-talet med "Tyst vår", en världsomskakande bok som gav upphov till minskat användande av bland annat pcb och ddt. Sedan 80-talet har det funnits en stark rörelse med fokus på människans ekologiska fotavtryck, vilket är en intressant teori om man vill fördjupa sig hur världen hänger ihop och mäniskans del i den. Böcker i ämnet ecological footprint finns att få tag på. De som intresserat sig för miljö och biologiska processer vet det här, att det knappast är något nytt. Ändå har man inte prioriterat miljöfrågor i samhällsdebatten. Allmänheten har dock fått upp ögonen för det här bara de senaste åren. Al Gore har vi att tacka för det och att han nyligen fick fredspriset säger en hel del om en förändrad prioritering. Men det är ack så sent! Typiskt mänskligt kanske kan vara att sätta skygglapparna på och blunda för det outhärdliga. Att vi är på mycket god väg till att utrota oss själva tycks vara en lägre prioritering än skattesänkningar och andra lyxproblem som ofta diskuteras. Insatser borde gjorts för länge sedan - hur vi nu ska stoppa en utveckling där alla kineser vill ha bil eller att världen blir allt mer industrialiserad med enorma utsläpp som följd är en fråga. Högern som profilerat sig inom miljöpolitiken på senaste tid helt plötsligt fokuserar på effektivisering av högteknologi. Konsumtionen är central, en helig ko i västvärlden som ingen på allvar frågasätter. Så vad göra? Att sopsortera och köpa lågenergilampor är något som basuneras ut i media. Vi får veta hur mycket den lilla människan kan göra, om alla kämpar lite extra. Det här är vilseledande skitsnack. De stora bovarna när det gäller utsläpp och utmattning av naturresurser är de stora företagen, mäktiga män i sina bästa år som vaktar sina ekonomiska värden. Som inte bryr sig ett skit om deras barnbarn inte kan leva ett fullvärdigt liv. Pengar styr i vårt paradigm framför allt annat och det vet högern. Att fokusera på effektivitet av högteknologi är att komma billigt undan. För vem ska kunna argumentera emot dem? Dina återanvända pappkartonger gör varken till eller från så länge enorma ekonomiska antropocentriska (människocentrerade) affärsvärden styr vårt samhälle framför de ekocentriska värdena. Politikerna vet att vi kan stoppa upp våra återanvända plastförpackningar och glasflaskor nånstans, men ingen vågar säga det till oss. Absolut inget fel på återvinning - men lite prioritering tack!
/Matilda
29 oktober 2007
Fantastisk mottagning
Vet ni att vi har en helt fantastisk bröstmottagning i Malmö? När det klagas så mycket på sjukvården i alla möjliga sammanhang så vill jag gärna berätta om något som vi ska vara stolta över. Bröstmottagningen på UMAS är en öppen mottagning, det betyder att man inte behöver gå till en läkare först och få en remiss, utan om man är orolig för en knöl i ett bröst kan man gå dit direkt. Väl där får man träffa specialister, göra mammografi, biopsi och ultraljud och innan man går därifrån får man besked om knölen är cancer eller inte. Tänk vad mycket ångestfylld oro som man slipper, inga remisser som ska skickas fram och tillbaka, ingen väntan för att få tid hos olika läkare, inga jobbiga telefontider att passa för att få resultat av prover och så vidare. Och skulle det vara cancer så kan åtgärder och behandling komma igång snabbare. Så här borde det fungera överallt. Det kräver egentligen inte heller mer resurser utan handlar om att man organiserar vården runt patienten, och inte tvärtom. Jag hoppas verkligen att den borgerliga majoritetens beslut att lägga ut all mammografi i Skåne på entreprenad inte kommer att slå sönder den här verksamheten.
Johanna
Johanna
23 oktober 2007
Gästbloggaren: Victoria Ahlberg om kärnkraft
En av åttiotalets absolut största debatter har nått klimax igen – frågan om kärnkraften. Det senaste halvåret har debattinläggen tätnat. Men debatten är skev. Den är felkonstruerad och ojämn. Förespråkare och motståndare diskuterar inte riktigt samma sak. Förespråkarna lyfter vanligen kärnkraften blott som en fråga om miljövänlig energiomvandling, legitimerat av den allmänna oron för klimatet. Motståndare tar däremot oftare ett större grepp om frågan och införlivar den i det stora samtalet om hållbar utveckling. Så klart beror detta på att förespråkare och motståndare måste välja sina argument, men resultatet är två diskussioner inom ramen för en debatt.
Regeringens kärnkraftssatsningar har hyllats av kärnkraftsförespråkare runt om i landet det senaste året. Tankeförbudsparagarafen har tagits bort, den förhindrade forskning som kunde leda till uppförandet av nya kärnkraftverk. Tillsammans med de anmärkningsvärda nya satsningarna på kärnteknik skickar dessa ut skrämmande signaler. Det går förvisso att argumentera för att tankeförbudsparagrafen var omotiverad och att de nya kärntekniksatsningarna är små. Förändringarna förblir likväl en symbol för en allt mer uttalad tro på kärnkraft och ett allt större erkännande av icke-satsningar på hållbar energi. Regeringen pekar självsäkert ut riktningen med hela handen, österut och söderut, med exempel som Finland och Frankrike.
Men det ligger ingen självsäkerhet i att bara göra som alla andra. När ska Reinfeldt och hans sällskap inse det? Det är obegåvat att göra andras handlingsförlamning till sin egen.
Problemet med regeringens agerande är att de inskränker frågan till att enbart handla om miljövänlig energiomvandling. En enkel begäran är därför att förespråkarna måste vidga sin diskussion i debatten. Först när argument läggs fram och bemöts från båda håll, får vi en fullt begriplig diskussion. Det vore intressant att se var förespråkarna skulle placera in kärnkraften i den hållbara samhällsutvecklingen. Fast möjligen förordar de ingen hållbar samhällsutveckling. Förutsatt att de gör det, skulle det vara fascinerande att höra hur de säkrar nästkommande generationers skydd mot konsekvenserna av den dyra, hälsofarliga och olycksdrabbade kärnkraften.
Victoria Ahlberg sitter i miljönämnden i Malmö och är aktiv i SSU.
Regeringens kärnkraftssatsningar har hyllats av kärnkraftsförespråkare runt om i landet det senaste året. Tankeförbudsparagarafen har tagits bort, den förhindrade forskning som kunde leda till uppförandet av nya kärnkraftverk. Tillsammans med de anmärkningsvärda nya satsningarna på kärnteknik skickar dessa ut skrämmande signaler. Det går förvisso att argumentera för att tankeförbudsparagrafen var omotiverad och att de nya kärntekniksatsningarna är små. Förändringarna förblir likväl en symbol för en allt mer uttalad tro på kärnkraft och ett allt större erkännande av icke-satsningar på hållbar energi. Regeringen pekar självsäkert ut riktningen med hela handen, österut och söderut, med exempel som Finland och Frankrike.
Men det ligger ingen självsäkerhet i att bara göra som alla andra. När ska Reinfeldt och hans sällskap inse det? Det är obegåvat att göra andras handlingsförlamning till sin egen.
Problemet med regeringens agerande är att de inskränker frågan till att enbart handla om miljövänlig energiomvandling. En enkel begäran är därför att förespråkarna måste vidga sin diskussion i debatten. Först när argument läggs fram och bemöts från båda håll, får vi en fullt begriplig diskussion. Det vore intressant att se var förespråkarna skulle placera in kärnkraften i den hållbara samhällsutvecklingen. Fast möjligen förordar de ingen hållbar samhällsutveckling. Förutsatt att de gör det, skulle det vara fascinerande att höra hur de säkrar nästkommande generationers skydd mot konsekvenserna av den dyra, hälsofarliga och olycksdrabbade kärnkraften.
Victoria Ahlberg sitter i miljönämnden i Malmö och är aktiv i SSU.
21 oktober 2007
Det kostar att arbeta
En 60-årig kvinna jag känner har arbetat sedan 15 års ålder, huvudsakligen inom handel och industri. Efter att under några år haft ont i armarna och handlederna sa kroppen stopp. Händerna var utslitna och det fanns inget brosk kvar som hindrade benen från att slita mot varandra. Smärtan gjorde det omöjligt att arbeta och finmotoriken fungerade inte riktigt som tidigare. Att arbeta heltid var otänkbart och alternativet var att gå ner till deltid och få sjukersättning på deltid. Borgarnas politik gör att hon får mindre pengar eftersom ”det skall löna sig att arbeta”. Hur lönar det sig för den som har slitit ut sig genom arbete att få sänkt sjukersättning och sjukpenning? Budskapet till henne, och flera andra som har arbetat sig till sjukskrivning och sjukpension är snarare – ni borde inte ha arbetat så mycket, nu får ni skylla er själva!
Sänkta ersättningar i socialförsäkringssystemet ger varken fler arbeten eller färre sjukdomar. Konsekvensen blir istället att de som är för sjuka för att arbeta får mindre att leva för och att fler går till arbetet trots att de är sjuka för att de inte har råd att vara utan inkomsten. Hur det skall gagna någon förstår inte jag.
Anna-Lena Hogerud
Sänkta ersättningar i socialförsäkringssystemet ger varken fler arbeten eller färre sjukdomar. Konsekvensen blir istället att de som är för sjuka för att arbeta får mindre att leva för och att fler går till arbetet trots att de är sjuka för att de inte har råd att vara utan inkomsten. Hur det skall gagna någon förstår inte jag.
Anna-Lena Hogerud
15 oktober 2007
En jämställd stad
Jag såg en intressant studie som en forskare vid namn Birgitta Andersson (kulturgeografiska institutionen i Lund) har gjort. Den handlade om trafik och visade att kvinnor löper större risk för olyckor i trafiken än män. Detta beror inte på det gamla skämtet att kvinnor är sämre bilförare utan på att kvinnor och män förflyttar sig olika i trafiken. Männen i studien åkte i huvudsakligen mellan bostaden och hemmet, medan kvinnorna gjorde många små resor tex. från bostaden till dagis, till arbetet, till affären, till dagis, till bostaden. Hennes studie visar också att i de hushåll där det fanns två bilar, körde mannen den större och nyare bilen medan kvinnan körde mindre, äldre och mer krockfarliga bilar.
I sin studie ”Rädslans rum – trygghetens rum” visar hon hur kvinnor i Malmö skapat sig en mängd strategier för att undvika att utsättas för sexuellt våld när de rör sig i det offentliga rummet. Kvinnorna i hennes studie berättar hur de tar omvägar hem från jobbet när de slutar sent för att slippa cykla genom gångtunnlar eller mörka parker. En annan vanlig strategi på natten var att cykla ute i vägen för att undvika buskage och ha fritt synfält.
”Stadsmiljöer planeras utan kunskap om eller hänsyn till hur kvinnor förflyttar sig och det begränsar kvinnors, möjligheter och val” säger Birgitta Andersson i en intervju. Hon menar att den traditionella stadsplaneringen har handlat mer om att lösa framkomligheten för bilister, företrädelsevis män, än om att skapa tryggare platser för de som går, cyklar och åker kollektivt, företrädesvis kvinnor, ungdomar och äldre.
När man läser Birgitta Anderssons studie blir det väldigt tydligt att kvinnors rörelsefrihet begränsas pågrund av stadens utformning, vilket inte behövts om t.ex. buskar klipps ned, belysning setts över och cykelvägar planerats annorlunda. Här har vi politiker ett viktigt ansvar att föra upp trygghetsfrågorna på dagordningen och börja diskutera stadsplanering ur ett genusperspektiv.
Frida
I sin studie ”Rädslans rum – trygghetens rum” visar hon hur kvinnor i Malmö skapat sig en mängd strategier för att undvika att utsättas för sexuellt våld när de rör sig i det offentliga rummet. Kvinnorna i hennes studie berättar hur de tar omvägar hem från jobbet när de slutar sent för att slippa cykla genom gångtunnlar eller mörka parker. En annan vanlig strategi på natten var att cykla ute i vägen för att undvika buskage och ha fritt synfält.
”Stadsmiljöer planeras utan kunskap om eller hänsyn till hur kvinnor förflyttar sig och det begränsar kvinnors, möjligheter och val” säger Birgitta Andersson i en intervju. Hon menar att den traditionella stadsplaneringen har handlat mer om att lösa framkomligheten för bilister, företrädelsevis män, än om att skapa tryggare platser för de som går, cyklar och åker kollektivt, företrädesvis kvinnor, ungdomar och äldre.
När man läser Birgitta Anderssons studie blir det väldigt tydligt att kvinnors rörelsefrihet begränsas pågrund av stadens utformning, vilket inte behövts om t.ex. buskar klipps ned, belysning setts över och cykelvägar planerats annorlunda. Här har vi politiker ett viktigt ansvar att föra upp trygghetsfrågorna på dagordningen och börja diskutera stadsplanering ur ett genusperspektiv.
Frida
08 oktober 2007
Likalön för allt arbete?
När jag var hemma hos mina föräldrar i helgen hade jag och min mamma en het diskussion om lön. Hon tycker det är orättvist som det är idag då det skiljer sig flera tusentals kronor mellan olika yrkesgruppen (och inom yrkesgrupper också för den delen). Min mamma är inte alls politiskt medveten, men hon tog upp en viktig princip. Varför ska ett yrke värderas högre än ett annat? Och ännu intressantare; VEM har rätten att värdera människors arbete?
Varför är en undersköterskas lön så mycket lägre än en läkares? Jo, för att läkaren har högre utbildning säger ni. Men om vi gör verklighet av vår vision att införa studilön och därmed göra universitetsstudier gratis för alla. Tycker ni fortfarande att han/hon är värd så mycket mer? De flesta svarar nog ja, med motiveringen att läkaren har ett större ansvar för människors liv. Men om jag kontrar med att undersköterskans kropp slits ut i förtid. Tycker ni inte att det är värt ett lönepåslag?
Vi kan ta lite svårare yrkesgrupper; är vaktmästarens jobb så mycket mer värt än lokalvårdarens? Jag som har ett roligt jobb som jag både trivs och utvecklas med, och dessutom sitter på ett kontor och har det skönt. Är mitt arbete så mycket mer värt än de som tar våra sopor varje dag? Om jag går hem skulle samhället fortfarande funka, men några dagar utan sophämtning så skulle gator och torg vara överfulla. Borde jag inte snarare få mindre i lön eftersom det som bonus är så roligt?
Detta blir naturligtvis en filosofisk diskussion, men jag tycker det är viktigt att diskutera hur vi värderar arbete. Framförallt tycker jag att gapen mellan vissa yrkesgrupper är oförsvarbart stora, men vi är så inkörda i att det är så det skall vara så vi reflekterar allt för sällan över det.
/Frida
Varför är en undersköterskas lön så mycket lägre än en läkares? Jo, för att läkaren har högre utbildning säger ni. Men om vi gör verklighet av vår vision att införa studilön och därmed göra universitetsstudier gratis för alla. Tycker ni fortfarande att han/hon är värd så mycket mer? De flesta svarar nog ja, med motiveringen att läkaren har ett större ansvar för människors liv. Men om jag kontrar med att undersköterskans kropp slits ut i förtid. Tycker ni inte att det är värt ett lönepåslag?
Vi kan ta lite svårare yrkesgrupper; är vaktmästarens jobb så mycket mer värt än lokalvårdarens? Jag som har ett roligt jobb som jag både trivs och utvecklas med, och dessutom sitter på ett kontor och har det skönt. Är mitt arbete så mycket mer värt än de som tar våra sopor varje dag? Om jag går hem skulle samhället fortfarande funka, men några dagar utan sophämtning så skulle gator och torg vara överfulla. Borde jag inte snarare få mindre i lön eftersom det som bonus är så roligt?
Detta blir naturligtvis en filosofisk diskussion, men jag tycker det är viktigt att diskutera hur vi värderar arbete. Framförallt tycker jag att gapen mellan vissa yrkesgrupper är oförsvarbart stora, men vi är så inkörda i att det är så det skall vara så vi reflekterar allt för sällan över det.
/Frida
30 september 2007
Vårdnadsbidrag
Jag måste få kräkas lite över vårdnadsbidraget som de kommuner som så önskar får införa from juli nästa år
Jag hoppas att skadan för förskolan, som får mindre pengar med mindre barn, inte blir så stor eftersom alla kommuner inte kommer införa bidraget. Dessutom antar jag att rätt få kvinnor kommer nyttja det. Men ändå! Hur man än vänder och vrider på det så är vårdnadsbidraget en kvinnofälla, ingen man med huvet i behåll kommer välja att gå hemma för 3000 kr i månaden! Så vem kommer nyttja bidraget? Kvinnor i förhållanden där mannen tjänar betydligt mer, lågutbildade kvinnor, invandrade kvinnor långt från arbetsmarknaden, rika kvinnor som fortsätter jobba men anställer en au-pair flicka för pengarna.
Och för varje barn som är hemma får förskolan mindre pengar. Och för varje kvinna som går hemma får arbetsgivare ytterligare ett argument till varför alla andra kvinnor ska ha lägre lön eller kanske inte alls få ett jobb.
/Jorun
Jag hoppas att skadan för förskolan, som får mindre pengar med mindre barn, inte blir så stor eftersom alla kommuner inte kommer införa bidraget. Dessutom antar jag att rätt få kvinnor kommer nyttja det. Men ändå! Hur man än vänder och vrider på det så är vårdnadsbidraget en kvinnofälla, ingen man med huvet i behåll kommer välja att gå hemma för 3000 kr i månaden! Så vem kommer nyttja bidraget? Kvinnor i förhållanden där mannen tjänar betydligt mer, lågutbildade kvinnor, invandrade kvinnor långt från arbetsmarknaden, rika kvinnor som fortsätter jobba men anställer en au-pair flicka för pengarna.
Och för varje barn som är hemma får förskolan mindre pengar. Och för varje kvinna som går hemma får arbetsgivare ytterligare ett argument till varför alla andra kvinnor ska ha lägre lön eller kanske inte alls få ett jobb.
/Jorun
23 september 2007
abortfrågan i media
SVT hade nyligen ett "dokument inifrån" om att göra abort. I min värld så är SVT någorlunda intresserade av att vara neutrala och folkbildande. Så kändes det inte när jag tittade på denna dokumentär, som skildrade framför allt två tjejerns öden som har mått mycket dåligt efteråt. Hela sjukvården ifrågasattes för att de inte frågar mer ingåene om hur tjejerna kommit fram till deras beslut. Tjejerna kände sig dåligt behandlade ch ångrade sig nästan efteråt, med attityden att om någon bara sagt åt dem att behålla det så skulle de gjort det. Ja till livet-organisationen fick mycket utrymme och rfsl utmålades som hemska människor som går ut med att tjejer ofta mår bra efteråt.
Inte ett enda exempel av en tjej som faktiskt var nöjd med beslutet och som inte hade velat ha det ogjort. Ingen som pratade om att dåligt mående (vilket är naturligt efteråt så klart) inte behöver betyda att hela abortlagstiftningen ska ifrågasättas. Jag var besviken över den oneutrala ställning som genomsyrade programmet. Så uppenbart politiskt ställningstagande, säkert påverkat av nuvarande regering.
Inte ett enda exempel av en tjej som faktiskt var nöjd med beslutet och som inte hade velat ha det ogjort. Ingen som pratade om att dåligt mående (vilket är naturligt efteråt så klart) inte behöver betyda att hela abortlagstiftningen ska ifrågasättas. Jag var besviken över den oneutrala ställning som genomsyrade programmet. Så uppenbart politiskt ställningstagande, säkert påverkat av nuvarande regering.
19 september 2007
Sport och sånt
Nu är jag väl kanske inte precis tjejen med koll på sport, men fotbolls-VM brukar jag ha litegrann koll på. Som i herrfotboll alltså. Nu läser jag att Sverige -som i Sveriges damer- har åkt ut, och jag kan konstatera att jag visste att något fotbolligt på den fronten hände men inte precis att det var VM. Sen jag var liten och själv spelade fotboll i början av 90-talet har det hänt en hel del med uppmärksamheten för tjejfotboll, men den liknar ju inte precis intresset för killfotboll.
Nej, jag vet att det inte är nåt nytt. Men varför skiljer sig intresset för tjejer som spelar fotboll så enormt som intresset för tjejer som håller på med friidrott? Jag har frågat åtskilliga personer (av båda könen) med mer kunskap än mig och får vaga svar det är tråkigt att titta på tjejfotboll än på killfotboll för tjejer spelar sämre helt enkelt. Som sagt, jag kan inte sånt här. Men jag gissar att även friidrottstjejproffsen hoppar lägre och kortare och springer långsammare än killproffsen, och där spelar det ingen roll? Varför det?
Nej, jag vet att det inte är nåt nytt. Men varför skiljer sig intresset för tjejer som spelar fotboll så enormt som intresset för tjejer som håller på med friidrott? Jag har frågat åtskilliga personer (av båda könen) med mer kunskap än mig och får vaga svar det är tråkigt att titta på tjejfotboll än på killfotboll för tjejer spelar sämre helt enkelt. Som sagt, jag kan inte sånt här. Men jag gissar att även friidrottstjejproffsen hoppar lägre och kortare och springer långsammare än killproffsen, och där spelar det ingen roll? Varför det?
Sara
_________________________________________________________________
25 augusti 2007
Lättläst om feminisering och demokratisering inom islam
Blev trött på all tråkig läsning som finns ute idag i media kring islam och muslimer och kände ett ansvar mot mig själv att söka lite annan roligare läsning kring ämnet. Och så klart kommer det en artikel upp dagen efter på Sydsvenskan om islams feminisering av min favorit islamtolkare Jan Hjärpe. (läs artikeln) Där tipsar han också om en ung muslimsk kvinnlig författare - Randa Abdel-Fattah.
Så dagen efter beställde jag böckerna och har snart läst båda hennes böcker:
- "Ser mitt huvud tjockt ut i den här?"
- "Ten things I hate about me"
Lättlästa och humoristiskt skrivna….den unga muslimska tjejen i den multikulturella omgivningen där hon i princip vill bara vara tonåring men istället förväntas ha en massa formulerade svar om hennes tro, bakgrund och muslimernas/terroristernas aktiviteter osv. Stora förväntningar på en tonåring - att vara religionens representant. Hon beskriver så enkelt och roligt hur en ung tjej i två kulturer (som verkar vara i konflikt i dagsläget) kan uppleva vardagen. Många unga icke-muslimska tjejer känner säkert igen sig också…så det bevisar bara hur lika människor är fast de är olika!
Vill bara avsluta med en annan allvarligare artikel som diskuterar islam och demokratiseringen ur en intressant synvinkel.
Roba
Så dagen efter beställde jag böckerna och har snart läst båda hennes böcker:
- "Ser mitt huvud tjockt ut i den här?"
- "Ten things I hate about me"
Lättlästa och humoristiskt skrivna….den unga muslimska tjejen i den multikulturella omgivningen där hon i princip vill bara vara tonåring men istället förväntas ha en massa formulerade svar om hennes tro, bakgrund och muslimernas/terroristernas aktiviteter osv. Stora förväntningar på en tonåring - att vara religionens representant. Hon beskriver så enkelt och roligt hur en ung tjej i två kulturer (som verkar vara i konflikt i dagsläget) kan uppleva vardagen. Många unga icke-muslimska tjejer känner säkert igen sig också…så det bevisar bara hur lika människor är fast de är olika!
Vill bara avsluta med en annan allvarligare artikel som diskuterar islam och demokratiseringen ur en intressant synvinkel.
Roba
23 augusti 2007
Jämställdhet hos unga par?
Har läst om och nyligen bevittnat, återigen, om hur unga par som till synes är jämställda i hemarbetet och övrigt plötsligt tar åt sig alla traditionella könsroller när de gifter sig och/eller får barn. Bevittnade ett giftemål där fäderna talade om att "ge bort" dottern till mannen familj och att mannens familj "fått" en ny familjemedlem. Bara en sån sak. Diverse skojiga bröllopslekar under middagen som handlade om just hemarbete och dess uppdelning visade en ganska stark trend hos detta ändå medvetna par. Vilket skojas bort med diverse "typisk, ja det är ju så.." blickar/kommentarer. Och - vad är det med unga par och parmiddagar tex? Hur många gånger är det inte så att männen börjar snacka om nåt kul "manligt" tillsammans, medan det förväntas att man som tjej ska knyta an till den andra killens tjej och prata om nåt typiskt... tjejigt. När man egentligen bara vill vara med i den första diskussionen, som kanske var intressant i bästa fall. Och vaför kan inte alla prata tillsammans om nåt kul och engagerande? Undantag finns säkert men.. Näää har vi inte kommit längre? Nu får alla unga par sluta vara så himla "pariga" och ta sitt ansvar ;)
/Matilda
--
/Matilda
--
06 augusti 2007
Jämställd sexism
Det här är ju egentligen inte alls en glad nyhet, men jag har de senaste dagarna pratat med två killkompisar om de har fått frågan under en anställningsintervju om de tänker skaffa barn och det visade sig att båda hade det. Båda berättade dessutom om ganska aggressiva intervjuare som sagt kommentarer som "det är INTE till din fördel att du är nygift och har köpt hus bara så du vet", eller "bra att du inte har familj, det skulle aldrig funka i den här tjänsten". Som sagt, det är ju inte alls bra. Helt enkelt jämställd sexism, som är ett begrepp någon i min klass myntade när jag läste genusvetenskap. Men av nån underlig anledning gör det mig ändå glad, en slags "pilutta pilutta-känsla". Jag har för övrigt aldrig fått frågan, det beror på att jag har varit singel sen jag tog ut examen. Större delen av mina singelkompisar har satt upp ett datum för när de kommer att ställa sig i insemineringskö i Danmark. Undrar hur länge det dröjer innan man börjar få frågor om det på en intervju?
Sara
_________________________________________________________________
19 juli 2007
Marknad med strippor
Stripporna är tillbaka på Kiviks marknad efter två år.
"Vi ska ha sex strippor. Anledningen till att vi gjorde upphåll var att polisen ansåg att det skulle kräva extra insatser från deras sida och att vi skulle bekosta det. Men nu har det löst sig så att vi slipper betala för polisbevakning" säger Robert Olsson, marknadsgeneral för Kivicks marknad till Sydsvenskan den 16 juli.
Jag trodde jag skulle trilla av stolen vid frukostbordet. Strippor på marknad? Det trodde jag inte var socialt accepterat i Sverige. När jag gjorde en sökning på nätet upptäckte jag att samma marknadsgeneral tidigare i vår velat göra om Kiviks marknad till en erotikmässa med porr, shower och sexleksaker.
Många kanske tycker det är en kul grej, och att sex är en vara som ska säljas som alla andra. Ofta pratas det om valfrihet, att det är flickornas/kvinnornas fria val om de vill visa upp sig nakna. För mig handlar det om människovärde. Ingen människa ska behöva sälja sin naknakropp eller kön för att få ihop pengar. Det handlar om hur kvinnor historiskt och än idag ses som en andra sortens människa vars kropp kan exploateras och konsumeras. Och eftersom jag inte är liberal blir det inte mer försvarbart om även män förnedras på det här sättet.
Med det starkaste argumentet fick jag när jag lyssnade på ett föredrag med Louise Eek, som arbetat som strippa i Sverige i 17 år. Louise har jobbat på de flesta strippklubbar i Sverige och berättade att man inte tjänar pengar på dansen utan att det bara är en täckmanteln för prostitutionen som det egentligen handlar om. Hon säger också att hade någon frågat henne varför hon jobbade på sexklubb, så hade hon svarat att det var hennes val. Men i sin självbigrafi "spelat liv" berättar hon om skammen som gjorde att hon fortsatte när hon väl börjat.
Nej, vi kan inte acceptera sådant här. Sexindustrin och exploateringen av kvinnokroppen måste alltid bekämpas. Jag uppmannar därför S-kvinnor och alla andra att bojkotta Kiviks marknad!
Frida
"Vi ska ha sex strippor. Anledningen till att vi gjorde upphåll var att polisen ansåg att det skulle kräva extra insatser från deras sida och att vi skulle bekosta det. Men nu har det löst sig så att vi slipper betala för polisbevakning" säger Robert Olsson, marknadsgeneral för Kivicks marknad till Sydsvenskan den 16 juli.
Jag trodde jag skulle trilla av stolen vid frukostbordet. Strippor på marknad? Det trodde jag inte var socialt accepterat i Sverige. När jag gjorde en sökning på nätet upptäckte jag att samma marknadsgeneral tidigare i vår velat göra om Kiviks marknad till en erotikmässa med porr, shower och sexleksaker.
Många kanske tycker det är en kul grej, och att sex är en vara som ska säljas som alla andra. Ofta pratas det om valfrihet, att det är flickornas/kvinnornas fria val om de vill visa upp sig nakna. För mig handlar det om människovärde. Ingen människa ska behöva sälja sin naknakropp eller kön för att få ihop pengar. Det handlar om hur kvinnor historiskt och än idag ses som en andra sortens människa vars kropp kan exploateras och konsumeras. Och eftersom jag inte är liberal blir det inte mer försvarbart om även män förnedras på det här sättet.
Med det starkaste argumentet fick jag när jag lyssnade på ett föredrag med Louise Eek, som arbetat som strippa i Sverige i 17 år. Louise har jobbat på de flesta strippklubbar i Sverige och berättade att man inte tjänar pengar på dansen utan att det bara är en täckmanteln för prostitutionen som det egentligen handlar om. Hon säger också att hade någon frågat henne varför hon jobbade på sexklubb, så hade hon svarat att det var hennes val. Men i sin självbigrafi "spelat liv" berättar hon om skammen som gjorde att hon fortsatte när hon väl börjat.
Nej, vi kan inte acceptera sådant här. Sexindustrin och exploateringen av kvinnokroppen måste alltid bekämpas. Jag uppmannar därför S-kvinnor och alla andra att bojkotta Kiviks marknad!
Frida
03 juli 2007
Protest mot KD-gynekolog
UTTALANDE
Vi protesterar mot kristdemokraternas syn på abortfrågan
Vi inom Skånes Socialdemokratiska kvinnoförbund blev oerhört upprörda över ett uttalandet i talarstolen av f.d. gynekologen Irena Wrigth under kristdemokraternas stämma.
I ett inlägg i abortdebatten så sade Wrigth att hon skulle berätta en berättelse om hur hon hade tagit hem ett 12 veckor aborterat foster och visat sitt 4 ½ åriga barn detta. Barnets reaktion var då "en sådan söt liten baby, kan jag inte få en sådan". Därefter "vem har dödat babyn".
Vi frågar oss då; är det tillåtet för en gynekolog att fritt råda över aborterade foster även om dessa är inlagda i formalin? Även om det skulle vara tillåtet finns det anledning att fundera över den etiska aspekten i hennes handlande?! Ett foster som är 12 veckor gammalt har ej de mänskliga dragen utvecklade att ett litet barn kan säga vilken söt baby. Det är oerhört upprörande att kds representanter kan få framföra sådanda grova övertramp mot alla de kvinnor som tvingas att ta abort efter 12 veckan. Och hur ser Kristdemokraterna ur moralisk och etisk synvinkel på hennes sätt att använda denna berättelse?
Från Skånes S-kvinnor den 30 juni 2007
Vi protesterar mot kristdemokraternas syn på abortfrågan
Vi inom Skånes Socialdemokratiska kvinnoförbund blev oerhört upprörda över ett uttalandet i talarstolen av f.d. gynekologen Irena Wrigth under kristdemokraternas stämma.
I ett inlägg i abortdebatten så sade Wrigth att hon skulle berätta en berättelse om hur hon hade tagit hem ett 12 veckor aborterat foster och visat sitt 4 ½ åriga barn detta. Barnets reaktion var då "en sådan söt liten baby, kan jag inte få en sådan". Därefter "vem har dödat babyn".
Vi frågar oss då; är det tillåtet för en gynekolog att fritt råda över aborterade foster även om dessa är inlagda i formalin? Även om det skulle vara tillåtet finns det anledning att fundera över den etiska aspekten i hennes handlande?! Ett foster som är 12 veckor gammalt har ej de mänskliga dragen utvecklade att ett litet barn kan säga vilken söt baby. Det är oerhört upprörande att kds representanter kan få framföra sådanda grova övertramp mot alla de kvinnor som tvingas att ta abort efter 12 veckan. Och hur ser Kristdemokraterna ur moralisk och etisk synvinkel på hennes sätt att använda denna berättelse?
Från Skånes S-kvinnor den 30 juni 2007
17 juni 2007
Barnsamariter?
Inför S-kvinnors kongress läste jag motionerna som skulle behandlas och ända sedan dess har jag gått och funderat på vad jag tycker om något som kallas Barnsamariter. Det fanns nämligen en motion i häftet som krävde att vi skulle återinföra barnsamariter. Jag som aldrig tidigare stött på begreppet barnsamarit fick veta att det var personer som kom hem till dig och tog hand om ditt sjuka barn medan du var på jobbet. Om man på morgonen upptäkte att ens barn var sjukt ringde man ett telefonnummer och en barnsamarit kom hem och tog hand om barnet medan föräldrarna arbetade. De äldre S-kvinnorna var mycket positiva till förslaget men själv har jag gått och funderat på frågan ända sedan dess. Är detta ett förslag som främjar jämställdheten? Ett argument är att barnsamariter gör att även kvinnor kan satsa på sin karriär, men då utgår man ifrån att familjen är ojämställd och att kvinnan är den som är hemma med sjuka barn. Ett annat argument var att man i familjen slipper bråka om vem som ska vara hemma från sitt arbete med vård av sjukt barn.
Barnsamariter var visserligen en helt skattefinasierad tjänst som kommunerna erbjöd familjer, men jag ser ändå en del paralleller med debatten om skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Det kommer antagligen vara ett yrke som till majoriteten består av kvinnor. Precis som med hushållsnära tjänster befarar jag att det till största del är karriärkvinnor med gott om pengar som kommer att använda sig av barnsamariter. Samt att samhället genom att bistå med barnsamariter sanktionerar ojämställdhet innom familjen.
Å andra sidan är det kanske ett sätt för kvinnor att konkurera på samma vilkor som män på arbetsmarknaden, eftersom arbetsgivarna inte behöver vara rädda för att kvinnorna kommer att ha frånvaro när barnen är sjuka. Samtidigt tycker jag att barnen behöver någon av föräldrarna hemma när de är sjuka istället för någon främling. Frågan om barnsamariter gör mig kort sagt förvirrad, och jag hoppas att ni vill diskutera den med mig för att försöka reda ut mina tankar.
Frida
Barnsamariter var visserligen en helt skattefinasierad tjänst som kommunerna erbjöd familjer, men jag ser ändå en del paralleller med debatten om skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Det kommer antagligen vara ett yrke som till majoriteten består av kvinnor. Precis som med hushållsnära tjänster befarar jag att det till största del är karriärkvinnor med gott om pengar som kommer att använda sig av barnsamariter. Samt att samhället genom att bistå med barnsamariter sanktionerar ojämställdhet innom familjen.
Å andra sidan är det kanske ett sätt för kvinnor att konkurera på samma vilkor som män på arbetsmarknaden, eftersom arbetsgivarna inte behöver vara rädda för att kvinnorna kommer att ha frånvaro när barnen är sjuka. Samtidigt tycker jag att barnen behöver någon av föräldrarna hemma när de är sjuka istället för någon främling. Frågan om barnsamariter gör mig kort sagt förvirrad, och jag hoppas att ni vill diskutera den med mig för att försöka reda ut mina tankar.
Frida
12 juni 2007
Korta köerna för abort!
Det är helt oacceptabelt att många flickor och kvinnor tvingas vänta flera veckor på en abort. Idag varierar köerna mellan olika delar av landet, vilket gör att det är bostadsorten som avgör om man får abort snabbt eller tvingas vänta.
Vi har fri abort i Sverige, men rätten till det urholkas av långa köer.
Förutom den psykiska och fysiska pressen av att tvingas vänta så riskerar man att missa möjligheten till medicinsk abort och tvingas istället att genomgå ett mer ingående ingrepp - kirurgisk abort.
Jag tycker att man ska ha möjlighet att själv välja mellan kirurgisk och medicinsk abort. Problemet är att medicinsk abort bara tillämpas i de tidigare stadierna av graviditeten. Därför innebär lång väntetid att många kvinnor missar denna möjlighet.
Socialstyrelsen utreder nu möjligheten att låta barnmorskor utföra abort. (Idag har bara läkare denna rätt) Självklart ska då barnmorskorna få extra utbildning för uppdraget. Detta borde inte innebära något större problem eftersom barnmorskorna redan idag har en bra grundkompetens och arbetar i team där de kan få stöd kompetensmässigt.
Får fler möjlighet att utföra aborter så blir trycket mindre på de läkare som idag tar hand om alla abortsökande. Då kan vi också korta köerna och öka tillgängligheten för de flickor och kvinnor som idag tvingas vänta orimligt länge.
Hillevi
Vi har fri abort i Sverige, men rätten till det urholkas av långa köer.
Förutom den psykiska och fysiska pressen av att tvingas vänta så riskerar man att missa möjligheten till medicinsk abort och tvingas istället att genomgå ett mer ingående ingrepp - kirurgisk abort.
Jag tycker att man ska ha möjlighet att själv välja mellan kirurgisk och medicinsk abort. Problemet är att medicinsk abort bara tillämpas i de tidigare stadierna av graviditeten. Därför innebär lång väntetid att många kvinnor missar denna möjlighet.
Socialstyrelsen utreder nu möjligheten att låta barnmorskor utföra abort. (Idag har bara läkare denna rätt) Självklart ska då barnmorskorna få extra utbildning för uppdraget. Detta borde inte innebära något större problem eftersom barnmorskorna redan idag har en bra grundkompetens och arbetar i team där de kan få stöd kompetensmässigt.
Får fler möjlighet att utföra aborter så blir trycket mindre på de läkare som idag tar hand om alla abortsökande. Då kan vi också korta köerna och öka tillgängligheten för de flickor och kvinnor som idag tvingas vänta orimligt länge.
Hillevi
03 juni 2007
dagens underkläder
http://www.aftonbladet.se/vss/mode/story/0,2789,1084083,00.html
På aftonbladet kan man nu läsa om högst intressanta modeskapelser.
Kolla in nya stringtrosan, c-stringen som kläms fast som ett diadem i häcken.
Som om inte vanlig string är illa nog.. Läs och förfasas.
/Matilda
26 maj 2007
Låt gömda barn gå till skolan....så polisen kan hämta dem..?
Regeringen har gjort en utredning om gömda flyktingbarn och kommit fram till att de bör få gå i skolan. Det är ju en bra utveckling som möjliggör för fler av de ca 1000-1500 gömda barn som finns i Sverige att leva ett någorlunda normalt liv.
Men samtidigt säger utredaren att det ska vara fritt fram för polisen att hämta barnen i skolan och att skolan kan anmäla barnen till Migrationsverket. Om barnen riskerar att hela familjen bli anmälda om de går till skolan - är inte det omänsklig press och ansvar att lägga på redan utsatta barn?
/Jorun
Men samtidigt säger utredaren att det ska vara fritt fram för polisen att hämta barnen i skolan och att skolan kan anmäla barnen till Migrationsverket. Om barnen riskerar att hela familjen bli anmälda om de går till skolan - är inte det omänsklig press och ansvar att lägga på redan utsatta barn?
/Jorun
24 maj 2007
Lägre abortgräns och preventivmedel
Nu vill kd sänka abortgränsen, det var ju ganska väntat i och för sig men ändå väldigt anmärkningsvärt i ett land där fri abort varit en sådan självklarhet. Man blir mörkrädd när stadsministern träffar Bush och tycker han är en hyvens kille, när sjukvården hotar bli allt mer privatiserad och fria aborter ifrågasätts. Pro life verkar ju få allt större genomslagskraft lite överallt och just pro life är anledningen till varför jag anser att aborten ska vara fri. I ett läge där vi har en vuxen människa och ett foster är det moraliskt helt klart vem som ska ha mest att säga till om, vems liv det handlar om. Vem som blir mest påverkad av utgången. Fostrets mentala kapacitet är lägre än djurens, vilka vi anser oss få döda och behandla lite hur vi vill. Dör man som foster går man faktiskt inte miste om någonting - man saknar inte det liv man aldrig fick (här anser dock många att fostret faktiskt går miste om sitt "framtida liv", men rent moralteoretiskt är detta inte helt oproblematiskt och beror dessutom ofta på den religiösa moralens påverkan). En ung kvinnas liv kan fullständigt raseras, ofta pga att en man inte tagit sitt ansvar, ska hennes liv inte få vägra tyngre än en cellklumps "rätt att leva"?, för det är vad det är i ett tidigt stadium, hur hemskt det än låter.. Jag tycker personligen att det är obehagligt med sena aborter, jag själv skulle inte kunna abortera efter v 10, eftersom jag vet hur långt utvecklingen då är kommen, men detta är MIN åsikt. Det ger mig inte rätt att förbjuda dem som vill göra det i v 16 om de måste. Samma måste gälla den politiska makten. Den dagen våra svenska politiker försöker styra en ung kvinnas öde genom att begränsa hennes rätt till självbestämmande och att få styra över sitt eget liv, den dagen vill jag inte vara svensk medborgare.
En liten tanke angående den underhållande p-pillerdebatten här på bloggen. Att manliga p-piller inte kommit ut är inte pga sänkt sexlust hos män utan för att säkerheten är så dålig - för männens fertilitet! Att det de facto är mycket svårare att stänga av spermatogenesen OCH ATT FÅ TILLBAKS DEN IGEN, än om vi tillfälligt stänger av ägglossningen som är relativt lätt att få tillbara. Risk för infertilitet är inte godtagbart efter p-plleranvändning vare sig för män eller kvinnor. Det mörkas med problemen runt p-piller för tjejer och det skrivs ut alldeles för mycket av detta! Det värsta är att kvinnor själva skriver ut till andra unga kvinnor. Man får nästan skäll som ung tjej på ungdomsmottagningen om man inte tar p-piller men ändå är sexuellt aktiv. Jag fick själv KÄMPA för att få hormonspiral pga att jag inte fött några barn. Det kallar jag sexistiskt! Det finns alltså ingen egentlig anledning till att man måste vänta, de anser bara att unga tjejer knullar runt med olika partners och därför inte ska ha något implantat pga något ökad infektionsrisk vid partnerbyte. Vilka fördomar. Man måste så klart individanpassa preventivmedelsvalet! Och förresten, alla människor kan INTE använda kondom, det gäller både män och kvinnor, rent anatomiskt och medicinskt. Så den diskussionen är totalt snedvriden.
Vi måste alla ta vårt ansvar, för att färre aborter ska behöva göras, men inte på bekostnad av kvinnan.
22 maj 2007
Kriscentrum
Vi har nu lagt ännu en aktivitet bakom oss. Om vi varje termin kan göra studiebesök och prata med människor som arbetar med att göra betydelsefulla insatser för kvinnor så ska vi snart kunna se till att politiken ska kunna vara anpassad till den målgrupp den är ämnad för.
Kriscentrum för kvinnor är en del i kvinnofridsprogrammet som med dess olika delar har fått stor publicitet på olika ställen runtom i Sverige. De gör ett oerhört viktigt arbete med sin öppna mottagning och boende för 9 kvinnor och deras barn. Tyvärr finns det få platser och de blir varje månad tvingade att säga nej till 10- 15 kvinnor.
Självfallet dök många frågor upp under besöket och även många idéer om vidare arbetsområden såsom samarbete mellan Danmark och Sverige när det gäller kvinnor som kommer till Sverige på anknytning med en man som har danskt medborgarskap. Vi påtalade problemet med hur socialtjänstlagen skall tolkas i de fall kvinnan vill lämna sin man men där socialtjänsten bedömer att mannen är försörjningsskyldig och därför skapar problem för kvinnans frigörelse från mannen. Det kom slutligen även upp från om larmpaket och om dessa ger ett fullgott skydd för den utsatta kvinnan.
Nu väntar vi bara på att dessa platser skall utökas. Kriscentrum är en av de bästa saker som Malmö stad har gjort för stadens kvinnor och verksamheten borde därför utökas så att kvinnor slipper vara kvar i destruktiva förhållanden på grund av för få platser.
Om ni vill besöka Kriscentrums öppna mottagning eller vill komma i kontakt med dem ring 040- 290999. / Elin
Dags för jobbintervju? Här får du bra tips
20 maj 2007
Backlash i Polen
Jag är nyss hemkommen från Pride i Warszawa.
Två motdemonstrationer var på plats, den ena nynazistisk och den andra familjekonservativ. Enda orsaken att det inte blev en våldsam sammandrabbning med Pride paraden var den höga polisnärvaron.
Det är inte bara homosexuella som drabbats av samhällsklimatet och den nya regeringens konservativa politik, utan även kvinnor.
Samtidigt som kvinnan förväntas vara en "madonna" så finns en stor sexindustri som marknadsförs fullt öppet. Överallt i Warszawa fanns små tappelappar på gatorna där prostituerade bjöds ut. Det gavs till och med möjlighet att välja mellan olika kvinnor, presenterade nakna på bilderna. Även på hotellet fanns broschyrer där gästerna erbjöds att köpa sex.
Trots att mycket gått åt fel håll på senare år, så finns det ändå hopp.
Den konservativa högerregeringen hade bara stöd av strax över hälften av befolkningen i senaste valet. Det finns således en stark opposition.
Det var också fantastiskt att se den höga närvaron i Pride paraden - 20 000 deltog!
Det fanns dessutom en hel del åskådare som sympatiserade med paraden.
Förr, när vi hade abortförbud, åkte svenska kvinnor till Polen för att göra abort. Idag tillhör Sverige ett av de mest jämställda länderna i världen.
Detta visar att förändring är möjlig! Både i Sverige och Polen!
Två motdemonstrationer var på plats, den ena nynazistisk och den andra familjekonservativ. Enda orsaken att det inte blev en våldsam sammandrabbning med Pride paraden var den höga polisnärvaron.
Det är inte bara homosexuella som drabbats av samhällsklimatet och den nya regeringens konservativa politik, utan även kvinnor.
Samtidigt som kvinnan förväntas vara en "madonna" så finns en stor sexindustri som marknadsförs fullt öppet. Överallt i Warszawa fanns små tappelappar på gatorna där prostituerade bjöds ut. Det gavs till och med möjlighet att välja mellan olika kvinnor, presenterade nakna på bilderna. Även på hotellet fanns broschyrer där gästerna erbjöds att köpa sex.
Trots att mycket gått åt fel håll på senare år, så finns det ändå hopp.
Den konservativa högerregeringen hade bara stöd av strax över hälften av befolkningen i senaste valet. Det finns således en stark opposition.
Det var också fantastiskt att se den höga närvaron i Pride paraden - 20 000 deltog!
Det fanns dessutom en hel del åskådare som sympatiserade med paraden.
Förr, när vi hade abortförbud, åkte svenska kvinnor till Polen för att göra abort. Idag tillhör Sverige ett av de mest jämställda länderna i världen.
Detta visar att förändring är möjlig! Både i Sverige och Polen!
14 maj 2007
Sexistiska recentioner
Jag fick detta på mailen av en vän och det gjorde mig mycket upprörd:
Maxim Lindqvist är en musik/nöjesjournalist som återkommande skriver
sexistiskt skit i sina kulturartiklar, bland annat i tidningen Nöjesguiden. Nu har vi tröttnat på vad de släpper igenom - någon gång får det vara nog, nu ska det visas motstånd.
http://www.nojesguiden.se/musik/14214
Det är inte första eller värsta gången. Maxim Lindqvist har gjort det
kvinnoförnedrande och lesbofoba till sitt signum. SSUaren Victoria Ahlberg analyserar den här recensionen mycket bra på sin blogg.
http://victoriaahlberg.blogspot.com/2007/05/njesguiden-goes-sexism.html
Reagera gärna på olika sätt om också du blir arg. Sexism, homofobi och
kvinnoförnedrande män ska motarbetas.
Kontakta Nöjesguiden via http://nojesguiden.se/contact
/Frida
Maxim Lindqvist är en musik/nöjesjournalist som återkommande skriver
sexistiskt skit i sina kulturartiklar, bland annat i tidningen Nöjesguiden. Nu har vi tröttnat på vad de släpper igenom - någon gång får det vara nog, nu ska det visas motstånd.
http://www.nojesguiden.se/musik/14214
Det är inte första eller värsta gången. Maxim Lindqvist har gjort det
kvinnoförnedrande och lesbofoba till sitt signum. SSUaren Victoria Ahlberg analyserar den här recensionen mycket bra på sin blogg.
http://victoriaahlberg.blogspot.com/2007/05/njesguiden-goes-sexism.html
Reagera gärna på olika sätt om också du blir arg. Sexism, homofobi och
kvinnoförnedrande män ska motarbetas.
Kontakta Nöjesguiden via http://nojesguiden.se/contact
/Frida
03 maj 2007
P-piller - för vem?
P-pillren bidrog till en sexuell revolution för kvinnor när de kom, eftersom de möjliggjorde för kvinnor att ha sexuella relationer utan att bli med barn. Kvinnorna kunde ta makten över sin sexualitet. Men idag är p-piller inte alltid en befrielse.
Vi tycker att p-piller ofta skrivs ut slentrianmässigt till unga tjejer som besöker en ungdomsklinik. Har du sex? Här får du p-piller. Har du acne? Här får du p-piller. Har du menssmärtor? Här får du p-piller. Äter du p-piller förväntas du dessutom ha sex, och hur redo är en 14-åring för det? För unga tjejer kan p-piller även innebära att de har svårt att ställa krav på kondom eftersom de redan har ett preventivmedel.
Många kvinnor i 25-30 års åldern upplever att de befunnit sig i ett kroppsligt fängelse under de kanske 10-15 år som de ätit p-piller. Vi hör ofta hur tjejer i vår omgivning berättar om kroppsliga reaktioner som svullnader, illamående, huvudvärk, irritation, ängsla och brist på sexuell lust, vilket de upplever försvinner när de slutar äta hormoner. Om de kontaktat läkare pga. biverkningarna har de alltid menat att det beror på något annat. Ändå har problemen försvunnit när de slutat äta p-piller.
Hur bra är det egentligen att äta p-piller större delen av sitt liv? Varför finns det så lite forskning kring p-pillers inverkan på kvinnors kroppar? Varför går inte utvecklingen på det här området framåt? Vart tog p-pillren för män vägen? Det måste finnas andra alternativ.
Frida och Jorun
Vi tycker att p-piller ofta skrivs ut slentrianmässigt till unga tjejer som besöker en ungdomsklinik. Har du sex? Här får du p-piller. Har du acne? Här får du p-piller. Har du menssmärtor? Här får du p-piller. Äter du p-piller förväntas du dessutom ha sex, och hur redo är en 14-åring för det? För unga tjejer kan p-piller även innebära att de har svårt att ställa krav på kondom eftersom de redan har ett preventivmedel.
Många kvinnor i 25-30 års åldern upplever att de befunnit sig i ett kroppsligt fängelse under de kanske 10-15 år som de ätit p-piller. Vi hör ofta hur tjejer i vår omgivning berättar om kroppsliga reaktioner som svullnader, illamående, huvudvärk, irritation, ängsla och brist på sexuell lust, vilket de upplever försvinner när de slutar äta hormoner. Om de kontaktat läkare pga. biverkningarna har de alltid menat att det beror på något annat. Ändå har problemen försvunnit när de slutat äta p-piller.
Hur bra är det egentligen att äta p-piller större delen av sitt liv? Varför finns det så lite forskning kring p-pillers inverkan på kvinnors kroppar? Varför går inte utvecklingen på det här området framåt? Vart tog p-pillren för män vägen? Det måste finnas andra alternativ.
Frida och Jorun
01 maj 2007
1 maj
Här sitter fyra Avantgardetjejer utslagna på gräset i Folkets Park i Malmö och lyssnar på en ganska platt Per Nuder. Ilmar ser inte heller särskilt imponerad ut - och han hade definitivt gjort det bättre. Varför får Ilmar aldrig 1:a maj-tala i Malmö? Han är ju en fantastisk talare och Malmöborna älskar honom!
Nuders lågvattenmärke var när han började prata om att de som är socialliberaler i folkpartiet kan komma över till oss istället. Hursa?
Jag ställer gärna upp på att de som röstat på folkpartiet men känner att det var fel kommer över till oss. Men socialliberalism är en ideologi och socialdemokrati en annan. Är man medvetet och uttalat socialliberal (synonymer: flatliberal, pissliberal, snälliberal), tycker jag att man ska hålla sig till sin högerkant. Om inte Folkpartiet passar, kan man ju börja kränga Expressen, eller nå't.
Nästan 1000 gick i tåget, ungefär 2 500 lyssnade i parken. Bästa siffrorna sedan 2001, enligt opartisk journalistkälla. Lustigt nog har Nuder även periodens bottenrekord från 2004, enligt samma källa.
SSU Malmös nyvalda och superduktiga ordförande Sara Björk Jensen höll ett bejublat tal. Gissa om vi ska värva dig till Avantgarde när du blivit för gammal för SSU, Sara!
Övriga talare var Malmö Arbetarekommuns nyvalda ordförande Christine Axelsson och LO-sektionens nyvalda ordförande Eva Glimhed. Båda gjorde mycket bra ifrån sig. Och det värmde ändå mitt skadeglada Malmöitiska hjärta att alla de tre Malmötjejerna var bättre än herr influgen stockholmare.
Julia
29 april 2007
”Första maj, första maj. Varje sliten kavaj blir en mantel av strålande sol”
Imorgon är det 1a maj; arbetarnas internationella högtidsdag. Jag har varit ute och demonstrerat på 1a maj så länge jag kan minnas. När jag var liten tog mina föräldrar med mig varje år, med undantag för några år under 90-talet då de var besvikna på politiken som bedrevs. När jag var 15 år gick jag med i SSU och sedan dess har jag gjort ett eget val att demonstrera varje år. Varför ska man då demonstrera?
Den ena andledningen till att jag demonstrerar på 1a maj är för att minnas och hedra alla de arbetare och socialdemokrater som kämpat och byggt upp dagens välfärdssamhället. De som har gjort det möjligt för oss att organisera oss i fackföreningar, skapat trygghet i arbetslivet, sett till att barnomsorgen byggts ut och att det blivit jämställdare mellan kvinnor och män. Den andra anledningen är för att bilda opinion och föra upp en speciell politisk fråga på dagordningen. I år känns det extra viktigt att gå ut och visa att vi inte acceptera den borgerliga politiken. Årets viktigaste fråga är givetvis A-kassan som borgarna har försämrat, tätt följd av nej till utförsäljning av sjukvården och försämrade kvinnolöner.
Hoppas vi ses i tåget! Samling 13.30 på Stortorget i Malmö och 12.30 på Clemenstorget i Lund.
Frida
Den ena andledningen till att jag demonstrerar på 1a maj är för att minnas och hedra alla de arbetare och socialdemokrater som kämpat och byggt upp dagens välfärdssamhället. De som har gjort det möjligt för oss att organisera oss i fackföreningar, skapat trygghet i arbetslivet, sett till att barnomsorgen byggts ut och att det blivit jämställdare mellan kvinnor och män. Den andra anledningen är för att bilda opinion och föra upp en speciell politisk fråga på dagordningen. I år känns det extra viktigt att gå ut och visa att vi inte acceptera den borgerliga politiken. Årets viktigaste fråga är givetvis A-kassan som borgarna har försämrat, tätt följd av nej till utförsäljning av sjukvården och försämrade kvinnolöner.
Hoppas vi ses i tåget! Samling 13.30 på Stortorget i Malmö och 12.30 på Clemenstorget i Lund.
Frida
Varför är det så svårt att få besöksförbud?
Min kompis har ett ex som på olika sätt har förföljt henne under nästan fyra år. Det handlar om SMS, telefonsamtal och mail till henne och samtliga av hennes familjemedlemmar, som ömsom är vänliga ömsom är hotfulla. Det handlar om cirklande med bil kring hennes bostad och det har en gång handlat om ett våldtäktsförsök. Nu har hon äntligen tagit beslutet att anmäla honom, och för ett par dagar sedan ringde jag därför polisen (det anses så allvarligt att hon genast fick ett journummer) och diskuterade besöksförbud med dem. Jag hade ingen aning om att det är så in i h-e svårt att få! Jag fick tala med en vänlig men ganska krass kvinnlig polis som förklarade för mig att det hela antagligen inte räcker för att få ett sådant förbud, och att de flesta
som får besöksförbud ändå struntar i det.
som får besöksförbud ändå struntar i det.
Det märkliga är att reaktionen jag får från de flesta jag har pratat med är: Ja, det är ju trist i just det här fallet, men inte så konstigt att det är svårt att få igenom ett besöksförbud för det är klart att sånt kan missbrukas. Och det kan ju det mesta, men jag undrar ändå: Missbrukas hur då? Någon vill inte att en annan person kontaktar henne, hon säger till honom men han fortsätter i alla fall. En myndighet tar beslutet att han inte får fortsätta. Jaha, vad spelar det för roll? Jag fattar faktiskt inte!
Handlar det enbart om kostnaden för utredningen? Vad är annars problemet? Är man rädd för att samtliga i Sverige ska utfärda besöksförbud för varandra och låsa in sig i varsin garderob?
Sara
16 april 2007
Antifeminist
Aftonbladet intervjuar idag moderaternas finansborgarråd i Stockholm Kristina Axén Olin, som bland annat säger så här:
Varför inte ställa högre krav på männen?
– Det är inte så enkelt. Vi kvinnor har svårare än män att stänga av matsäckar, gympapåsar och dammråttor.
Varför då?
– Jag tror det är genetiskt, att vi är födda så.
Är män hopplösa?
– Nej absolut inte. Jag älskar män.
Alla vi som saknar snopp är alltså genetiskt programmerade att packa en gympapåse, men det är en riktig utmaning för de stackars männen. Man tar sig för pannan.
Gör ett tankeexpriment: tänk er ovanstående dialog mellan två män istället, där den ena säger att män till exempel är bättre på att chefa och meka med bilar - och "älskar kvinnor"...
Julia
Läs hela artikeln på http://www.aftonbladet.se/vss/kvinna/story/0,2789,1046623,00.html
Varför inte ställa högre krav på männen?
– Det är inte så enkelt. Vi kvinnor har svårare än män att stänga av matsäckar, gympapåsar och dammråttor.
Varför då?
– Jag tror det är genetiskt, att vi är födda så.
Är män hopplösa?
– Nej absolut inte. Jag älskar män.
Alla vi som saknar snopp är alltså genetiskt programmerade att packa en gympapåse, men det är en riktig utmaning för de stackars männen. Man tar sig för pannan.
Gör ett tankeexpriment: tänk er ovanstående dialog mellan två män istället, där den ena säger att män till exempel är bättre på att chefa och meka med bilar - och "älskar kvinnor"...
Julia
Läs hela artikeln på http://www.aftonbladet.se/vss/kvinna/story/0,2789,1046623,00.html
14 april 2007
Tjejer som sportar på männens planhalva
Varför kan kvinnliga idrottare aldrig tas på allvar? Varför måste de alltid avdramatiseras lite genom att man spelar på deras kvinnlighet och fysiska attribut? Tjejer som spelar i traditionellt killiga sporter förlöjligas naturligtvis extra. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när MFF damerna nu byter namn till LdB Football Club Malmö. LdB dvs Lait de Beauté som i det välkända kroppsvårdsmärket. Jag menar, hur ska man kunna ta ett fotbollslag som heter Skönhetsmjölk på allvar?? Istället för att få vara duktiga, tävlingsinriktade idrottare måste de i första hand vara kvinnor vars primära intresse naturligtvis är sitt yttre – det hör vi ju på namnet! Någon mer än jag som tror att damfotbollen nu kommer hånas mer än någonsin?!
På onsdag är det i vart fall dags för deras hemmapremiär i Malmö. Jag hoppas att vi är många som går dit på onsdag kl 19.00 och hejar fram dem, deras töntiga namn till trots!!
Läs gärna Sydsvenskans förträffliga sportkrönikör, Anja Gatu, som skriver om LdB FC här.
/Jorun
På onsdag är det i vart fall dags för deras hemmapremiär i Malmö. Jag hoppas att vi är många som går dit på onsdag kl 19.00 och hejar fram dem, deras töntiga namn till trots!!
Läs gärna Sydsvenskans förträffliga sportkrönikör, Anja Gatu, som skriver om LdB FC här.
/Jorun
03 april 2007
Klassberoende jämställdhet
Under min tid som stretande student mot akademiska höjder har jag haft diverse tillfälliga jobb. Alla så kallade skitjobb, där man varit underbetald och behandlad därefter. Dessa jobb har alla haft att göra med handel och service. Nu när man gett handelsanställda ett lönelyft på 12% under 3 år har medias bild varit att alla varit sååå tacksamma, nöjda och glada. Nyheterna förmedlade att detta i praktiken innebär ett lyft på 700-800 kr/månad i pånboken. Jag fattar inte vad de är så glada för. 12% på TRE år med tanke på normala löneutvecklingar inom andra brancher och samhällets prisutveckling under denna period, det är ju peanuts! Antingen ljuger alla, eller så är vi så glada och nöjda för att vi är så hunsade och ojämställt anpassade till att just anpassa oss efter någon annans pipa. Hade män i manliga brancher accepterat det här? Aldrig. Beviset finns i lönestatistiken. Men det är inte lätt att stå upp och tro på sig själv inom service/handels-yrken. Att kräva ett lönelyft innebär ofta ett hånskratt eller erbjudande om avsked "om det inte passar damen". Det underligaste är att ju sämre jobb jag haft desto sämre behandlad blir man, inte bara av sina överordnade. Mitt lågvattensmärke var jobbet i kassan på en billighets-stormarknad. Kunderna var arbetarklass och bemötandet mycket tufft. Aldrig har jag blivit så illa behandlad av okända män som den sommaren. Nej det finns en anledning varför kvinnor i serviceyrken inte får mer och inte orkar kräva det heller. Är jämställda medmänniskor och ett respektfullt bemötande en klassfråga? Jag börjar tro det.
/Matilda
/Matilda
27 mars 2007
Helgnöjen
Den här tiden på året är helt galen om man är politiskt aktiv. Bara årsmöten, årsmöten och årsmöten hela tiden.
Helgen som gick sägs det ha varit vår med fågelsång och glassväder. Men i lördags valde jag, Frida, Amela och Åsa istället Malmö arbetarekommuns årsmöte i Kockums Fritids plåtskjul till konferensanläggning. Det var faktiskt inte så illa det heller. Stämningen var bra, debattens vågor gick höga och LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin höll ett eldande tal som till stor del handlade om regeringens försämring av a-kassan.
Vi valde en ny ordförande för sossarna i Malmö också - Christine Axelsson. Ett stort grattis och välkommen från Avantgarde Skåne! Christine kallar sig feminist och vill gärna utveckla partiarbetet så att det blir mer diskussion och lättare att påverka. Det ser vi fram emot. Christine lovade också på stående fot att dyka upp här som gästbloggare, så snart får vi veta mer om hur hon tänker.
Helgen som gick sägs det ha varit vår med fågelsång och glassväder. Men i lördags valde jag, Frida, Amela och Åsa istället Malmö arbetarekommuns årsmöte i Kockums Fritids plåtskjul till konferensanläggning. Det var faktiskt inte så illa det heller. Stämningen var bra, debattens vågor gick höga och LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin höll ett eldande tal som till stor del handlade om regeringens försämring av a-kassan.
Vi valde en ny ordförande för sossarna i Malmö också - Christine Axelsson. Ett stort grattis och välkommen från Avantgarde Skåne! Christine kallar sig feminist och vill gärna utveckla partiarbetet så att det blir mer diskussion och lättare att påverka. Det ser vi fram emot. Christine lovade också på stående fot att dyka upp här som gästbloggare, så snart får vi veta mer om hur hon tänker.
På söndagen var det sedan dags för S-kvinnor i Skåne att ha sitt årsmöte i Trelleborg. Vi var där en tapper skara bestående av Frida, Ida, Sara, Amela, Hillevi och undertecknad och jag tror att vi sänkte medelåldern med minst fem år.
Mötet i sig var väldigt trevligt. Alla var glada över att se oss. Heléne Fritzon, som är ordförande i Socialdemokraterna i Skåne, höll ett intressant föredrag om den utredning om våld mot kvinnor som hon gjorde på uppdrag av den förra regeringen. Heléne berättade skrämmande fakta som att 100 000 - 190 000 barn har bevittnat våld i familjen enligt en uppskattning som Rädda Barnen har gjort. Här sitter Heléne bland avantgardisterna och rotar i sin handväska :-)
Årsmötet bekräftade enhälligt distriktsstyrelsens nominering av Veronica Palm till S-kvinnors ordförande och (trumpetfanfar) vi fick också med alla på att nominera Hillevi till ledamot i förbundsstyrelsen. Frida gjorde en fin insats i talarstolen.
Dessutom fick vi med alla våra nominerade som ombud eller suppleanter till förbundsmötet i juni. Jag blev vald till ett av sex ordinarie ombud och blev jublande fantastiskt glad och stolt över det fina förtroendet. Frida och Elin blev båda suppleanter. Det känns ju lumpet att hoppas att några av de andra faller ifrån så att F och E får åka med, men jag kan inte låta bli att göra det litegrann ändå...
Julia
19 mars 2007
Gästbloggaren: Lena Näslund om Mona Sahlin
Det bästa med Monas stora söndagstal på partikongressen var att det kändes som om vi har fått ett generationsskifte. Det finns hopp om partiet! Mona är bara åtta år yngre än Göran Persson, men hon behandlade en rad frågor som jag aldrig har hört honom tala om, och hon hade andra referenser.
Hon hade (har) en kvinnas perspektiv och i det långa avsnittet om unga människors jämförelsevånda visade hon tydligt att hon har andra och yngre kontakter än Göran hade.
Hon vet t.ex. att unga (tjejer) kollar BMI med varandra, bara en sån sak!
Men, låt oss nu vara vaksamma när vi tar del av den kritik som kommer. Den kommer, var så säkra. Hon kommer att utpekas som mindre seriös, mer ytlig, mindre påläst! Det kommer också att finnas kvinnor som hakar på gubbarnas kritik som ju för det mesta bottnar i rädsla för konkurrens och för kvinnors framsteg och framgångar.
Mona är en helt ny sorts partiledare och ska inte jämföras efter samma mall som hennes föregångare!
Lena Näslund, ordförande S-kvinnor i Skåne
Hon hade (har) en kvinnas perspektiv och i det långa avsnittet om unga människors jämförelsevånda visade hon tydligt att hon har andra och yngre kontakter än Göran hade.
Hon vet t.ex. att unga (tjejer) kollar BMI med varandra, bara en sån sak!
Men, låt oss nu vara vaksamma när vi tar del av den kritik som kommer. Den kommer, var så säkra. Hon kommer att utpekas som mindre seriös, mer ytlig, mindre påläst! Det kommer också att finnas kvinnor som hakar på gubbarnas kritik som ju för det mesta bottnar i rädsla för konkurrens och för kvinnors framsteg och framgångar.
Mona är en helt ny sorts partiledare och ska inte jämföras efter samma mall som hennes föregångare!
Lena Näslund, ordförande S-kvinnor i Skåne
18 mars 2007
Bilder från partikongressen
Klubban har fallit, Mona är socialdemokraternas ordförande och jublet vet inga gränser. Mona står mitt i det blå ljuset från alla TV-kameror.
Och så äntrar hon talarstolen...
...men applåderna vill aldrig ta slut.
S-kvinnor i snygga t-shirtar väntar på Mona.
Och så den obligatoriska presskonferensen!
Nyss talade Mona om framtiden. Det är viktigt att vi visar att vi är feminister, sade hon bland annat. Vi måste ha på oss jämställdhetsglasögonen hela tiden.
Maud Olofsson kan prata om hushållsnära bävrar*, sade hon också, så utvecklar vi hela tjänstesektorn.
Och "allt kristdemokraterna är för, är det en bra princip att vara emot, tycker jag".
En fantastisk kongress går mot sitt slut!
Hälsningar från Avantgarde Skånes utsända
Julia
*Detta måste jag nog förklara. Skämtet syftar på att Maud Olofsson i valrörelsen hela tiden pratade om att "vi måste bli ivriga bävrar istället för att vara matade fågelungar". Mona kontrade med att "vi måste stoppa denna bäverkvinna innan hon gnager sönder varenda trygghetssystem vi har". Och så nu de hushållsnära bävrarna.
15 mars 2007
Svar från Martin Hansson
Idag fick jag/vi detta svar från Martin Hansson.
Julia
Bästa Julia,
Självklart tar jag avstånd från prostitution! Självklart tar jag avstånd från det omdömeslösa agerandet av danska tidningen Super.
Jag är helt felciterad i Aftonbladet av journalisten Jill Sjölund. Hon ringde sent på kvällen i torsdags förra veckan och försökte få mig att kommentera en utlottning av tidningen Super. Jag visste inget om det hon frågade utan mitt svar var att "jag vet inte vad du pratar om och jag arbetar i Sverige". Detta vred hon till och formulerade det som att jag inte tar ställning.
Jag tar självklart ställning mot prostitution och när jag nu fått information om tidningen Supers lotteri tar jag givetvis avstånd från detta också. Det hela är mycket upprörande och omdömeslöst.
Vänliga hälsningar
Martin Hansson
Julia
Bästa Julia,
Självklart tar jag avstånd från prostitution! Självklart tar jag avstånd från det omdömeslösa agerandet av danska tidningen Super.
Jag är helt felciterad i Aftonbladet av journalisten Jill Sjölund. Hon ringde sent på kvällen i torsdags förra veckan och försökte få mig att kommentera en utlottning av tidningen Super. Jag visste inget om det hon frågade utan mitt svar var att "jag vet inte vad du pratar om och jag arbetar i Sverige". Detta vred hon till och formulerade det som att jag inte tar ställning.
Jag tar självklart ställning mot prostitution och när jag nu fått information om tidningen Supers lotteri tar jag givetvis avstånd från detta också. Det hela är mycket upprörande och omdömeslöst.
Vänliga hälsningar
Martin Hansson
09 mars 2007
Brev till Martin Hansson
Brevet har nu gått iväg till Martin Hansson med 168 underskrifter (om jag räknade rätt).
Tack, alla!
Jag kommer att lägga ut Martin Hanssons svar på bloggen.
Även om brevet gått iväg, är det inte för sent att skriva på det.
Gör så här: tryck på "kommentarer" under brevet. Skriv ditt namn (och eventuell kommentar, om du har någon) i rutan som heter "Leave your comment" längst ner i det fönster som hoppar upp. Kryssa i rutan "anonymous" och tryck på knappen "publish your comment".
Klart!
Nu kan du kolla så att ditt namn ligger sist i listan.
Avantgarde Skåne gm. Julia
Till:
Martin Hansson,
VD Aller Sverige
Fega inte, Martin Hansson!
Vi som har skrivit under detta brev är djupt bekymrade över att du inte vill ta ställning mot att en dansk tidning som ingår i Aller-koncernen lottar ut sex med en prostituerad till sina läsare.
De mänskliga rättigheterna innefattar varje människas rätt till sin egen kropp. Prostitution är ett uttryck för mäns våld mot kvinnor och barn och ett allvarligt samhällsproblem som är till stor skada både för de individer som utnyttjas och samhället i stort. Prostitution och människohandel, droger och våld är oskiljbart förknippade med varandra.
Aller-förlagets tävling befäster dessutom den för alla jämställdhetssträvaden helt förödande bilden av kvinnan som en vara som kan köpas, säljas eller lottas ut.
Sedan 1999 är det olagligt i Sverige att köpa eller försöka köpa sexuella tjänster. Förbudet utvidgades 2005 till att även gälla ersättning som getts eller utlovats av tredje person. När Aller-förlaget står för räkningen när en av dess danska tidningar lottar ut sex med en prostituerad, gör man alltså något som inte bara är djupt oetiskt och som kränker människovärdet, utan som dessutom vore en kriminell handling om den ägde rum i Sverige.
Fega inte, Martin Hansson! Ta ställning mot prostitution, mot denna kränkning av människovärdet och mot den internationella brottslighet som handlar med kvinnor och barn. Ta avstånd från ditt danska systerförlags agerande.
MVH
Julia Janiec, ordförande i Avantgarde Skåne
...
...
(alla övriga namn står i kommentarerna)
Tack, alla!
Jag kommer att lägga ut Martin Hanssons svar på bloggen.
Även om brevet gått iväg, är det inte för sent att skriva på det.
Gör så här: tryck på "kommentarer" under brevet. Skriv ditt namn (och eventuell kommentar, om du har någon) i rutan som heter "Leave your comment" längst ner i det fönster som hoppar upp. Kryssa i rutan "anonymous" och tryck på knappen "publish your comment".
Klart!
Nu kan du kolla så att ditt namn ligger sist i listan.
Avantgarde Skåne gm. Julia
Till:
Martin Hansson,
VD Aller Sverige
Fega inte, Martin Hansson!
Vi som har skrivit under detta brev är djupt bekymrade över att du inte vill ta ställning mot att en dansk tidning som ingår i Aller-koncernen lottar ut sex med en prostituerad till sina läsare.
De mänskliga rättigheterna innefattar varje människas rätt till sin egen kropp. Prostitution är ett uttryck för mäns våld mot kvinnor och barn och ett allvarligt samhällsproblem som är till stor skada både för de individer som utnyttjas och samhället i stort. Prostitution och människohandel, droger och våld är oskiljbart förknippade med varandra.
Aller-förlagets tävling befäster dessutom den för alla jämställdhetssträvaden helt förödande bilden av kvinnan som en vara som kan köpas, säljas eller lottas ut.
Sedan 1999 är det olagligt i Sverige att köpa eller försöka köpa sexuella tjänster. Förbudet utvidgades 2005 till att även gälla ersättning som getts eller utlovats av tredje person. När Aller-förlaget står för räkningen när en av dess danska tidningar lottar ut sex med en prostituerad, gör man alltså något som inte bara är djupt oetiskt och som kränker människovärdet, utan som dessutom vore en kriminell handling om den ägde rum i Sverige.
Fega inte, Martin Hansson! Ta ställning mot prostitution, mot denna kränkning av människovärdet och mot den internationella brottslighet som handlar med kvinnor och barn. Ta avstånd från ditt danska systerförlags agerande.
MVH
Julia Janiec, ordförande i Avantgarde Skåne
...
...
(alla övriga namn står i kommentarerna)
Detta sjuka händer 2007
Detta är det sjukaste jag har läst på länge.
En herrtidning i Danmark, som ägs av Aller-koncernen, lottar ut sex med en prostituerad. Chefredaktören försvarar sig med att tävlingen startade på initiativ från den prostituerade själv (!). Och Allers svenske VD vägrar att ta ställning eftersom han inte tycker att det rör honom.
Är det den 1 april idag? Jag kollade faktiskt datumet för säkerhets skull, men den enda rimliga förklaringen är tyvärr att dessa gubbar fullständigt tappat förståndet.
Efter lunch ska jag sätta mig och plita på ett brev till Allers förlags svenske VD med uppmaningen att han ska ta kraftfullt avstånd från danskarnas vidriga idé. Jag tänker sedan lägga ut brevet på bloggen i några dagar, så att alla som vill kan skriva på det.
Julia
En herrtidning i Danmark, som ägs av Aller-koncernen, lottar ut sex med en prostituerad. Chefredaktören försvarar sig med att tävlingen startade på initiativ från den prostituerade själv (!). Och Allers svenske VD vägrar att ta ställning eftersom han inte tycker att det rör honom.
Är det den 1 april idag? Jag kollade faktiskt datumet för säkerhets skull, men den enda rimliga förklaringen är tyvärr att dessa gubbar fullständigt tappat förståndet.
Efter lunch ska jag sätta mig och plita på ett brev till Allers förlags svenske VD med uppmaningen att han ska ta kraftfullt avstånd från danskarnas vidriga idé. Jag tänker sedan lägga ut brevet på bloggen i några dagar, så att alla som vill kan skriva på det.
Julia
08 mars 2007
En ros till alla kvinnor på den stora dagen - 8 mars
Hej systrar!
Idag är årets stora dag, 8 mars! Ut och fira!
Vi ses på Gustav Adolfs torg kl.18 ikväll för att fira vår dag. Demonstrationen börjar 18.30 och anordnas av bl a Vänsterpartiet/Ung vänster, RFSL, Tjejjouren, Asylgruppen, ABF och International Solidarity Movement.
Alla är välkomna!
Ps. Lyssnade på en del av TV4s nyhetsmorgon där dagens gäst var Fredrik Reinfeldt. Han fick frågan om han tror att nu när de slopat förslaget om könskvotering i styrelserummet, blir det mer jämställt där? Svaret blev en konstig förklaring om att det intressanta är att förbättra för kvinnor i början och mitten av sina karriärer. Arbetet i styrelsen innebär att man är i slutet av sitt karriär. Fattar inte logiken!!! Styrelserna är ju tillsatta för att styra verksamheterna, det är där makten är...ska styrelserna fortsätta dominaras av män och dessutom folk i slutet av sina karriärer??
/Roba
Idag är årets stora dag, 8 mars! Ut och fira!
Vi ses på Gustav Adolfs torg kl.18 ikväll för att fira vår dag. Demonstrationen börjar 18.30 och anordnas av bl a Vänsterpartiet/Ung vänster, RFSL, Tjejjouren, Asylgruppen, ABF och International Solidarity Movement.
Alla är välkomna!
Ps. Lyssnade på en del av TV4s nyhetsmorgon där dagens gäst var Fredrik Reinfeldt. Han fick frågan om han tror att nu när de slopat förslaget om könskvotering i styrelserummet, blir det mer jämställt där? Svaret blev en konstig förklaring om att det intressanta är att förbättra för kvinnor i början och mitten av sina karriärer. Arbetet i styrelsen innebär att man är i slutet av sitt karriär. Fattar inte logiken!!! Styrelserna är ju tillsatta för att styra verksamheterna, det är där makten är...ska styrelserna fortsätta dominaras av män och dessutom folk i slutet av sina karriärer??
/Roba
06 mars 2007
Det händer saker i förbundet!
De senaste dagarna har det varit en del skriverier om S-kvinnors ordförande. I sommar kommer S-kvinnor att ha förbundsmöte och redan nu vet vi att det finns flera kandidater till ordförandeposten. Vår egen klubb nominerade på årsmötet Veronika Palm till ordförande för S-kvinnoförbundet. Här kan ni läsa en artikel från aftonbladet och en från Sydsvenskan.
Frida
Frida
04 mars 2007
Internationella kvinnodagen!
I fredags firades internationella kvinnodagen på idrottshallen i Rosengård. (Lite i förväg, egentligen är det inte förrän 8 mars)
Det var säkert hundratals kvinnor i salen och en fantastisk stämning!
Musik varvades med dansframträdanden och höjdpunkten var när Mona Sahlin, dagens huvudtalare, anlände!
Hon höll ett mycket bra, kärnfullt tal och dansade dessutom senare på kvällen, vilket var mycket uppskattat.
Mona har nu fått vänja sig vid att stå i rampljuset. Hon var definitivt kvällens huvudperson!
Jag hoppas hon blir vald till vår första kvinnliga s-ordförande på partikongressen om några veckor. Efter 118 år med män vid rodret är det verkligen dags för en kvinna!
/Hillevi
Det var säkert hundratals kvinnor i salen och en fantastisk stämning!
Musik varvades med dansframträdanden och höjdpunkten var när Mona Sahlin, dagens huvudtalare, anlände!
Hon höll ett mycket bra, kärnfullt tal och dansade dessutom senare på kvällen, vilket var mycket uppskattat.
Mona har nu fått vänja sig vid att stå i rampljuset. Hon var definitivt kvällens huvudperson!
Jag hoppas hon blir vald till vår första kvinnliga s-ordförande på partikongressen om några veckor. Efter 118 år med män vid rodret är det verkligen dags för en kvinna!
/Hillevi
02 mars 2007
Förföljelse i familjen - ett asylskäl!
Kvinnors rätt till asyl på grund av förföljelse som baseras på att de är kvinnor är en viktig och kontroversiell fråga. Kvinnors utsatthet inom familjen av män, fädrer och bröder räknas ju ofta som en privat angelägenhet som den egna statens regering ska skydda dem mot. Tyvärr funkar det ju allt för ofta inte så, inte ens i vårt eget land.
Därför är ett upprop som detta jätte viktigt! Det handlar om en kvinna som misshandlats av sin make i Bangladesh, sökt asyl i Sverige men blivit utvisad.
Tråkigt bara att se att den ende som reserverat sig mot uppropet är en socialdemokrat....
/Jorun
Därför är ett upprop som detta jätte viktigt! Det handlar om en kvinna som misshandlats av sin make i Bangladesh, sökt asyl i Sverige men blivit utvisad.
Tråkigt bara att se att den ende som reserverat sig mot uppropet är en socialdemokrat....
/Jorun
Asyl och Hälsa
Nästa fredag är det dags för seminariedagen Asyl och Hälsa som arrangeras av FARR och Broderskapsrörelsen. Dessutom är Avantgarde en av flera stolta medarrangörer.
Ni kan läsa mer om arrangemanget här och det finns fortfarande möjlighet att anmäla sig till emelia.frennmark@broderskap.se, helt kostnadsfritt såklart.
/Jorun
Ni kan läsa mer om arrangemanget här och det finns fortfarande möjlighet att anmäla sig till emelia.frennmark@broderskap.se, helt kostnadsfritt såklart.
/Jorun
Upphandling - verktyg i jämställdhetsarbetet
Sydsvenskan skrev igår om den nya regeringens "dumping" av förslaget om könskvotering. Ni kan läsa artikeln här.
Det var väl väntat av den borgerliga regeringen. Jag verkar ha missat debatten runtomkring det, om det nu blev en debatt. Vad är alternativet då enligt den nya regeringen?
Ofta tycker jag inte om könskvotering men i bland är det ett nödvändigt ont. Samtidigt kan man ändra ett beteende genom att ge lite morötter.
En fundering jag har haft i och med att jag jobbar mycket med inköpsfrågor och det som är mest spännande med inköp är att det är ett starkt verktyg för att genomföra förändringar. Via inköpen ställs krav på etiska och miljöfrågor…men även jämställdhetsfrågor…om så önskas. Det gör många företag och myndigheter i viss mån vad gäller etiska och miljöfrågor. Effekten är stor tycker jag. Våra myndigheter och regeringen kan faktiskt lyfta fram jämställdhetsfrågan via deras upphandlingar. Ju mer jämställd företaget är desto mer prioriteras den i upphandlingarna. Så enkelt är det inte så klart, men en bra bit på rätt väg.
/Roba
Det var väl väntat av den borgerliga regeringen. Jag verkar ha missat debatten runtomkring det, om det nu blev en debatt. Vad är alternativet då enligt den nya regeringen?
Ofta tycker jag inte om könskvotering men i bland är det ett nödvändigt ont. Samtidigt kan man ändra ett beteende genom att ge lite morötter.
En fundering jag har haft i och med att jag jobbar mycket med inköpsfrågor och det som är mest spännande med inköp är att det är ett starkt verktyg för att genomföra förändringar. Via inköpen ställs krav på etiska och miljöfrågor…men även jämställdhetsfrågor…om så önskas. Det gör många företag och myndigheter i viss mån vad gäller etiska och miljöfrågor. Effekten är stor tycker jag. Våra myndigheter och regeringen kan faktiskt lyfta fram jämställdhetsfrågan via deras upphandlingar. Ju mer jämställd företaget är desto mer prioriteras den i upphandlingarna. Så enkelt är det inte så klart, men en bra bit på rätt väg.
/Roba
28 februari 2007
Gästbloggaren: Veronica Palm om abort
Det händer saker på Avantgarde Skånes blogg!
Under våren ska vi bjuda in ett antal intressanta personer att gästblogga hos oss. På så sätt hoppas vi kunna vässa bloggen lite extra och göra den ännu mer spännande för läsarna.
Först ut är Veronica Palm, 34-årig (s)-riksdagskvinna från Stockholm som har ett stort engagemang för kvinnors och barns rättigheter.
/Avantgarde Skåne gm. Julia
Fri abort räddar liv!
Varje dag dör 500 kvinnor som en följd av illegala aborter. Tänk dig en kvinna som förstår att hon är gravid i en sprucken relation, eller så är hon bara barnet själv, eller kan helt enkelt inte mätta en mun till.
Kvinnan våndats över beskedet, troligen har hon haft dålig sexualupplysning och liten tillgång till preventivmedel. Till slut fattar hon det jobbiga beslutet att genomföra en abort, trots att lagstiftningen där hon bor förbjuder det och att samhället moraliserar över såna som hon. Hon betalat en hutlös summa pengar till en klåpare som med smutsiga redskap genomför ingreppet. Kvinnan dör.
För två veckor sedan besökte jag en förlossningsklinik i Dar es Salaam. Kvinnor i Tanzania föder i snitt mer än fem barn och nästan sex av tusen kvinnor dör i barnsäng. I Tanzania är abort förbjudet, liksom i stora delar av den fattiga världen. Men det betyder inte att aborter inte finns, bara att de är dyra och att det är större risk för kvinnans liv. Enligt studier i Dar se Salaam har var femte 26-årig kvinna gjort abort. På sjukhuset jag besökte fanns också en mottagning för kvinnor med sviter efter osäkra aborter. Där möts man av unga, desperata kvinnor med blödningar, infektioner och söndertrasade underliv.
Ibland behöver man få nya perspektiv för att se hur världen fungerar. Hur skulle du reagera om du varje dag i morgontidningen får läsa att ännu en jumbojet har störtat och samtliga 500 passagerare dog? Det är ingen risk, du kommer inte att få läsa det. Kanske för att de 500 kvinnor som dör varje dag i sviterna efter osäkra aborter ofta är fattiga, för att de dör till följd av något som är förbjudet - eller kanske just för att de är kvinnor?
Veronica Palm
Under våren ska vi bjuda in ett antal intressanta personer att gästblogga hos oss. På så sätt hoppas vi kunna vässa bloggen lite extra och göra den ännu mer spännande för läsarna.
Först ut är Veronica Palm, 34-årig (s)-riksdagskvinna från Stockholm som har ett stort engagemang för kvinnors och barns rättigheter.
/Avantgarde Skåne gm. Julia
Fri abort räddar liv!Varje dag dör 500 kvinnor som en följd av illegala aborter. Tänk dig en kvinna som förstår att hon är gravid i en sprucken relation, eller så är hon bara barnet själv, eller kan helt enkelt inte mätta en mun till.
Kvinnan våndats över beskedet, troligen har hon haft dålig sexualupplysning och liten tillgång till preventivmedel. Till slut fattar hon det jobbiga beslutet att genomföra en abort, trots att lagstiftningen där hon bor förbjuder det och att samhället moraliserar över såna som hon. Hon betalat en hutlös summa pengar till en klåpare som med smutsiga redskap genomför ingreppet. Kvinnan dör.
För två veckor sedan besökte jag en förlossningsklinik i Dar es Salaam. Kvinnor i Tanzania föder i snitt mer än fem barn och nästan sex av tusen kvinnor dör i barnsäng. I Tanzania är abort förbjudet, liksom i stora delar av den fattiga världen. Men det betyder inte att aborter inte finns, bara att de är dyra och att det är större risk för kvinnans liv. Enligt studier i Dar se Salaam har var femte 26-årig kvinna gjort abort. På sjukhuset jag besökte fanns också en mottagning för kvinnor med sviter efter osäkra aborter. Där möts man av unga, desperata kvinnor med blödningar, infektioner och söndertrasade underliv.
Ibland behöver man få nya perspektiv för att se hur världen fungerar. Hur skulle du reagera om du varje dag i morgontidningen får läsa att ännu en jumbojet har störtat och samtliga 500 passagerare dog? Det är ingen risk, du kommer inte att få läsa det. Kanske för att de 500 kvinnor som dör varje dag i sviterna efter osäkra aborter ofta är fattiga, för att de dör till följd av något som är förbjudet - eller kanske just för att de är kvinnor?
Veronica Palm
27 februari 2007
Manlig amning?
Förra helgens temakväll på svt kartlade könsfrågor. En dokumentär handlade om manlig amning. Man har funnit ett fåtal män i vissa länder som blivit änklingar och tvingats börja amma sina spädbarn – och upptäckt att det går att genomföra! Även svenska män har testat och lyckats få mjölk att utsöndras. "Bara som ett roligt experiment". Det visade sig att de flesta barnmorskor känner till fenomenet. "Om man har ett barn som suger riktigt bra kan det ta en vecka för mjölken att strömma till". Från en vecka till en månad skulle det ta. Jag frågar mig, hur många känner egentligen till det här? Att män inte bara har bröstvårtor utan även alveoler inuti brösten där mjölk faktiskt kan tillverkas. Jag som biolog blir mycket förvånad över att det aldrig någonsin gjorts undersökningar vad den manliga mjölken innehåller, om den är likvärdig eller bara någon annan mjölkliknande vätska. Vetenskapen har känt till fenomenet men medvetet inte analyserat! Detta kan ju bara bero på stigmat.Vad händer om män blir likvärdiga eller åtminstone en viktig del av att föda upp ett barn? Många positiva saker kan ske. Män knyter bättre an till sitt barn, slipper känna sig betydelselösa den första perioden då mammans amning är det som gäller. Det kanske blir svårare för män att lämna sina barn om de skapar detta intima band? Men vad är det då som gör att vissa av oss får obehagkänslor inför detta? Varför är bara kvinnan god nog till att amma i våra ögon?Visst kan man även se en humoristisk sida. Hur blir det i framtiden om män regelbundet ammar sin avkomma? Kommer evolutionen rent av att ge männen större bröst? Blir kvinnans preferens att välja män med stora bröst framför dem med mindre (sämre faders-kvaliteer)?Och vad händer då med könsrollerna om våra likheter blir fler?Med ett belåtet leende,
/Matilda
/Matilda
23 februari 2007
Leve hyresrätten!
Hyresgästföreningen i Stockholm har tagit initiativ till en namninsamling mot högerregeringens förslag om att avskaffa Allbo-lagen (lagen om allmännyttiga bostadsföretag) den 1 juli i år. Jag såg ett helt förfäligt debattprogram om hyresrätten på TV, där en stackars gammal dam blivit drabbad av att hennes hus skulle ombildas till bostadsrätter. Därför blir man extra glad när man kan läsa i tidningen och se på TV att Socialdemokraterna i Malmö inte har några planer på att sälja ut allmännyttan eller försvaga hyresrätten, utan tvärtom ökar byggandet och ger MKB nya ägardirektiv. Skillnaden mellan borgerlig och socialdemokratisk politik är glasklar. Dagens ros till kommunalrådet Anders Rubin, som har ansvar för stadsplanering i Malmö, och som uttryckte sig så bra om bostäder i TV!
Frida
Frida
21 februari 2007
Arg
Jag är så arg. Det är nästan så att orden stockar sig för mig och jag inte vet hur jag ska uttrycka det. För det första så har vi det här med moder jord. Istället för att bara prata om hållbar utveckling måste vi börja göra något åt det. Varför i hela världen kan man bara inte göra om Roma Sockerbruk till en etanolfabrik? Gotland lever traditionellt av sockerbetorna. Använd denna möjlighet och prata inte om att det är energislösande att framställa etanol, låt då istället fabriken själv gå på etanol. I Skåne finns det dessutom också utmärkt jord för att producera sockerbetor. För medan vi tänker och forskar på möjliga medel reser allt fler och förbrukar allt mer av det lilla ozonlager vi har kvar. För oss här på norra halvklotet kommer kanske inte skadorna bli så stora men på andra delar av klotet kan de bli förödande. Fredrik Reinfeldt- sluta av tysta ner din miljöminister! Låt honom istället öppet visa på sina förslag. Jag lovar att det kan ge dig bättre möjligheter att få svenska folket mer samarbetsvilliga.För det andra har vi bostadsmarknaden, segregationen, A- kassan, naggandet på Kollektivavtalen, utvinningen av olja, rasismen, diskrimineringen av afrikanska länder i IR, illegaliseringen av aborträtten och så vidare.Jag är arg./Elin
Publicerad a
Publicerad a
19 februari 2007
Ny styrelse!
Ikväll valde vi en ny styrelse för vår S-kvinnoklubb Avantgarde Skåne. Bland annat valde vi en ny ordförande som jag vill passa på att önska lycka till! Ordförande: Julia Janiec Kassör: Jorun Jakobsson-Koca Studieledare: Sara Clapham Medlemsansvarig: Frida Karlsson Ledamöter: Elin Sundin och Roba El-Ghadban Om du läser vår blogg och är intresserad av att veta mer om vår kvinnoklubbs verksamhet eller bli medlem, kontakta oss på rebellflickan@yahoo.se eller ring 040-6607315. /Frida
17 februari 2007
Tydlig moderatpolitik
"Ta 3 betala för 2. Efter vårens löneförhandlingar är det rea på arbetskraft... rean gäller dock inte direktörer". Innan jag läst texten trodde jag att det var reklam från klädaffären Dressman, men så såg jag det där med rea på arbetskraft och såg att det stod arbetsgivarna i hörnet. Jag gick hem till min sambo och svor över de arbetsfientliga svinen som äntligen visar vad de står för. Min sambo frågade om jag hade sett SEKO reklamen som prydde stan. ”SEKO? Det stod att den var från arbetsgivarna!”. Nästa dag stannade jag och läste på alla tre sidorna av reklamstolpen och såg att det faktiskt var reklam från fackförbundet SEKO. Riktigt bra reklam faktiskt. Om alla arbetstagare blir lika förbannade som jag, så har de verkligen lyckats med sitt syfte. Att arbetsgivarna, med stöd av den borgerliga regeringen, vill sänka lönerna är ingen hemlighet. Målet är en arbetsmarkand som i USA, med en växande låglönesektor för unga, kvinnor och lågutbildade. I en intervju i Sydsvenskan den 28 augusti 2006, tog Lunds ledande moderatpolitiker Christer Wallin upp just detta med låglönejobb. Han tycker att det är ”ett problem att vi i Sverige inte har en låglönesektor”. Och preciserar sig. ”Ja, nu har vi ju inte så mycket pooler i detta landet, men annars den typen av låglöneyrken där man gör rent poolen eller packar kassarna på Wal Mart”. Jo, det handlar förstås också om städjobb och andra hushållsnära tjänster. Läs gärna hela artikeln
/Frida
/Frida
09 februari 2007
Kandidaten presenterar sitt program
Nå. Åter till Backagården. Mediauppbådet var hysteriskt, en kacklande röra av kamerastativ och västar med många fickor. Jag beundrar verkligen den som står avslappnad i detta kaos.
Mona Sahlin mötte 170 representanter från skånska LO och från Skånes partidistrikt. Det var inte frågan om en anställningsintervju, snarare ett samtal om partiets och den kommande partiledarens riktning.
Hon pratade om socialdemokraternas roll i opposition, en roll som ställer särskilda krav när ett annat Sverige nu växer fram. Hon pratade om det smygande systemskiftet när borgarna tillåter privata försäkringstagare att gå före i vårdkön, försämrar a-kassan och inför vårdnadsbidrag:
"Om jag inte får vård bara för att jag är medborgare och betalar skatt utan dessutom måste ha en privat försäkring, varför ska jag tycka att skatt är OK, varför ska jag vilja betala för andra?"
Hon pratade om jämställdheten, den internationella solidaiteten och klimatfrågan. Och hon redde ut missförståndet att hon velat montera ned LAS.
Som ny arbetsmarknadsminister fick Mona Sahlin stå upp och försvara ett beslut som hela regeringen och LO:s styrelse varit överens om. Men var står hon själv i sakfrågan? Det är det Claes Bloch och andra har varit fundersamma över. Nu lämnade Mona klart besked: "En modern svensk socialdemokrati måste stå för en stark arbetsrätt, allt annat vore omöjligt. Det är ingen förnyelse att försämra LAS. Hade jag tyckt det, så hade jag väl dessutom gjort det under mina 25 år i riksdagen och 17 år i partiledningen. Men har man varit med och fattat ett beslut, då står man för det, tycker jag."
Mona påminde också om att hon ett halvår efter att hon varit den som fick presentera försämringarna i LAS, lade fram lagen Lex Britannia. Den ingår i medbestämmandelagen, omfattar tillfälligt arbete i Sverige utfört av utländska företag och innebär att de svenska fackföreningarna har rätt att vidta fackliga stridsåtgärder mot ett företag eller en arbetsplats om man anser att social dumping skett. Detta även om man inte har några medlemmar på den aktuella arbetsplatsen och även om det finns ett giltigt kollektivavtal från företagets eller arbetskraftens hemland.
Låter det bekant? Det är ingen slump. Vaxholmskonflikten känner ni igen från media. Fackets ingripande i Vaxholm vilar på Lex Britannia.
Med Mona Sahlin får socialdemokraterna en partiledare som säger att ledarskapet måste vara ett VI, att facket och partiet behöver varandra, att jämställdhet, internationell solidaritet och frågan om alla människors lika värde måste lyftas högre på dagordningen och att vi ska vara rädda om det trygga samhället.
Det låter inte så pjåkigt.
Julia
Mona Sahlin mötte 170 representanter från skånska LO och från Skånes partidistrikt. Det var inte frågan om en anställningsintervju, snarare ett samtal om partiets och den kommande partiledarens riktning.
Hon pratade om socialdemokraternas roll i opposition, en roll som ställer särskilda krav när ett annat Sverige nu växer fram. Hon pratade om det smygande systemskiftet när borgarna tillåter privata försäkringstagare att gå före i vårdkön, försämrar a-kassan och inför vårdnadsbidrag:
"Om jag inte får vård bara för att jag är medborgare och betalar skatt utan dessutom måste ha en privat försäkring, varför ska jag tycka att skatt är OK, varför ska jag vilja betala för andra?"
Hon pratade om jämställdheten, den internationella solidaiteten och klimatfrågan. Och hon redde ut missförståndet att hon velat montera ned LAS.
Som ny arbetsmarknadsminister fick Mona Sahlin stå upp och försvara ett beslut som hela regeringen och LO:s styrelse varit överens om. Men var står hon själv i sakfrågan? Det är det Claes Bloch och andra har varit fundersamma över. Nu lämnade Mona klart besked: "En modern svensk socialdemokrati måste stå för en stark arbetsrätt, allt annat vore omöjligt. Det är ingen förnyelse att försämra LAS. Hade jag tyckt det, så hade jag väl dessutom gjort det under mina 25 år i riksdagen och 17 år i partiledningen. Men har man varit med och fattat ett beslut, då står man för det, tycker jag."
Mona påminde också om att hon ett halvår efter att hon varit den som fick presentera försämringarna i LAS, lade fram lagen Lex Britannia. Den ingår i medbestämmandelagen, omfattar tillfälligt arbete i Sverige utfört av utländska företag och innebär att de svenska fackföreningarna har rätt att vidta fackliga stridsåtgärder mot ett företag eller en arbetsplats om man anser att social dumping skett. Detta även om man inte har några medlemmar på den aktuella arbetsplatsen och även om det finns ett giltigt kollektivavtal från företagets eller arbetskraftens hemland.
Låter det bekant? Det är ingen slump. Vaxholmskonflikten känner ni igen från media. Fackets ingripande i Vaxholm vilar på Lex Britannia.
Med Mona Sahlin får socialdemokraterna en partiledare som säger att ledarskapet måste vara ett VI, att facket och partiet behöver varandra, att jämställdhet, internationell solidaritet och frågan om alla människors lika värde måste lyftas högre på dagordningen och att vi ska vara rädda om det trygga samhället.
Det låter inte så pjåkigt.
Julia
Kandidaten
I måndags besökte Mona Sahlin Skånes partidistrikt, på inbjudan av LO-distriktet.
Ni har säkert redan tröttnat på att läsa skildringar av besöket. Först den långa uppladdningen, där LO-distriktets ordförande Claes Blochs klingande skånska satte riksradions lyssnare på hårda prov. Sedan försoningen. Claes Bloch idel sol. Mona med famnen full av röda rosor.
I ena ringhörnan...Mona. I andra ringhörnan...vemdå? Någon måste vara emot. Annars faller hela medielogiken. Så hittar man Claes Bloch, som är orolig för att Mona inte värnar arbetsrätten tillräckligt. Journalisterna gnuggar händerna. Perfekt! Konflikt!
För alla mina journalistvänner och högerbekanta är det helt obegripligt att vårt valberedningsarbete är ett eftertänksamt gnoende, ett stillasittande pusslande, ett vägande och tuggande. Vadå hitta EN partiledarkandidat? Det måste finnas fler som vill! Varför kan inte alla ställa sig till förfogande på DN debatt och så kan medierna kasta pil och medborgarna diskutera i fikarummen och så vinner den ena kandidaten inför TV-kamerorna på kongressen. Glädjetårar och en som smiter ut bakvägen.
Per Wirtén har skrivit en bra artikel i Sydsvenskan om varför valberdeningens arbete bör vara en intern historia. Läs den här! Julia
Ni har säkert redan tröttnat på att läsa skildringar av besöket. Först den långa uppladdningen, där LO-distriktets ordförande Claes Blochs klingande skånska satte riksradions lyssnare på hårda prov. Sedan försoningen. Claes Bloch idel sol. Mona med famnen full av röda rosor.
I ena ringhörnan...Mona. I andra ringhörnan...vemdå? Någon måste vara emot. Annars faller hela medielogiken. Så hittar man Claes Bloch, som är orolig för att Mona inte värnar arbetsrätten tillräckligt. Journalisterna gnuggar händerna. Perfekt! Konflikt!
För alla mina journalistvänner och högerbekanta är det helt obegripligt att vårt valberedningsarbete är ett eftertänksamt gnoende, ett stillasittande pusslande, ett vägande och tuggande. Vadå hitta EN partiledarkandidat? Det måste finnas fler som vill! Varför kan inte alla ställa sig till förfogande på DN debatt och så kan medierna kasta pil och medborgarna diskutera i fikarummen och så vinner den ena kandidaten inför TV-kamerorna på kongressen. Glädjetårar och en som smiter ut bakvägen.
Per Wirtén har skrivit en bra artikel i Sydsvenskan om varför valberdeningens arbete bör vara en intern historia. Läs den här! Julia
05 februari 2007
"Feminismen är död"
På senaste tiden kan man ana en viss backlash när det gäller intresset för jämställdhetsfrågor. Unga tjejer blir ”småborgerliga”, är hemma mer och vill plötsligt ta huvudansvar för hem och barn. Inbitna vänsterpartister röstar plötsligt höger. Linda Skugges ”erkännande” att hon så att säga bytt sida kanske var början, eller bara ett symtom på något annat? Julia Janiec frågade Mona Sahlin angående denna backlash på feministhelgen i Stockholm för två veckor sedan, men Mona var inte orolig. Härom kvällen hörde jag ett radioprogram på P3 där en diskussion om feminismen verkligen behövdes tog fart. Unga människor uttalade sig som att ”feminismen är död och har varit sedan länge”. Va? Har jag missat något? Jag frågar mig vad det är som händer i samhället. Är vi unga kvinnor plötsligt ett hinder för oss själva? Kanske är det inte längre trångsynta män som är det största problemet. Matilda
01 februari 2007
Tankar om kvinnor och karriär
I slutet av nittiotalet ändrade man Systembolagets öppettider och började ha öppet på lördagar. Jag var starkt emot det, eftersom jag hade läst att kvinnor som blev misshandlade av sina alkoholiserade män hade sagt när man under 80-talet stängde på lördagar: Tack, nu är det åtminstone en dag i veckan jag slipper bli slagen. När jag citerade detta vara det många av mina kompisar som sa att det är fel sätt att lösa problemet. De här männen var ju fortfarande alkoholiserade och skulle fortsätta att slå sina partners resten av veckan. Man borde istället göra andra insatser för att lösa problemen i sig. Jag tyckte att alkoholism och mäns våld mot kvinnor var ett så stort och svårlöst problem att man måste göra punktinsatser under tiden man försöker lösa det. Till exempel ha lördagsstängt på Systemet. Nu funderar jag över detta med hushållsnära tjänster som lösning för att kvinnor ska kunna bli lite av varje, som partiledare eller chef eller bara orka jobba 40 timmar. Jag bortser nu från – vilket man såklart inte kan göra men jag gör det ändå för att kunna fortsätta diskussionen- att skattepengar kan användas till bättre saker och att det är främst kvinnor med låg utbildning och/eller invandrarbakgrund som kommer att ta dessa jobb. Jag vill bara diskutera subventionerade hushållsnära tjänster som ett medel för att kvinnor i mindre utsträckning ska tacka nej till exempelvis politiska uppdrag eller högre befattningar. Vi hade mycket svårt att hitta en kvinna som ville ställa upp som partiledare för vårt parti, vilket säkerligen beror på många saker men det är inte omöjligt att det spelade in att många ville hinna med sin vardag i övrigt. Ett samhälle borde inte vara utformat så att människorna som bor där inte har tid att ta hand om sina barn, tvätta sina egna kläder eller laga kvällsmat. Ett samhälle borde inte vara utformat så att den som är född med svans bak och fram inte behöver ta samma del av det ganska tråkiga oavlönade hushållsarbetet som den andra halvan av befolkningen. Men när det nu är det, och det uppenbarligen kommer ta ett bra tag att förändra? Skulle då subventionerade hushållsnära tjänster kunna vara en punktinsats under tiden? Även om det kanske låter så tar jag inte ställning för eller emot, och jag utgår här bara ifrån det här perspektivet och bortser som sagt från sådant som eventuellt ökade klassskillnader. Men det måste diskuteras lösningar hur vi underlättar för kvinnor som också vill göra någon form av karriär, i synnerhet när det gäller politiska uppdrag. Sara
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
